Tag Archives: Djurskyddsmyndigheten

Nu är det sluthoppat

25 Feb

Än en gång har länsstyrelsens djurskydd med prestige och okunnighet utplånat en av landets finaste djurbesättningar. Ett 60-tal utställnings- och avelskaniner togs den 22 februari och resten 20 st dagen efter från den erkänt skickliga uppfödaren Hanz Johansson i Bispgården. Svenska staten anser tydligen att det skall vara alldeles omöjligt att bedriva någon som helst verksamhet på landsbygden som inbegriper djur.

hanzHanz Johansson är också amatörtränare på travet och var god vän med Lotta Törnqvist som jag skrev om i förra artikeln. Vittnet Sanna Mellberg berättar vad som hände.

sannaVi får veta att djuren lyfts i öronen (!) vilket är rent djurplågeri. Kaninerna stuvas många tillsammans i burar, vilket omedelbart resulterar i slagsmål. Kaniner är inte som hundar så den ene ger sig och den andre slutar bita. Nej, kaniner slåss på liv och död och kan den underlägsne inte fly så blir han eller hon sönderbiten.

hanarHanar slåss med hanar, honor med honor och honor biter hanar.

kastreringOfta siktar djuren mot bakkroppen och hanar kan bli kastrerade av både honor och andra hanar.

parningKaniner har tänder som huggmejslar och perforerar skinnet på motståndaren. Det gör att skadorna inte syns för pälsen och infektioner sprids under huden. Hela hanteringen vittnar om total okunnighet och hänsynslöshet mot både djur och djurägare. Tidigare inkompetent ”rådgivning” om att sätta samman djur har också resulterat i skador. Men länsstyrelsen anser sig ha mer rätt i hur kaniner skall skötas än djurhållaren som haft kaniner i 40 år. Även om kaninerna dör så skall instruktionerna följas. Och nu lär de alla dö.

uteI november 2013 förbjöd länsstyrelsen Hanz att hålla kaniner utomhus mellan första november t o m 30 april. Anledningen skulle vara att vattnet frös och att burarna inte kunde rengöras fullständigt. Det hjälpte inte att kaninerna gavs varmt vatten tre-fyra gånger per dag. Inte heller förstod handläggarna att kaninerna har en plats i buren som toalett och att resten var rent. För att illustrera tog handläggarna bara foton på ”toaletten”.

friskaI salig Djurskyddsmyndighetens skrifter (som länsstyrelsen hänvisar till) kan man läsa: ”Kaniner skall ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.” Kaniner ”flätar” inte samman något och den enda som bygger bo är honan strax innan hon skall föda. Länsstyrelsen hänvisar själva till att kaniner skall ges vatten två gånger per dag. Tre gånger är uppenbarligen inte ”adekvat vattning” för att använda deras egna ord.

burarDen 8 februari fattar enhetschefen Marina Wallén-Mattsson och handläggaren Elisabeth Persson beslut om omhändertagande enligt §31 för att de på morgonen den 19 januari, när Hanz åkt till jobbet, kört till gården och ett ”större antal kaniner i bur utomhus på gården fotograferades”.

utstallningAtt kaninerna är välmående och prisvinnande biter inte på länsstyrelsen. De talar om ”djurvälfärd” som det beskrivs i Djurskyddsmyndighetens paragrafer. Ärendet överlåts till polisen att verkställa och de är lika frågande som djurägaren.

burarnaHanz hade specialiserat sig på svåra tecknade raser: ”Genom åren har Hanz och hans kaninavel blivit ett namn inom kaninvärlden. Ett par gånger per år åker han på utställningar, det var mer förr men intresset för utställningar har minskat i hela landet de senaste åren, berättar han. Han får också ofta samtal från andra kaninintresserade, både i Sverige och utomlands, som är villiga att åka långväga för att byta och köpa kaniner med honom.

– Jag är även ledande i Sverige på rasen Engelsk schäck brukar jag få höra. De är svåra att avla på. På utställningar kan man få 96 poäng som mest och mina brukar få 95,5.”

Jag förstår att handläggarna tillhör hoppkaninsgenerationen. Därmed menar jag inte att håna dem som sysslar med denna hobby utan jag menar att beslutsfattarna glömt att kaninen främst är ett produktionsdjur. Kaninen är den effektivaste grovfoderomvandlaren och det husdjur som producerar mest kött per ytenhet. Under kriget visste man det även i Sverige som nu förlitar sig på köttproduktion från andra länder. 1938 konsumerades 1 000 ton kaninkött i Sverige. I en ny krissituation finns, som det verkar, inte denna möjlighet kvar som ett alternativ, utan all matproduktion med kaniner skulle av länsstyrelsens handläggare bli nedstängda och ägarna belagda med djurförbud. Tur att andra länder har andra regler så vi tills dess kan köpa från dem.

Förr var kunskapen om kaniner och kaninhållning betydligt mer utbredd. Urklippen ovan kommer från  handboken Kaninskötsel utgiven av Kaninavelsföreningarnas Riksförbund 1941. Numera har vi slängt all kunskap, som vetenskap och beprövad erfarenhet gett, överbord och bytt ut det mot tyckande och skrivbordsparagrafer.

Experten talar

1 Jan

En kedja är som bekant aldrig starkare än sin svagaste länk. Utformningen av det svenska djurskyddet bygger i mångt och mycket på en person nämligen veterinär Torsten Jakobsson och hans påstådda expertkunskaper. När ni läst färdigt, bedöm själva hur tillförlitlig han är som länk i kedjan.

Det svenska djurskyddet har alltmer antagit karaktären av en troende sekt än av vetenskap och beprövad erfarenhet. Översteprästen i denna sekt är Torsten Jakobsson. Djurskyddslagen med alla detaljföreskrifter är ”bibeln” som står över alla andra lagar. (Det var i alla fall slutsatsen som en ung Gustav Fridolin drog år 2000 då han som aktivist kletat ner fönstren till en pälsaffär med rödfärg och frikändes.) Den lede fi är bönder och alla andra djurägare som skall kontrolleras och tuktas. Han har spridit sitt budskap som länsveterinär på en rad olika länsstyrelser, som chef på Jordbruksverket och ställföreträdande generaldirektör på den nedlagda Djuskyddsmyndigheten, samt som vd för Sveriges Veterinärförbund. Det är han som tillfrågas av media. Nu senast blev han anställd på länsstyrelsen i Stockholm för att utfärda djurförbud.

