För dem som inte känner till Djurskyddsmyndigheten och vad som hände sedan.
Hans Röös skriver:
”Det är Pernilla Ström vi har att tacka för att Djurskyddsmyndigheten lades ner och länsstyrelsen tog över. Hon och hennes sambo Klas Eklund chefsekonom på SE-banken och Posten även talskrivare till Olof Palme (f.d. statssekreterare hos Kjell Olof Feldt känd för slagsmål på Finansdepartementet, där han 1994 knockade en journalist från Kalla Fakta, Jan Scherman) hade nyss köpt sin hästgård i Skåne (4,5 miljoner, vill jag minnas?) och höll på att investera i en ridanläggning.
De stötte då på byråkratin på Djurskyddsmyndigheten (Totte & Co) varvid hon skrev en artikel på framskjuten plats i DN där hon ansåg att Djurskyddsmyndigheten borde läggas ner. Därefter tog det inte lång tid innan beslutet om nedläggning kom.
Hennes mor, Turid Ström f.d. riksdagsledamot och stridbar politiker i kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter, var sambo med Bengt Dennis, f.d. riksbankschef. Så hon har stort inflytande genom olika kanaler.”
ATL skrev den 22 juni 2006: ”Mångårig erfarenhet av djur i ranchdrift ställdes mot paragrafer. Politiker och opinionsbildare skrev debattinlägg, inte bara i lantbrukspress utan även i andra tidningar. En rejäl sågning av Djurskyddsmyndigheten stod till exempel Pernilla Ström, styrelseproffs och företagare i hästbranschen, för i Dagens Nyheter.Och det tog skruv. Regeringen beslöt i förra veckan att låta Djurskyddsmyndigheten ”göra en sammanvägd bedömning av djurskyddet vid utegångsdrift”. Debatten tvingade fram en översyn.”
Innan nedläggningen var ett faktum fick myndigheten utstå mycket kritik.
Innan nedläggningen var ett faktum fick myndigheten utstå mycket kritik.
Nu drygt sju år senare vet vi att Djurskyddsmyndigheten likt en hydra återuppstod i alla landets länsstyrelser. Jordbruksverket har fortsatt med detaljregleringen som snart har skrämt bort det sista av vårt lantbruk och övrig djurhållning. Det sunda förnuftet lyser fortfarande med sin frånvaro. Djuromhändertaganden har blivit en lönsam affärsverksamhet, medan de fd djurägarna ruineras med gigantiska räkningar, som ytterligare ett utslag av ”vinster i välfärden”. Den biologiska mångfalden som var ett argument mot ligghallarna hotas nu i ännu större uträckning då de små lantbruken slagits ut. Vis av läxan från 2006 så ger sig inte djurskyddshandläggarna på stora företag som KC Ranch längre. Nu drabbar man småbönder och hållare av sällskapsdjur.
Spiken i kistan kan bli ekonomi- och handelsavtalet CETA. Avtalet innehåller även ett avsnitt om tvistlösning (ISDS) som innebär att företag kan stämma europeiska länder för uteblivna vinster om de ställer högre krav exempelvis på djurvälfärd. Så då står vi där med vår fina djurskyddslag, våra stränga lagar, hårda straff och långa näsa.
Astrids miljö- och samhällsblogg 
Till Pernilla Ström.
Nej, verkligen inte många rätt i den delen där jag nämnde dig, i det här inlägget. Och ingen har naturligtvis ett sannare facit än du själv. Jag ber förstås om ursäkt för det här övertrampet. Inte vet jag om du godtar det som en förklaring och som en förmildrande omständighet att jag urskuldar mig med, att säga, att jag hittat de flesta av dessa ”rykten” på nätet.
Även om jag inte är någon journalist så är jag medveten om att man ska vara källkritisk, medan dock andra tvärtom säger ”förstör inte en bra historia genom att gå till källan”. Tyvärr blev detta ändå inte en bra historia, i den delen där jag nämnde dig, trots att jag missade att ”gå till källan”.
Hade jag haft en pudel hade det väl varit på plats för en sådan vovve nu. Men eftersom jag har en pomeranian, så försöker jag med den vovven istället.
Jag noterar den ”vänliga” avslutningen på din kommentar och ber än en gång om din tillgift för mitt tilltag att inte noggrant kolla källorna.
Vänligen
Hans Röös
Det var inte många rätt i Hans Röös inlägg:
1. Klas Eklund är inte min sambo utan min lagvigde äkta man sedan snart 25 år tillbaka;
2. Han är inte chefsekonom på SE-banken; han är f d chefekonom på SEB;
3. Han har inte varit statssekreterare hos Kjell-Olof Feldt;
4. Han har inte varit i slagsmål på finansdepartementet;
5. Han har inte knockat Jan Scherman;
6. Gården köptes 2002, artikeln skrevs 2006 – fyra år är knappast ”nyss”;
7. Gården kostade inte 4,5 Mkr;
8. Turid Ström är inte min mamma;
9. Bengt Dennis är och har aldrig varit min styvfar;
10. Det inflytande jag må ha har därmed gått genom helt andra kanaler än dem som Hans Röös påstår sig se; artikeln skrev jag som fristående kolumnist i Dagens Nyheter, ett uppdrag jag haft under många år och som jag erhållit helt på egna meriter.
Upprinnelsen till min kolumn om Djursskyddsmyndigheten var heller inte mina egna erfarenheter (de låg flera år tillbaka i tiden) utan myndighetens skandalösa behandling av KC Ranch.
Vänligen,
Pernilla Ström
Nepotismen och korruptionen är hög i det så ärliga Sverige.
Reblogga detta på Wolf Is My Soul.