Det var ”Totte” som handplockade personalen till Djurskyddsmyndigheten. När den lades ner spreds de till Jordbruksverk och länsstyrelser. Totte höll även i kurser för djurskyddsinspektörer som gärna ser honom som idol och förebild. I en paus på en sådan utbildning undslapp sig Totte vad han ansåg om bönder: Alla bönder är kriminella, det gäller bara att sätta dit dem!

Detta synsätt på svenska bönder har gett resultat. Nu importerar vi mer kött än någonsin från länder som använder mångdubbelt mer antibiotika.

Djurrättsrörelsen har bl a genom miljöpartiet fått stort politiskt inflytande och gränsen mellan djurskydd och djurrätt har suddats ut alltmer. Djurrättens mål är att avskaffa allt ”utnyttjande” av djur dvs inte bara lantbrukets djur utan även sällskapsdjuren. Djurens värde står ideologiskt över människans. Djurskyddet ”räddar” därför gärna djur utan hänsyn till människor.

I nedanstående klipp från 2003 kan ni höra Totte vittna i Vänersborgs tingsrätt mot en gammal klövverkare, Erik Nilsson, som anklagas för att ha haft islandshästar ute utan ligghall. Ägaren och medåtalad var en norrman Svein Sortehaug. Totte hade ett horn i sidan till Nilsson och drev det hela till en rättegång. Han hade själv gjort en ”inspektion” i januari trots att djurskyddsinspektören inte hade några anmärkningar på hästarna. Det framgår inte av inspelningen att han faktiskt strukit runt i hagen på natten. Den anklagades ombud, Guy Allan Svensson, försökte komma till tals men tystades bryskt ned av domaren. Vad han ville säga var att det saknades lagstöd för åtalet. Kravet på ligghall för hästar hade inte kommit då. Efteråt fick rätten detta klart för sig och åtalet lades ner.

Hade domaren lyssnat hade aldrig Tottes vittnesmål blivit av och då hade vi inte fått njuta av hans eminenta kunskaper. I motsats till den anklagade och dennes ombud fick han breda ut sig utan att tystas ner. Efter klippet ligger en utskrift av vittnesmålet.

Domaren (Dom): Vittnesförhör med Torsten Jakobsson, det är åklagaren som inleder
varsågod.

Åklagaren (ÅK): Ja tack – hör du mig bra?

Torsten Jakobsson (Totte): Ja, jag hör dig alldeles utmärkt ja!

ÅK: Då gäller det här en inspektion från 2003, närmare bestämt i
januari och det är en gård vid Brålanda, ett gärde vid Brålanda. Kommer
du ihåg den här inspektionen?

Totte: Jadå, mycket väl!

ÅK: Och vad som föranledde denna?

Totte: Jadå!

ÅK: Vill du berätta om vad du gjorde för iakttagelser!

Totte: Grunden till att jag över huvud taget åkte ut var att jag hade  fått en anmälan hem till mig under helgen då som föregick den här  inspektionen om att det skulle gå hästar ute, ganska många hästar ute  på ett gärde i, jaaaaa, nere i Frändeforsområdet och att dom inte hade  tillgång till ligghall. Det var ganska bistert väder vid den här tiden,  det var ganska mycket snö ute och det var kallt och sedan nästa dag på  måndagen då den 5 januari, eller den 6 januari, förlåt mig, då var jag  ute och tittade till dom här hästarna och inspekterade det gärdet som  dom gick på. Och mycket riktigt där hittade jag ett trettiotal hästar.

Det var ett ganska stort gärde, jag gick runt hela stängslet för att  försäkra mig om att jag inte hade missat någon del utav den här inhägnaden. Och som sagt var, jag kunde räkna till ett trettiotal hästar. Det syntes ju väl i snön vilka delar dom hade utnyttjat utav hagen och också att det inte fanns någon ligghall eller något annat motsvarande skydd som kunde ge dom här hästarna det skydd som föreskrifterna föreskriver. Vad jag också kunde se här under den här rundvandringen, inspektionen var att dom utfodrades, det fanns på en vagn – stod det rundbalar med hö. Det såg ut som dom var  mineralfoderutfodrade också och att det vatten som fanns att tillgå var …. i ett dike så fanns det en öppning på en knapp meter, jag har inte mätt upp det med tumstock. där hästarna försökte att dricka och där det också fanns vatten, men ytskiktet var en blandning av is och snösörja, som dom var tvungna att beta sig igenom med mulen eller trampa i för att komma åt en fri vattenspegel.

ÅK: Du sa att du gick runt hela stängslet var det så att det här stängslet gick utanför det här gärdet in i skogsmark o.s.v?

Totte: Det fanns en , vad ska vi säga, liten, liten del utav den här hagen där det fanns glesa vad som har varit en … ja, glesa granar i ena kanten av hagen och där syntes ju också att dom med det lilla skydd som det här då eventuellt skulle kunna ge hade hästarna sökt också, men det var inte på något sätt ett fullgott skydd för dom här hästarna. Det fanns ingen torr och ren liggplats, det fanns inget skydd mot väderlek på något sätt. Det har väl gett i varje fall det bästa vindskydd som kunde upprätthållas för hästarna här, och det har dom sökt. Det kunde man se på spåren.

ÅK: Det har uppgetts här tidigare, från dom tilltalade, att det fanns torr och ren liggplats under täta gran .. överhängande grangrenar.

Totte: Alltså, för att en liggplats ska vara ren och torr så krävs det ju att den på något sätt är polstrad och har ett underlag, någon form av liggmaterial som isolerar ifrån underlaget. Att hävda att snö på marken är en torr och ren liggplats det är inte korrekt. För det är inte att betrakta som en torr och ren liggplats. För om hästarna lägger sig på, lägger sig ner på ett sådant ställe så kommer underlaget ofelbart att medföra en nedfrysning av dom eller nedkylning av dom i och med att det inte finns något isolerande lager emellan snötäcket och djuret. Det är alltså en ganska kraftig köldbelastning för hästarna att behöva ligga ner i snön.

ÅK: Hur var det på det här stället fanns det någon sådan här isolerad torr liggplats som du talar om?

Totte: Inte som jag noterade då och inte som jag kan komma ihåg det. Min uppfattning är att det inte fanns det.

ÅK: Jag gör en paus här.

Totte: Nu försvinner dom ut här så sitter jag kvar så blir det lugnt här.

ÅK: Kommer du ihåg något om hur vädret var, du har nämnt snö och kallt. Har du några mer uppgifter om detta?

Totte: Ja alltså, det här var ju en period som var extremt kallt för våra förhållanden får man ju säga. Det låg ju omkring och under 20-strecket och jag tror t.o.m. att vi var nere och nosade kring de 25 minusgraderna och det är kallt, en mycket kall period.

ÅK: Ja – hur bedömde du när du gjorde ditt besök hästarnas hälsotillstånd eller allmäntillstånd?

Totte: Ja, äää, jag har ju i samband med inspektionen, har jag gjort en okulär besiktning av hästarna som grupp, som flock, jag har inte gjort någon enskild veterinärundersökning av dom enskilda individerna. Det ryms, så att säga, inte inom ramen för en sådan här inspektion. Dom här hästarna, vad jag kunde konstatera är, dom rörde sig, dom hade födosök, dom har också försökt att dricka vatten, man kunde se att det var en, det var så att säga, en viss konkurrens minst sagt om vattnet p.g.a. att det är en väldigt liten yta av vatten till så här många individer. Och då ska man också bära i minnet att hästar är flockdjur och att det är som så att nääär flocken går iväg, när dom ranghöga djuren i flocken går iväg från foderplats till vattenplats så följer flocken med. Och när dom ranghöga druckit färdigt så följer lätt dom ranglåga med, vilket betyder att dom får svårare att täck sitt vätskebehov. För att flocktrycket är viktigare än att släcka törsten i det här läget. Vad som är väldigt viktigt att tänka på här är, dom här djuren är av den omgivande temperaturen hårt belastade, dom är utanför eller vid den undre gränsen för vad som kallas för den termoneutrala zonen. Där dom alltså utan att använda andra åtgärder för att, så att säga, har problem att upprätta sin kroppstemperatur. Och det betyder att en sådan belastning som att dricka den mängd vatten som en häst måste göra, och det är nollgradigt, och det alltså går åt ganska många kilokalorier i energi bara för att värma upp det vattnet som dom här hästarna ska dricka. Och att dricka så kallt vatten är i sig en direkt hälsofara.

ÅK: Nu är det inte åtalat just för vattenhållningen här på det här stället, utan det är bara frågor som rör ligghall eller skydd och torr och ren liggplats.

Totte: Okeeeeey!

ÅK: Har du observerat några som helst skador eller försämrad hälsa på hästarna med anledning av bristen på ligghall eller torr och ren liggplats?

Totte: Jag har inte observerat några hälsobrister, men däremot har jag konstaterat en mycket tydlig välfärdsbrist här, för dom här individerna. I och med att dom inte har det skydd som föreskrifterna kräver. Det är också som så att finns skyddet så utnyttjas det.

ÅK: En annan fråga, när det gäller utegångsdjur, jag är ju novis på detta, men som jag har förstått det så är det bara vissa djur som är lämpade, såsom definitionsmässigt utegångsdjur. Är det riktigt?

Totte: Man kan väl säga såhär att för att, för att få användas som utegångsdjur så skall rasen och naturligtvis också individerna vara lämpliga för detta, det är reglerat i föreskrifterna – ja!

ÅK: Är islandshäst en sådan art eller ett sådant djur som kan vara lämpat såsom utegångsdjur?

Totte: Såsom utegångsdjur ja!

ÅK: Det finns ju speciella regler, vad jag förstått, för just utegångsdjur och det här är ju ………

Totte: Ja, bland annat att dom ska ha tillgång till ligghall

ÅK: Ja, om bl.a. om ligghall – och då undrar jag finns det något undantag för islandshästar, såsom utegångsdjur att dom inte behöver till exempel ligghall eller ….

Sedan tog bandet slut och det blev sidbyte varvid möjligen några ord
har tappats bort:

Totte:  ……………………………………………… Däremot så finns det en myt inom islandshästfolket som är väldigt vitt spridd att islandshästar har en sådan fysiologi alltså, en sådan kroppsfunktion att dom inte skulle behöva det här. Och det är ju som så, javisst, precis som många andra hästraser så överlever dom frånvaron, men välfärdskravet är ju långt över överlevnad. Dom här hästarna har precis samma grundläggande krav, vad säga, precis samma kroppsfunktioner och kroppsuppbyggnad som vilken annan häst som helst. Dom har visserligen en möjlighet att få en ganska kraftig behåring, men det är så mycket annat som är avgörande för  värmebalansen, termobalansen hos en häst för att man ska kunna säga att, det räcker  alltså inte med att dom har en kraftig päls för att man ska kunna säga att dom inte skulle behöva det skydd som en ligghall ger till exempel.

ÅK: Ja tack jag har inga fler frågor.

Dom: Har NA några frågor?

Norrmannens Advokat (NA): Är du särskilt bekant med islandshästar?

Totte: Då får du ju närmare kanske närmare utveckla vad du menar med det. Jag är närmare bekant med islandshästar såsom utegångsdjur. Jag är mycket väl bekant med hela den problematiken som finns med hållandet av utegångsdjur. I och med att jag har jobbat med den frågan sedan, ja, ganska lång tid tillbaka.

NA: Med mig som novis också med det här med hästar så låter det snarare som islandshästar skulle vara speciellt tåliga djur.

Totte: Ja, det finns egentligen ingenting som säger att islandshästen är mer tålig än andra hästar. Jag upprepar vad jag sa förut att det finns en vitt spridd uppfattning att det skulle vara någon större väsen… skillnad mellan islandshästar och andra hästraser och man kan faktiskt inte säga att det är så. Äääää, det är visat också att islandshästar gör ingen som helst skillnad om man tittar på undersökningar av olika typer av hästraser när dom söker ett skydd och hur dom söker ett skydd och beter sig i när dom har sökt skydd  så det är ingen skillnad på islandshästar och andra hästar.

NA: Men är inte det här djur som är vana vid att gå utomhus. Jag tänker på hur förhållandena är Island där finns ju inga träd eller …….  (avbruten av Totte)

Totte: Nej men med Island är det ju en helt annan sak. Jag säger återigen att hästen, islandshästen finns det alltså ingen skillnad på mellan en islandshäst och en annan häst. Vad det är skillnad på är ju den djurhållning vi har. Dom har en helt annan djurhållning på Island. Där går dom som mer eller mindre vilda flockar och dom har inte tillgång till ligghall på Island, det vet jag också. Men det är ju inte det som är föremål för dagens förhandling så vitt jag vet, djurhållningen på Island utan det är ju djurhållningen i Sverige och vad som reglerar den.

NA: Men det är ändå tal om en ras av djur här …….. (avbruten av
Totte)

Totte: Förlåt, nu hörde jag inte?

NA: Du pratar om att det är ett välfärdsproblem det här, en välfärdsbrist, nämnde du (avbruten av Totte)

Totte: O javisst!

NA: Om en häst från Island skulle flyttas till Sverige …… (avbruten av Totte)

Totte: Så gäller ju naturligtvis den svenska normen för hur …. (NA försöker få avsluta vad han tänkte säga)

NA: Ja det …… (avbruten av Totte)

Totte: Jo men det ääääääär ingen skillnad – dom behöver det här islandshästar behöver det här skyddet precis som alla andra hästar och som utegångsdjur i övrigt också och det här är ett grundläggande naturligt beteende. Det är nämligen som så att även vilda djur söker skydd vid extrem väderlek. Och där har vi så intressanta och tydliga exempel på till exempel i våra djurparker där regelverket föreskriver skydd även i sådana djurparker som har ganska mycket skog. Och vad gör älgarna när det regnar och blåser jo dom går in i där dom får skydd. Det är ett naturligt beteende för ett vilt djur att söka bästa möjliga skydd och konservera, så att säga, sin energiförbrukning i möjligaste mån. Det är en stor belastning. Dom här djuren (islandshästarna i Dalsland) är i en situation eller var i en situation så att det mycket snabbt hade gått över i att dom kommer in i en ääää i en termobalans i en negativ ….. att dom inte klarar av att hålla sin kroppstemperatur längre och då går det väldigt fort. Då fryser sådana här hästar ihjäl prompt. Det tar inte lång tid. Det går inte att se innan och djurskyddsfrågor är förebyggande och ska vara förebyggande och om man tittar på en sån här undersökning så visar det sig att hästarna använder skydd. I princip alla individer utnyttjar dom här skydden varje natt och när dom inte gör annat såsom fodersök, vattensök, bus,  liv och rörelse som också är en del av det naturliga beteendet.

NA: Gäller det här resonemanget även isbjörnar då?

Totte: Ääää, isbjörnar som hålls för offentlig förevisning, djurparksdjur, där finns också krav på skydd. Det är självklart att isbjörnar söker det skydd som dom finner mest lämpligt. Det är klart att isbjörnen är ju väladapterad som art, mycket väladapterad för ett kallt klimat, men hästen är ett savanndjur, ett stäppdjur och det har islänningarna inte ändrat. Islandshästen är, den är alltså tusen år på Island. Du ändrar inte fysiologin i någon nämnvärd grad på tusen års domesticering utan det är i grunden samma häst som vi har här i Europa, i övriga Europa.

NA: Finns det fall av dispens med det här med ligghall för utegångsdjur?

Totte: Ja, det finns det!

NA: Och även då för hästar?

Totte: Ja, om ett motsvarande skydd finns på plats, men finns inte det motsvarande skyddet så erhålles heller icke någon dispens. Och då ska man alltså visa att man har lika gott skydd som tre väggar och och tak och en väl polstrad liggplats. Då kan man få dispens, tidigare av Jordbruksverket numera av Djurskyddsmyndigheten. Grundkravet är att dom här djuren ska inte utsättas för det lidande som det de facto är att behöva kämpa för sin termobalans. Dom ska skyddas ifrån det! Och då krävs det att dom har fullgott skydd mot väder och vind och torr och ren liggplats. Det är ett enkelt krav, det är enkelt att uppfylla, det är billigt att uppfylla och det var inte uppfyllt i det här fallet.

NA: Har dom här djuren lidit enligt dig?

Totte: Ja, det är min uppfattning att dom har lidit.

NA: Det gjordes ju en inspektion av dom två månader senare, du känner till den va

Totte: Ja, jadå!

NA: Vad kom man fram till då?

Totte: Ja, den inspektionen var ju gjord i mars, som sagt var, två månader senare och den gjordes av en djurskyddsinspektör Eva Göransson, heter hon väl, och det var väl inga stora anmärkningar. Då hade ju djurhållningen ändrats också. Djuren hade ju flyttats därifrån och framförallt var ju väderleksförhållandena helt annorlunda kan man ju tänka sig.

NA: Ja tack, jag har inga ytterligare frågor.

Domaren: Då får vi se om Guy Allan Svensson har några frågor?

GAS: Ja, jag skulle vilja fråga vad som menas med ligghall eller motsvarande, vad kan motsvara en ligghall?

Totte: I dom arbeten som är gjorda inför den här föreskriften så är motsvarande tänkt att vara en motsvarande byggnad. Den gamla skrivningen var ligghall, hydda eller motsvarande och, så att en ligghall är ju i byggnadstraditionell mening  tre väggar och tak, som jag tidigare sagt och att om den är välplacerad i den riktningen så att djuren har fri utsikt, litet högre upp, det ska vara en så bred öppning att djuren kan passera in och ut utan att det ska vara någon konkurrensförhållanden. Ää, man kan tänka sig att man har en annan byggnad som egentligen inte är en ligghall, alltså dom här tre väggarna och taket. Man kan till exempel öppna en loge eller en lada. Man kan slå upp ett stort hål i garageväggen och ha om i övrigt måtten stämmer kan man använda det som en ligghall eller motsvarande. Om vi tittar ut på dom här dispensärendena så är ett motsvarande skydd som en ligghall eller annan byggnad det är extremt ovanligt skulle jag vilja säga. Det förekommer men är ovanligt. Till exempel har jag sett klippformationer där du har en lagom vid och djup grotta som man har halmat upp ordentligt. Det kan man med bästa vilja i världen knappast kalla en ligghall, en grott- eller stenformation och så kan en sådan djurägare erhålla dispens. Det finns också dispens för där det är mycket tät skog, dom har i vart fall Djurskyddsmyndigheten alltid tidsbegränsat eftersom naturen är så föränderlig och utegångsdjur skadar vegetationen i den grad att det …. även det tätaste växtskydd och att den bäst polstrade platsen har svårt att hålla längre än maximalt en säsong, men det beror ju på hur det ser ut. Men hitta ett motsvarande skydd som inte är en byggnad eller en mera fast konstruktion det äääär ovanligt skulle jag vilja säga.

GAS: Vi har Molnsätradomen – vad gav den för motsvarande skydd (domaren avbryter Guy)

Domaren: Du, du, du – behöver inte argumentera – det kan du göra sedan i plederingen. Har du några frågor att ställa till vittnet?

GAS: Jag har en fråga till honom …..

Domaren: Va, va, va …..?

GAS: Till Torsten Jakobsson!  Vi har Molnsätradomen som har slagit fast
att det var tillräckligt med skydd för djuren i skog.

Totte: Jaaa, Jag är väl, jag känner väl till Molnsätradomen och jag har också varit på plats där och jag skulle vilja säga att jag delar inte rättens uppfattning där. Dom djuren hade inte det skydd och det fullgoda skydd som ääää, som äää krävs för att djuren ska erhålla det här skyddet. Dom ska inte behöva stå ute i väder och vind och bli utsatta för vad det innebär för dom i belastning. Ääää, tyvärr blev den inte överklagad.

GAS: Är det inte meningen att lagen ska tillämpas lika vid Molnsätra som i Dalsland … (domaren avbryter Guy)

Domaren: Nu, nu, nu, vänta lite grand – ta nästa fråga tack! Om det finns någonting mer?

GAS: Ja, jag ska inte hålla på så länge till, men är det inte lämpligt när det finns en prejudicerande dom att (Totte avbryter Guy)

Totte: Men alltså ursäkta mig  då ska väl jag bryta in här och säga att såvitt jag är lagkunnig så är det inte en prejudicerande dom för den ligger inte på den nivån!

Domaren: Nu är det såhär, vi kan acceptera att du inte är lagkunnig, det är rätten som prövar detta sedan … (Totte avbryter domaren)

Totte: Ja, precis, tack!

Domaren: …….. beroende på omständigheterna.

GAS: Vad menas med lämpliga raser?

Domaren: Förlåt i vilket avseende?

GAS: Det sägs att det ska vara lämpliga raser.

Domaren: Det har han redan svarat på att islandshästen i och för sig är
en lämplig ras.

GAS: Om man jämför då islandshästen med stäppdjuren, vi har ju massor med stäppdjur.

Domaren: Såvitt jag hörde så svarade han på den frågan tidigare och sa att det är ett lämpligt djur. Var det inte så?

Totte: Ja, det är korrekt! Det finns vad heter det, nordsvensken kan vara lämplig, men det är också individ ……

Domaren: Vi behöver inte gå in på det nu. Har du några fler frågor?

GAS: Ja, det enda intressanta är ju att det här gäller Erik Nilsson och hur är ert förhållande?

Totte: Jag känner Erik Nilsson sedan lång tid tillbaka som djurägare och mycket kompetent klövverkare i Brålanda- Mellerudområdet, och jag och mycket vidare än så och sen är det också som så att vi har olika uppfattningar när det gäller kodressörers användande och det är ingen hemlighet. Det någonting som vi har diskuterat och debatterat många gånger. För övrigt har vi inget som spelar någon som helst roll i det  här ärendet, enligt min bedömning. Jag vet inte vad ni säger.

Domaren: Förlåt, jag hörde inte vad ni hade olika uppfattningar om?

Totte: Jo, om kodressörers användande, elektriska kodressörers användande, ett hjälpmedel att hålla kor rena som inte är tillåtet enligt djurskyddsförordningen. Vilket Erik Nilsson är en varm förespråkare av och det har vi debatterat och diskuterat många gånger.

Domaren: Nu ska vi se om Guy Allan Svensson är färdig?

GAS: Ja, jag kan väl vara färdig där.

Domaren: Inga fler frågor från din sida?

GAS: Nej!

GAS: Det är Erik – om du har någonting?

Erik N: Ja, det var om ….. (domaren avbryter Erik)

Domaren: Nej, vänta nu – stopp, stopp, stopp, stopp! Då tar vi advokat NA!

NA: Du har ju ett antal djurinspektioner bakom dig antar jag och kan du på något sätt ange graden här av hur allvarligt du tycker att detta är? Till relation till annat!

Totte: Ja, alltså man, man, jag brukar säga att – det finns inga grader i helvetet – och det är naturligtvis en sanning med modifikation, men jag ser det här som ett allvarligt fynd vid en inspektion. Dom här djuren var i en situation som dom inte skulle behövt vara ifall djurägaren och djurskötaren hade tagit det ansvar och följt det regelverk som finns. Här ser faktiskt mycket allvarligt på detta!

NA: Men du sa samtidigt att du inte hade observerat några hälsobrister!

Totte: Nej, men det är som så ett lidande behöver ju inte så att säga per definition vid en handling ses vara synligt vid den här typen av inspektion. Här är ju djur som har varit utsatta för en belastning som är beroende av omgivning, underlag, väderlek, utfodring, vattning – det är en mycket mångfacetterad  situation. Sen kommer jag då som inspektör eller som inspekterande, vilket naturligtvis rör runt i den här
flocken, men det finns inte den möjligheten, det går alltså inte att göra den ingående, den enskild bedömning av varje individ. Men dom här djuren var utsatta för en stark köldbelastning, om vi ska använda det uttrycket, risken för att dom skulle vara i underkanten eller under vad dom hade möjlighet att klara av. Nu vände ju vädret Gud ske lov! Den är allvarlig – risken är stor, enligt min mening att det här hade kunnat
gå åt skogen. Så långt sak vi ju inte behöva …. vi ska ju inte behöva invänta att vi hittar självdöda, ihjälfrusna hästar på gärdet för att vi ska …. oj då, det var nog inte så bra.

NA: Anser du att det var i närheten av det, den risken?

Totte: Det kan definitivt inte uteslutas för dom här hästarna var utsatta för en kraftig köldbelastning om man ser hela situationen. Det är min uppfattning!

Domaren: Hm. Kommer vi längre med det?

NA: Nej!

Domaren: Du fick en fråga här förut om det fanns .. ääää … något skydd i form av träd. Du sa att det fanns granar med utskjutande grenar bl.a. Fanns det några sådana ytor på det här området?

Totte: Alltså, nu är det ju två och ett halvt år sedan jag var där och det fanns ju träd, som jag minns det i del, så att säga, i en vinkel utav inhägnaden. Men som jag minns det och som jag noterat det var det ett glest granbestånd. Jag kan inte gå in närmare på det, men min bedömning var den att det var inte ens en gång nära vad man skulle  kunna ange som ett motsvarande skydd vad som behövs och vad man får utav en ligghall.

Domaren: Vi tar en paus i förhöret här.

Först i slutpläderingen fick Guy möjlighet att säga vad han ville ha sagt redan inledningsvis, men hindrades  av domaren. Guy la nu fram alla fakta – svart på vitt – all lagtext, vilken alltså visade att lagen inte fordrade ligghall för dessa hästar. Podiet
(domare och nämnd) satt där som fågelholkar – och det slutade som ett riktigt västgötaklimax – i västgötametropolen Vänersborg.

Sammanfattningsvis är det bara att citera Europakonventionens, om mänskliga rättigheter (som är svensk grundlag sedan 1995), Artikel 7: Inget straff utan lag!

Erik Nilsson och Svein Sortehaug blev därmed frikända från detta okynnesåtal iscensatt av Torsten Jakobsson (enhetschef vid Djurskyddsmyndigheten) och en åklagare och domstol som inte visste att det finns något som heter JURA NOVIT CURIA!!

Inte fog för föreläggande

2 Dec

hummer

Ännu en gång är länsstyrelsen i Skåne på väg mot en dom som går djurskyddshandläggarna emot. Vetenskapligt stöd saknas för att förbjuda bindning av hummerklor.

Det väckte stor uppmärksamhet i media när Länsstyrelsen i Skåne den 18 augusti fick stöd i förvaltningsrätten i Malmö att förelägga Limhamns Fiskrökeri AB att inte binda ihop klorna på humrar, vilket görs för att de inte skall skada varandra i slagsmål. Föreläggandet utfärdades av Lena Järkelid den 8 april.

I föreläggandet citerar hon formuleringar från Djurskyddsmyndighetens yttrande Dnr 2005-2323 att humrar skall transporteras och hållas enskilt. Deras klor behöver då inte tejpas. Den numera nedlagda myndigheten hänvisade dock inte till någon forskning utan enbart till sina egna föreskrifter.

– Skulle jag ha 20 akvarium i rökeriet? frågade sig Fredrik Håkansson ägaren till företaget. Han blev anmäld sedan en kund tyckt synd om humrarna. Sedan i våras har han tvingats koka alla humrar han fått in.

– Hummerfisket är starkt reglerat in i minsta detalj, men just detta, att binda klorna, nämns det ingenting om. Det var därför hela denna farsen kunde dra i gång.

Som brukligt är gick förvaltningsrätten på länsstyrelsen linje utan ifrågasättande, utom från nämndemannen Peter Lindqvist som var skiljaktig och inte ansåg att det fanns sakliga skäl för föreläggandet.

Svenska fiskhandelsförbundets ordförande Peter Källberg talade om ett ”missriktat” djurskydd:

– Gummibanden skyddar både djur och människor. Ett förbud är inte särskilt välbetänkt.

Förbudet vittnar om okunskap om humrar, ansåg organisationen Hummerakademien.

Men sen tog det stopp på framgången för myndigheten. Företaget överklagade till Kammarrätten och begärde inhibition på domen. Först beviljades inte inhibition, men efter sedan man begärt in ett yttrande från Jordbruksverket beviljades inhibitionen och förvaltningsrättens dom skall alltså inte gälla. Dom i Kammarrätten har inte kommit än men förväntas alltså bli till klagandes fördel.

Limhamn

Så här skriver Jordbruksverket:

”Av underlaget som låg till grund för länsstyrelsens föreläggande och som vi har fått del av framgår inte i vilken miljö humrarna hölls eller hur skötseln var utformad. Det framgår inte heller hur många humrar som hölls i akvariet eller hur stort akvariet var och om detta var grunden till att länsstyrelsen ansåg att den aktuella djurhållningen utgjorde ett onödigt lidande för humrarna eller på annat sätt stred mot lagstiftningen. Av motiveringen till föreläggandet uppfattar vi att länsstyrelsen till stor del har baserat föreläggandet på tidigare yttranden från Jordbruksverket och dåvarande Djurskyddsmyndigheten och inte gjort en egen bedömning i det enskilda ärendet.”

”Eftersom detaljerade djurskyddsbestämmelser saknas på området är det inte tydligt för företagare vilka förutsättningar som gäller vid hållande av hummer. Jordbruksverket kan konstatera att ett vidhållande av länsstyrelsens beslut i det enskilda ärendet kan få konsekvenser som berör fler företag inom hela livsmedelskedjan, eftersom djurhållning för humrar kan vara snarlika när de förvaras såväl i sump som i akvarier. Det innebär till exempel att fiskare, grossister, importföretag och beredningsföretag såväl som restauranger och affärer som säljer fisk och skaldjur till konsument kan bli berörda. Vid ett eventuellt förbud mot att förvara levande hummer med gummiband runt klorna kommer sannolikt berörda företag behöva tillämpa andra metoder för förvaring eller sluta med försäljning av hummer. Jordbruksverket anser att om det finns vetenskapliga skäl att inte hålla humrar på ett sådant sätt som idag är praxis så bör det finnas en övergångsperiod för företagen och möjlighet för dem att utveckla nya djurhållningsformer.

Hummernäringen beräknas bestå av ca 250 yrkesfiskare som fiskar hummer. Det svenska hummerfisket genererade mellan 4,7 och 6,2 miljoner kr per år i första försäljningsled under åren 2011-2013. För enskilda fiskare kan intäkterna av hummerfisket vara av stor betydelse för företagets lönsamhet. Samma period, 2011-2013, importerades ca 360 ton levande hummer per år till ett värde av ca 40 miljoner kr per år.

De företag som i större skala lagrar levande hummer är importföretag och fiskgrossister. I jämförelse med primärled genererar hummern ett betydligt högre försäljningsvärde i grossistled. Det kan konstateras att en stor andel av den hummer som konsumeras i landet är importerad. Fiskaffärer och restauranger lagrar hummer i mindre skala. Liksom för fiskeföretagen kan försäljningen av hummer vara av stor betydelse för enskilda import- och grossistföretag.

Sammanfattningsvis är det jordbruksverkets bedömning att Länsstyrelsen i Skåne inte har haft fog för sitt föreläggande den 8 april 2014.”

Fredrik Håkansson är irriterad på Länsstyrelsen i Skåne och tänker kräva skadestånd för ett halvårs förlorad inkomst och advokatkostnader på tiotusentals kronor.

– Men jag lär inte få något, vad jag förstått – ska man stämma staten ska det handla om större belopp än detta, men jag väljer att göra det ändå av principskäl.

Det gäller att ha rätt kontakter

23 Okt

Pernilla Ström DN

För dem som inte känner till Djurskyddsmyndigheten och vad som hände sedan.

Hans Röös skriver:

”Det är Pernilla Ström vi har att tacka för att Djurskyddsmyndigheten lades ner och länsstyrelsen tog över. Hon och hennes sambo Klas Eklund chefsekonom på SE-banken och Posten även talskrivare till Olof Palme (f.d. statssekreterare hos Kjell Olof Feldt känd för slagsmål på Finansdepartementet, där han 1994 knockade en journalist från Kalla Fakta, Jan Scherman) hade nyss köpt sin hästgård i Skåne (4,5 miljoner, vill jag minnas?) och höll på att investera i en ridanläggning.

De stötte då på byråkratin på Djurskyddsmyndigheten (Totte & Co) varvid hon skrev en artikel på framskjuten plats i DN där hon ansåg att Djurskyddsmyndigheten borde läggas ner. Därefter tog det inte lång tid innan beslutet om nedläggning kom.

Hennes mor, Turid Ström f.d. riksdagsledamot och stridbar politiker i kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter, var sambo med Bengt Dennis, f.d. riksbankschef. Så hon har stort inflytande genom olika kanaler.”

ATL skrev den 22 juni 2006: ”Mångårig erfarenhet av djur i ranchdrift ställdes mot paragrafer. Politiker och opinionsbildare skrev debattinlägg, inte bara i lantbrukspress utan även i andra tidningar. En rejäl sågning av Djurskyddsmyndigheten stod till exempel Pernilla Ström, styrelseproffs och företagare i hästbranschen, för i Dagens Nyheter.Och det tog skruv. Regeringen beslöt i förra veckan att låta Djurskyddsmyndigheten ”göra en sammanvägd bedömning av djurskyddet vid utegångsdrift”. Debatten tvingade fram en översyn.”

Innan nedläggningen var ett faktum fick myndigheten utstå mycket kritik.

Totte2
”Totte” är Torsten Jakobsson. Numera länsveterinär i Östergötland.
Det var Totte som tillsatte tjänsterna till Djurskyddsmyndigheten. De som jobbade försvann naturligtvis inte vid verkets nedläggning utan erbjöds nya tjänster främst på Jordbruksverket.
En knäckfråga som knäckte Djurskyddsmyndigheten var ligghallarna för utegångsdjur:
”… antalet råmande per tidsenhet och ko (kan) vara ett sätt att mäta stress när djuren hanteras, kläckte Torsten Jakobsson ur sig.”
Expertisen hade uttalat sig.
KC
 Annars var det ju striden om kossorna på Revingehed som fick myndigheten på fall. Djurskyddsmyndigheten avslog i oktober 2005 KC Ranchs ansökan om fortsatt dispens från kravet på ligghall till djuren. I mars 2006 fick myndigheten en guidad tur på heden. I juni slog länsrätten i Mariestad fast att betesdjuren på Revingehed i Skåne har det bra, fast de vistas utomhus i ur och skur och avvisade därmed Djurskyddsmyndighetens krav på ligghallar.
”Någon anledning att befara att ett djur skulle duka under på grund av köld även under de erfarenhetsmässigt värsta väder som kan förutses på Revingehed föreligger inte”, löd rättens slutsats.
”Men de ska ha möjlighet till en högre välfärdsnivå än vad de har i dag”, sade Torsten Jakobsson. Högre välfärdsnivå innebar enligt honom tillgång till skydd mot väder och vind samt en ren, isolerande liggplats.
Den 16 oktober 2006 var nedläggningen av myndigheten ett faktum då den ströks från den nya regeringens budget. Den sista juni 2007 blev nedläggningsdatumet.
 sista dagen
 32 personers anställning togs över av Jordbruksverket. Den politiskt tillsatte generaldirektören Matz Hammarström fick ingen plats i Jönköping.

Innan nedläggningen var ett faktum fick myndigheten utstå mycket kritik.

”Den har funnits under bara några få år, kom till för miljöpartiets skull och man fick också generaldirektörsposten, men tycks ju nu i ganska stor utsträckning blivit en lekstuga för djurrättsaktivister, inte något som ligger i de djurägandes intresse”, sade kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Kritiken, inte minst från lantbrukarhåll, handlade om att myndigheten var byråkratisk och inte lyssnade på sunt förnuft.
hydra

Nu drygt sju år senare vet vi att Djurskyddsmyndigheten likt en hydra återuppstod i alla landets länsstyrelser. Jordbruksverket har fortsatt med detaljregleringen som snart har skrämt bort det sista av vårt lantbruk och övrig djurhållning. Det sunda förnuftet lyser fortfarande med sin frånvaro. Djuromhändertaganden har blivit en lönsam affärsverksamhet, medan de fd djurägarna ruineras med gigantiska räkningar, som ytterligare ett utslag av ”vinster i välfärden”. Den biologiska mångfalden som var ett argument mot ligghallarna hotas nu i ännu större uträckning då de små lantbruken slagits ut. Vis av läxan från 2006 så ger sig inte djurskyddshandläggarna på stora företag som KC Ranch längre. Nu drabbar man småbönder och hållare av sällskapsdjur.

Spiken i kistan kan bli ekonomi- och handelsavtalet CETA. Avtalet innehåller även ett avsnitt om tvistlösning (ISDS) som innebär att företag kan stämma europeiska länder för uteblivna vinster om de ställer högre krav exempelvis på djurvälfärd. Så då står vi där med vår fina djurskyddslag, våra stränga lagar, hårda straff och långa näsa.

Hallands djurskydd ifrågasätts

5 Jan


fisk

Publicerat söndag 19 december 2010 11:40

På tidningen Ridsports forum pågår en intensiv debatt där kompetensen frågasätts hos Länsstyrelsen i Hallands djurskyddsinspektörer. Det är inte första gången de utmärker sig så att det uppmärksammas i riksnyheterna.

Länsstyrelsen har lämnat in en åtalsanmälan mot den man som, trots att han var belagd med djurförbud, hade en akvariefisk som sällskapsdjur i hemmet. Åklagare ska nu utreda om mannen gjort sig skyldig till brott mot djurskyddslagen. Det är tryggt att veta att våra domstolar och myndigheter lägger våra skattepengar på verkligt allvarliga brott!

Vem minns inte den hädangångna Djurskyddsmyndighetens uttalande om fiskars rätt. Sportfiskare kan riskera böter eller fängelse för djurplågeri om de agnar med levande fisk.

– Vi har bara prövat frågan utifrån vad som står i lagen, konstaterade handläggaren Anders Gustafsson.

Om nu en enstaka fisk är värd så mycket skydd av samhället så vore väl det logiska att genast förbjuda allt fiske. Speciellt det kommersiella. Men så är det inte. Fiskar som fångas i nät och trålar plågas till döds, ofta söndertrasade och kvävda. ”Vilda djur omfattas inte av djurskyddslagen, så vild fisk som fiskas upp för att avlivas omedelbart (vad menas med omedelbart?) faller utanför djurskyddslagens tillämpningsområde.” Helt enkelt kan man tolka det så att en fiskindivid som har en ägare som man kan driva in böter av har ett ”skydd” i djurskyddslagen men individer som människor tjänar pengar på kan behandlas hur som helst. Skyddet för den ”tama” fisken är dock i högsta grad tvivelaktigt eftersom den när som helst kan avlivas genom polisens försorg på djurägarens bekostnad. Insekter räknas dock inte som djur i lagens mening så det är fritt fram för folk med djurförbud att hålla kackerlackor och vandrande pinnar.

Självklart bryr sig inte vare sig Länsstyrelsen som myndighet eller djurskyddsinspektören om akvariefisken i sig. Det gäller ”pröva frågan utifrån vad som står i lagen” och klämma åt en människa. Då ser man sig som driftig och får dessutom inte tid att bedriva verklig djurtillsyn i den kommersiella djurproduktionen, vilket är besvärligt. Dessutom kan man slå upp stora rubriker i pressen och oja sig över hur litet resurser man har, hur utarbetad man är och hur man sliter häcken av sig för att få ”djurplågare” fällda.

Många personer med hästverksamhet i Halland anser sig förföljda av inspektörer som saknar intresse av hästarna men är desto mer intresserade av att driva rättsliga processer mot småföretagare med tumstocken som vapen. Jordbruksverkets rekommendationer om stallmått omvandlas snabbt från ett ”bör” till ett ”skall”. I och med att taket i ett stall mäts under bärande bjälkar innebär det oftast att äldre byggnader får en lägre stallhöjd än den rekommenderade. Och det säger sig självt att man inte kan ta bort bärande bjälkar. I praktiken blir det omöjligt, av ekonomiska skäl, att uppfylla lagens bokstav!

Carina Hedberg skriver: ”Teoretiskt är det omöjligt för en obehörig att erhålla anställning inom myndighet men praktiskt har hela proceduren, vad beträffar djurhälsa och djurskydd, sedan många år tillbaka kollapsat i Halland och har blivit än värre efter övergången.

Vad som sker är att obehörig personal far omkring i hela länet och utövar myndighet som startar när anmälan inkommer d v s den ene obehörige sysselsätter den andre obehörige, vilket leder till otrevliga besök för djur och djurägare eftersom bristen på kunskaper är så stor att myndigheten? inte ens vet hur de ska uppträda i närheten av djur och människor.”

Signaturen Kickancola tycker: ”De bryr sig betydligt mer om byggnaders utförande o sina paragrafer än om djurens skick . Se för fasiken till att vara tyst och håll med dem i allt de säger, för GUD nåde den som försöker sätta sig upp emot dessa tjejer. Då blir du direkt utsatt för deras paragrafer och deras terroriserande. Det är sorgligt att se/höra/uppleva hur Hallands djurskyddsinspektörer beter sig i allt för många fall.  Inte konstigt att vi har fler djurförbud i Halland än riksgenomsnittet.”

Hon tycker vidare att inspektörerna borde få en betydligt bättre utbildning och gärna en lång kurs i samarbetsförmåga!

Aktivavel konstaterar: ” Det räcker med att du har en granne som har ett ont öga till dig och gör en anonym anmälan så är du körd. Sen att djuren är välskötta har ingen betydelse, är du anmäld så är du. Den anonymes anmälan väger tyngre än alla veterinärers intyg i världen. Och hur mycket vi än följer lagar och förordningar, vill de bråka så gör de.”

%d bloggare gillar detta: