Arkiv | januari, 2016

Kulturarv som går i graven

24 Jan

Det finns kulturbärare och det finns kulturskapare.  Sten-Gunnar Hörberg tillhör de sistnämnda. Tyvärr finns också kulturdödare som Ingela Björklund på länsstyrelsen i Jönköping. Hon har för den stora allmänheten gjort sig mest känd som Stig-Anders Svensson alias Hästmannens banekvinna. Till skillnad mot kulturbärarna som drivs av en inre övertygelse har kulturdödarna makten och våldsmonopolet på sin sida.

Den 21 januari 2016 rullade polis och länsstyrelse in på Sten-Gunnars gård. Han slogs blodig av poliserna, belades med handfängsel och fördes till polisstationen. Han ville nämligen ringa sitt ombud. Sten-Gunnars 10 hästar lastades och fördes bort av Dicks åkeri. Ingela Björklund var nöjd med dagen.

Sten-Gunnar har kämpat länge för sina hästar. 2012 intervjuades han av P4 Jönköping:

Men har du gett upp om att få ha kvar dina egna djur?
– Jag släpper inte dem så länge jag lever.

Men om de kommer och hämtar dem?
– Då får det ta mig med. Då är det slut med mig. Djuren betyder allt för mig, de är min familj och mina barn.

Titta noga på filmen och bilderna nedan, njut av en enastående man med enastående hästar och begrunda. Det är knappast troligt att du kommer att få se något sådant mer i Sverige.

trespann

bröllop

timmer

hö

skog3

skog

vältning

sådd

visning

post

Annonser

”Avlivning är ett bra alternativ”

12 Jan

När Torsten Jakobsson 2004 var chef på Djurskyddsmyndighetens sällskapsdjursenhet tyckte han att avlivning var ett bra alternativ även för friska djur. Det tycker han fortfarande som anställd på länsstyrelsen i Stockholm.

Den 21 augusti 2015 augusti gjorde länsstyrelsen en kontroll hos Christoffer, 63, i Bromma efter anmälan från grannar. Hans familj utgjordes av två gamla strävhåriga taxtikar, Samanta 18 år och dottern Amanda 14 år. Dvs damer i en aktningsvärd ålder.

SamanthaSamanta 18 år.

Handläggarna Olof Leander och Kim Björk såg att det fanns vatten på två ställen till hundarna och att de utfodrades tre gånger om dagen. ”Det rådde i övrigt inga anmärkningsvärda förhållanden i C:s bostad”, skriver de.

AmandaLänsstyrelsen skriver att bilden ovan visar Amanda med ”ovårdad” päls.

Långa klor SamanthaBilden ovan visar Samantas för långa klor.

långa klor AmandaBilden påstås visa Amandas för långa klor. Hur svårt kan det vara att ha en klotång i fickan och visa djurägaren hur man klipper klorna?

Amanda hade fallit i en trappa en månad innan, blivit delvis förlamad men återhämtat sig bra och fått rörelseförmågan tillbaka. Fortfarande märktes litet sviter av olyckan vilket visade sig i en viss vinglighet, vilket filmades.  Christopher berättade att han stått i telefonkontakt med en namngiven veterinär. Det dög dock inte utan Christopher förelades att hunden måste tas till veterinär och undersökas. Det skulle göras senast den 29 augusti annars skulle Amanda omhändertas.

Under besöket for handläggarna runt i Christophers lägenhet och filmade och fotograferade och det blev en stressig situation för hundarna. Det var höga röster, blixtar och okända människor som rusade runt i hans lägenhet och hundarna blev stressade. Efter besöket dog Samanta och Christopher anklagade länsstyrelsen för att ha orsakat hennes död.

Christopher skickade arga brev under hösten till länsstyrelsen. Christopher skrev att han ville inte leva om de tog hans hund och ämnade ta sitt liv om de gjorde det. Länsstyrelsen visste att han var deprimerad och självmordsbenägen. Ändå drevs fallet vidare.

Det blev flera förelägganden på samma sak och Christopher överklagade. Den 8 december fattade länsstyrelsen beslut om att omhänderta Amanda.

Den 14 december drack Christopher sprit, tog lugnande medicin och vaknade aldrig mer. Den 17 december, då avlägsna släktingar fått reda på vad som hänt och vill ta hand om Amanda, får länsstyrelsen information om att Christopher är avliden. Den 22 december tar länsstyrelsen ändå beslutet att avliva Amanda för hon anses för gammal för att omplaceras.  Beslutet skickas dagen efter till dödsboet.

Släktingen skriver:

Jag frågade Torsten Jakobsson och hans chef, om hunden lider eller är sjuk. ”Nej”, svarade de. Varför vill ni då avliva en frisk hund, frågar jag. ”Därför att vi tog sånt beslut idag”. Och jag frågar igen, och de svarar igen: ”Därför att vi tog sånt beslut idag”.

Nu är beslutet om avlivning inhiberat och ännu idag lever Amanda. Det gör däremot inte hennes husse som älskade henne. Kanske är döden ett gott alternativ för människor också?

 

Experten talar

1 Jan

En kedja är som bekant aldrig starkare än sin svagaste länk. Utformningen av det svenska djurskyddet bygger i mångt och mycket på en person nämligen veterinär Torsten Jakobsson och hans påstådda expertkunskaper. När ni läst färdigt, bedöm själva hur tillförlitlig han är som länk i kedjan.

Det svenska djurskyddet har alltmer antagit karaktären av en troende sekt än av vetenskap och beprövad erfarenhet. Översteprästen i denna sekt är Torsten Jakobsson. Djurskyddslagen med alla detaljföreskrifter är ”bibeln” som står över alla andra lagar. (Det var i alla fall slutsatsen som en ung Gustav Fridolin drog år 2000 då han som aktivist kletat ner fönstren till en pälsaffär med rödfärg och frikändes.) Den lede fi är bönder och alla andra djurägare som skall kontrolleras och tuktas. Han har spridit sitt budskap som länsveterinär på en rad olika länsstyrelser, som chef på Jordbruksverket och ställföreträdande generaldirektör på den nedlagda Djuskyddsmyndigheten, samt som vd för Sveriges Veterinärförbund. Det är han som tillfrågas av media. Nu senast blev han anställd på länsstyrelsen i Stockholm för att utfärda djurförbud.

Det var ”Totte” som handplockade personalen till Djurskyddsmyndigheten. När den lades ner spreds de till Jordbruksverk och länsstyrelser. Totte höll även i kurser för djurskyddsinspektörer som gärna ser honom som idol och förebild. I en paus på en sådan utbildning undslapp sig Totte vad han ansåg om bönder: Alla bönder är kriminella, det gäller bara att sätta dit dem!

Detta synsätt på svenska bönder har gett resultat. Nu importerar vi mer kött än någonsin från länder som använder mångdubbelt mer antibiotika.

Djurrättsrörelsen har bl a genom miljöpartiet fått stort politiskt inflytande och gränsen mellan djurskydd och djurrätt har suddats ut alltmer. Djurrättens mål är att avskaffa allt ”utnyttjande” av djur dvs inte bara lantbrukets djur utan även sällskapsdjuren. Djurens värde står ideologiskt över människans. Djurskyddet ”räddar” därför gärna djur utan hänsyn till människor.

I nedanstående klipp från 2003 kan ni höra Totte vittna i Vänersborgs tingsrätt mot en gammal klövverkare, Erik Nilsson, som anklagas för att ha haft islandshästar ute utan ligghall. Ägaren och medåtalad var en norrman Svein Sortehaug. Totte hade ett horn i sidan till Nilsson och drev det hela till en rättegång. Han hade själv gjort en ”inspektion” i januari trots att djurskyddsinspektören inte hade några anmärkningar på hästarna. Det framgår inte av inspelningen att han faktiskt strukit runt i hagen på natten. Den anklagades ombud, Guy Allan Svensson, försökte komma till tals men tystades bryskt ned av domaren. Vad han ville säga var att det saknades lagstöd för åtalet. Kravet på ligghall för hästar hade inte kommit då. Efteråt fick rätten detta klart för sig och åtalet lades ner.

Hade domaren lyssnat hade aldrig Tottes vittnesmål blivit av och då hade vi inte fått njuta av hans eminenta kunskaper. I motsats till den anklagade och dennes ombud fick han breda ut sig utan att tystas ner. Efter klippet ligger en utskrift av vittnesmålet.

Domaren (Dom): Vittnesförhör med Torsten Jakobsson, det är åklagaren som inleder
varsågod.

Åklagaren (ÅK): Ja tack – hör du mig bra?

Torsten Jakobsson (Totte): Ja, jag hör dig alldeles utmärkt ja!

ÅK: Då gäller det här en inspektion från 2003, närmare bestämt i
januari och det är en gård vid Brålanda, ett gärde vid Brålanda. Kommer
du ihåg den här inspektionen?

Totte: Jadå, mycket väl!

ÅK: Och vad som föranledde denna?

Totte: Jadå!

ÅK: Vill du berätta om vad du gjorde för iakttagelser!

Totte: Grunden till att jag över huvud taget åkte ut var att jag hade  fått en anmälan hem till mig under helgen då som föregick den här  inspektionen om att det skulle gå hästar ute, ganska många hästar ute  på ett gärde i, jaaaaa, nere i Frändeforsområdet och att dom inte hade  tillgång till ligghall. Det var ganska bistert väder vid den här tiden,  det var ganska mycket snö ute och det var kallt och sedan nästa dag på  måndagen då den 5 januari, eller den 6 januari, förlåt mig, då var jag  ute och tittade till dom här hästarna och inspekterade det gärdet som  dom gick på. Och mycket riktigt där hittade jag ett trettiotal hästar.

Det var ett ganska stort gärde, jag gick runt hela stängslet för att  försäkra mig om att jag inte hade missat någon del utav den här inhägnaden. Och som sagt var, jag kunde räkna till ett trettiotal hästar. Det syntes ju väl i snön vilka delar dom hade utnyttjat utav hagen och också att det inte fanns någon ligghall eller något annat motsvarande skydd som kunde ge dom här hästarna det skydd som föreskrifterna föreskriver. Vad jag också kunde se här under den här rundvandringen, inspektionen var att dom utfodrades, det fanns på en vagn – stod det rundbalar med hö. Det såg ut som dom var  mineralfoderutfodrade också och att det vatten som fanns att tillgå var …. i ett dike så fanns det en öppning på en knapp meter, jag har inte mätt upp det med tumstock. där hästarna försökte att dricka och där det också fanns vatten, men ytskiktet var en blandning av is och snösörja, som dom var tvungna att beta sig igenom med mulen eller trampa i för att komma åt en fri vattenspegel.

ÅK: Du sa att du gick runt hela stängslet var det så att det här stängslet gick utanför det här gärdet in i skogsmark o.s.v?

Totte: Det fanns en , vad ska vi säga, liten, liten del utav den här hagen där det fanns glesa vad som har varit en … ja, glesa granar i ena kanten av hagen och där syntes ju också att dom med det lilla skydd som det här då eventuellt skulle kunna ge hade hästarna sökt också, men det var inte på något sätt ett fullgott skydd för dom här hästarna. Det fanns ingen torr och ren liggplats, det fanns inget skydd mot väderlek på något sätt. Det har väl gett i varje fall det bästa vindskydd som kunde upprätthållas för hästarna här, och det har dom sökt. Det kunde man se på spåren.

ÅK: Det har uppgetts här tidigare, från dom tilltalade, att det fanns torr och ren liggplats under täta gran .. överhängande grangrenar.

Totte: Alltså, för att en liggplats ska vara ren och torr så krävs det ju att den på något sätt är polstrad och har ett underlag, någon form av liggmaterial som isolerar ifrån underlaget. Att hävda att snö på marken är en torr och ren liggplats det är inte korrekt. För det är inte att betrakta som en torr och ren liggplats. För om hästarna lägger sig på, lägger sig ner på ett sådant ställe så kommer underlaget ofelbart att medföra en nedfrysning av dom eller nedkylning av dom i och med att det inte finns något isolerande lager emellan snötäcket och djuret. Det är alltså en ganska kraftig köldbelastning för hästarna att behöva ligga ner i snön.

ÅK: Hur var det på det här stället fanns det någon sådan här isolerad torr liggplats som du talar om?

Totte: Inte som jag noterade då och inte som jag kan komma ihåg det. Min uppfattning är att det inte fanns det.

ÅK: Jag gör en paus här.

Totte: Nu försvinner dom ut här så sitter jag kvar så blir det lugnt här.

ÅK: Kommer du ihåg något om hur vädret var, du har nämnt snö och kallt. Har du några mer uppgifter om detta?

Totte: Ja alltså, det här var ju en period som var extremt kallt för våra förhållanden får man ju säga. Det låg ju omkring och under 20-strecket och jag tror t.o.m. att vi var nere och nosade kring de 25 minusgraderna och det är kallt, en mycket kall period.

ÅK: Ja – hur bedömde du när du gjorde ditt besök hästarnas hälsotillstånd eller allmäntillstånd?

Totte: Ja, äää, jag har ju i samband med inspektionen, har jag gjort en okulär besiktning av hästarna som grupp, som flock, jag har inte gjort någon enskild veterinärundersökning av dom enskilda individerna. Det ryms, så att säga, inte inom ramen för en sådan här inspektion. Dom här hästarna, vad jag kunde konstatera är, dom rörde sig, dom hade födosök, dom har också försökt att dricka vatten, man kunde se att det var en, det var så att säga, en viss konkurrens minst sagt om vattnet p.g.a. att det är en väldigt liten yta av vatten till så här många individer. Och då ska man också bära i minnet att hästar är flockdjur och att det är som så att nääär flocken går iväg, när dom ranghöga djuren i flocken går iväg från foderplats till vattenplats så följer flocken med. Och när dom ranghöga druckit färdigt så följer lätt dom ranglåga med, vilket betyder att dom får svårare att täck sitt vätskebehov. För att flocktrycket är viktigare än att släcka törsten i det här läget. Vad som är väldigt viktigt att tänka på här är, dom här djuren är av den omgivande temperaturen hårt belastade, dom är utanför eller vid den undre gränsen för vad som kallas för den termoneutrala zonen. Där dom alltså utan att använda andra åtgärder för att, så att säga, har problem att upprätta sin kroppstemperatur. Och det betyder att en sådan belastning som att dricka den mängd vatten som en häst måste göra, och det är nollgradigt, och det alltså går åt ganska många kilokalorier i energi bara för att värma upp det vattnet som dom här hästarna ska dricka. Och att dricka så kallt vatten är i sig en direkt hälsofara.

ÅK: Nu är det inte åtalat just för vattenhållningen här på det här stället, utan det är bara frågor som rör ligghall eller skydd och torr och ren liggplats.

Totte: Okeeeeey!

ÅK: Har du observerat några som helst skador eller försämrad hälsa på hästarna med anledning av bristen på ligghall eller torr och ren liggplats?

Totte: Jag har inte observerat några hälsobrister, men däremot har jag konstaterat en mycket tydlig välfärdsbrist här, för dom här individerna. I och med att dom inte har det skydd som föreskrifterna kräver. Det är också som så att finns skyddet så utnyttjas det.

ÅK: En annan fråga, när det gäller utegångsdjur, jag är ju novis på detta, men som jag har förstått det så är det bara vissa djur som är lämpade, såsom definitionsmässigt utegångsdjur. Är det riktigt?

Totte: Man kan väl säga såhär att för att, för att få användas som utegångsdjur så skall rasen och naturligtvis också individerna vara lämpliga för detta, det är reglerat i föreskrifterna – ja!

ÅK: Är islandshäst en sådan art eller ett sådant djur som kan vara lämpat såsom utegångsdjur?

Totte: Såsom utegångsdjur ja!

ÅK: Det finns ju speciella regler, vad jag förstått, för just utegångsdjur och det här är ju ………

Totte: Ja, bland annat att dom ska ha tillgång till ligghall

ÅK: Ja, om bl.a. om ligghall – och då undrar jag finns det något undantag för islandshästar, såsom utegångsdjur att dom inte behöver till exempel ligghall eller ….

Sedan tog bandet slut och det blev sidbyte varvid möjligen några ord
har tappats bort:

Totte:  ……………………………………………… Däremot så finns det en myt inom islandshästfolket som är väldigt vitt spridd att islandshästar har en sådan fysiologi alltså, en sådan kroppsfunktion att dom inte skulle behöva det här. Och det är ju som så, javisst, precis som många andra hästraser så överlever dom frånvaron, men välfärdskravet är ju långt över överlevnad. Dom här hästarna har precis samma grundläggande krav, vad säga, precis samma kroppsfunktioner och kroppsuppbyggnad som vilken annan häst som helst. Dom har visserligen en möjlighet att få en ganska kraftig behåring, men det är så mycket annat som är avgörande för  värmebalansen, termobalansen hos en häst för att man ska kunna säga att, det räcker  alltså inte med att dom har en kraftig päls för att man ska kunna säga att dom inte skulle behöva det skydd som en ligghall ger till exempel.

ÅK: Ja tack jag har inga fler frågor.

Dom: Har NA några frågor?

Norrmannens Advokat (NA): Är du särskilt bekant med islandshästar?

Totte: Då får du ju närmare kanske närmare utveckla vad du menar med det. Jag är närmare bekant med islandshästar såsom utegångsdjur. Jag är mycket väl bekant med hela den problematiken som finns med hållandet av utegångsdjur. I och med att jag har jobbat med den frågan sedan, ja, ganska lång tid tillbaka.

NA: Med mig som novis också med det här med hästar så låter det snarare som islandshästar skulle vara speciellt tåliga djur.

Totte: Ja, det finns egentligen ingenting som säger att islandshästen är mer tålig än andra hästar. Jag upprepar vad jag sa förut att det finns en vitt spridd uppfattning att det skulle vara någon större väsen… skillnad mellan islandshästar och andra hästraser och man kan faktiskt inte säga att det är så. Äääää, det är visat också att islandshästar gör ingen som helst skillnad om man tittar på undersökningar av olika typer av hästraser när dom söker ett skydd och hur dom söker ett skydd och beter sig i när dom har sökt skydd  så det är ingen skillnad på islandshästar och andra hästar.

NA: Men är inte det här djur som är vana vid att gå utomhus. Jag tänker på hur förhållandena är Island där finns ju inga träd eller …….  (avbruten av Totte)

Totte: Nej men med Island är det ju en helt annan sak. Jag säger återigen att hästen, islandshästen finns det alltså ingen skillnad på mellan en islandshäst och en annan häst. Vad det är skillnad på är ju den djurhållning vi har. Dom har en helt annan djurhållning på Island. Där går dom som mer eller mindre vilda flockar och dom har inte tillgång till ligghall på Island, det vet jag också. Men det är ju inte det som är föremål för dagens förhandling så vitt jag vet, djurhållningen på Island utan det är ju djurhållningen i Sverige och vad som reglerar den.

NA: Men det är ändå tal om en ras av djur här …….. (avbruten av
Totte)

Totte: Förlåt, nu hörde jag inte?

NA: Du pratar om att det är ett välfärdsproblem det här, en välfärdsbrist, nämnde du (avbruten av Totte)

Totte: O javisst!

NA: Om en häst från Island skulle flyttas till Sverige …… (avbruten av Totte)

Totte: Så gäller ju naturligtvis den svenska normen för hur …. (NA försöker få avsluta vad han tänkte säga)

NA: Ja det …… (avbruten av Totte)

Totte: Jo men det ääääääär ingen skillnad – dom behöver det här islandshästar behöver det här skyddet precis som alla andra hästar och som utegångsdjur i övrigt också och det här är ett grundläggande naturligt beteende. Det är nämligen som så att även vilda djur söker skydd vid extrem väderlek. Och där har vi så intressanta och tydliga exempel på till exempel i våra djurparker där regelverket föreskriver skydd även i sådana djurparker som har ganska mycket skog. Och vad gör älgarna när det regnar och blåser jo dom går in i där dom får skydd. Det är ett naturligt beteende för ett vilt djur att söka bästa möjliga skydd och konservera, så att säga, sin energiförbrukning i möjligaste mån. Det är en stor belastning. Dom här djuren (islandshästarna i Dalsland) är i en situation eller var i en situation så att det mycket snabbt hade gått över i att dom kommer in i en ääää i en termobalans i en negativ ….. att dom inte klarar av att hålla sin kroppstemperatur längre och då går det väldigt fort. Då fryser sådana här hästar ihjäl prompt. Det tar inte lång tid. Det går inte att se innan och djurskyddsfrågor är förebyggande och ska vara förebyggande och om man tittar på en sån här undersökning så visar det sig att hästarna använder skydd. I princip alla individer utnyttjar dom här skydden varje natt och när dom inte gör annat såsom fodersök, vattensök, bus,  liv och rörelse som också är en del av det naturliga beteendet.

NA: Gäller det här resonemanget även isbjörnar då?

Totte: Ääää, isbjörnar som hålls för offentlig förevisning, djurparksdjur, där finns också krav på skydd. Det är självklart att isbjörnar söker det skydd som dom finner mest lämpligt. Det är klart att isbjörnen är ju väladapterad som art, mycket väladapterad för ett kallt klimat, men hästen är ett savanndjur, ett stäppdjur och det har islänningarna inte ändrat. Islandshästen är, den är alltså tusen år på Island. Du ändrar inte fysiologin i någon nämnvärd grad på tusen års domesticering utan det är i grunden samma häst som vi har här i Europa, i övriga Europa.

NA: Finns det fall av dispens med det här med ligghall för utegångsdjur?

Totte: Ja, det finns det!

NA: Och även då för hästar?

Totte: Ja, om ett motsvarande skydd finns på plats, men finns inte det motsvarande skyddet så erhålles heller icke någon dispens. Och då ska man alltså visa att man har lika gott skydd som tre väggar och och tak och en väl polstrad liggplats. Då kan man få dispens, tidigare av Jordbruksverket numera av Djurskyddsmyndigheten. Grundkravet är att dom här djuren ska inte utsättas för det lidande som det de facto är att behöva kämpa för sin termobalans. Dom ska skyddas ifrån det! Och då krävs det att dom har fullgott skydd mot väder och vind och torr och ren liggplats. Det är ett enkelt krav, det är enkelt att uppfylla, det är billigt att uppfylla och det var inte uppfyllt i det här fallet.

NA: Har dom här djuren lidit enligt dig?

Totte: Ja, det är min uppfattning att dom har lidit.

NA: Det gjordes ju en inspektion av dom två månader senare, du känner till den va

Totte: Ja, jadå!

NA: Vad kom man fram till då?

Totte: Ja, den inspektionen var ju gjord i mars, som sagt var, två månader senare och den gjordes av en djurskyddsinspektör Eva Göransson, heter hon väl, och det var väl inga stora anmärkningar. Då hade ju djurhållningen ändrats också. Djuren hade ju flyttats därifrån och framförallt var ju väderleksförhållandena helt annorlunda kan man ju tänka sig.

NA: Ja tack, jag har inga ytterligare frågor.

Domaren: Då får vi se om Guy Allan Svensson har några frågor?

GAS: Ja, jag skulle vilja fråga vad som menas med ligghall eller motsvarande, vad kan motsvara en ligghall?

Totte: I dom arbeten som är gjorda inför den här föreskriften så är motsvarande tänkt att vara en motsvarande byggnad. Den gamla skrivningen var ligghall, hydda eller motsvarande och, så att en ligghall är ju i byggnadstraditionell mening  tre väggar och tak, som jag tidigare sagt och att om den är välplacerad i den riktningen så att djuren har fri utsikt, litet högre upp, det ska vara en så bred öppning att djuren kan passera in och ut utan att det ska vara någon konkurrensförhållanden. Ää, man kan tänka sig att man har en annan byggnad som egentligen inte är en ligghall, alltså dom här tre väggarna och taket. Man kan till exempel öppna en loge eller en lada. Man kan slå upp ett stort hål i garageväggen och ha om i övrigt måtten stämmer kan man använda det som en ligghall eller motsvarande. Om vi tittar ut på dom här dispensärendena så är ett motsvarande skydd som en ligghall eller annan byggnad det är extremt ovanligt skulle jag vilja säga. Det förekommer men är ovanligt. Till exempel har jag sett klippformationer där du har en lagom vid och djup grotta som man har halmat upp ordentligt. Det kan man med bästa vilja i världen knappast kalla en ligghall, en grott- eller stenformation och så kan en sådan djurägare erhålla dispens. Det finns också dispens för där det är mycket tät skog, dom har i vart fall Djurskyddsmyndigheten alltid tidsbegränsat eftersom naturen är så föränderlig och utegångsdjur skadar vegetationen i den grad att det …. även det tätaste växtskydd och att den bäst polstrade platsen har svårt att hålla längre än maximalt en säsong, men det beror ju på hur det ser ut. Men hitta ett motsvarande skydd som inte är en byggnad eller en mera fast konstruktion det äääär ovanligt skulle jag vilja säga.

GAS: Vi har Molnsätradomen – vad gav den för motsvarande skydd (domaren avbryter Guy)

Domaren: Du, du, du – behöver inte argumentera – det kan du göra sedan i plederingen. Har du några frågor att ställa till vittnet?

GAS: Jag har en fråga till honom …..

Domaren: Va, va, va …..?

GAS: Till Torsten Jakobsson!  Vi har Molnsätradomen som har slagit fast
att det var tillräckligt med skydd för djuren i skog.

Totte: Jaaa, Jag är väl, jag känner väl till Molnsätradomen och jag har också varit på plats där och jag skulle vilja säga att jag delar inte rättens uppfattning där. Dom djuren hade inte det skydd och det fullgoda skydd som ääää, som äää krävs för att djuren ska erhålla det här skyddet. Dom ska inte behöva stå ute i väder och vind och bli utsatta för vad det innebär för dom i belastning. Ääää, tyvärr blev den inte överklagad.

GAS: Är det inte meningen att lagen ska tillämpas lika vid Molnsätra som i Dalsland … (domaren avbryter Guy)

Domaren: Nu, nu, nu, vänta lite grand – ta nästa fråga tack! Om det finns någonting mer?

GAS: Ja, jag ska inte hålla på så länge till, men är det inte lämpligt när det finns en prejudicerande dom att (Totte avbryter Guy)

Totte: Men alltså ursäkta mig  då ska väl jag bryta in här och säga att såvitt jag är lagkunnig så är det inte en prejudicerande dom för den ligger inte på den nivån!

Domaren: Nu är det såhär, vi kan acceptera att du inte är lagkunnig, det är rätten som prövar detta sedan … (Totte avbryter domaren)

Totte: Ja, precis, tack!

Domaren: …….. beroende på omständigheterna.

GAS: Vad menas med lämpliga raser?

Domaren: Förlåt i vilket avseende?

GAS: Det sägs att det ska vara lämpliga raser.

Domaren: Det har han redan svarat på att islandshästen i och för sig är
en lämplig ras.

GAS: Om man jämför då islandshästen med stäppdjuren, vi har ju massor med stäppdjur.

Domaren: Såvitt jag hörde så svarade han på den frågan tidigare och sa att det är ett lämpligt djur. Var det inte så?

Totte: Ja, det är korrekt! Det finns vad heter det, nordsvensken kan vara lämplig, men det är också individ ……

Domaren: Vi behöver inte gå in på det nu. Har du några fler frågor?

GAS: Ja, det enda intressanta är ju att det här gäller Erik Nilsson och hur är ert förhållande?

Totte: Jag känner Erik Nilsson sedan lång tid tillbaka som djurägare och mycket kompetent klövverkare i Brålanda- Mellerudområdet, och jag och mycket vidare än så och sen är det också som så att vi har olika uppfattningar när det gäller kodressörers användande och det är ingen hemlighet. Det någonting som vi har diskuterat och debatterat många gånger. För övrigt har vi inget som spelar någon som helst roll i det  här ärendet, enligt min bedömning. Jag vet inte vad ni säger.

Domaren: Förlåt, jag hörde inte vad ni hade olika uppfattningar om?

Totte: Jo, om kodressörers användande, elektriska kodressörers användande, ett hjälpmedel att hålla kor rena som inte är tillåtet enligt djurskyddsförordningen. Vilket Erik Nilsson är en varm förespråkare av och det har vi debatterat och diskuterat många gånger.

Domaren: Nu ska vi se om Guy Allan Svensson är färdig?

GAS: Ja, jag kan väl vara färdig där.

Domaren: Inga fler frågor från din sida?

GAS: Nej!

GAS: Det är Erik – om du har någonting?

Erik N: Ja, det var om ….. (domaren avbryter Erik)

Domaren: Nej, vänta nu – stopp, stopp, stopp, stopp! Då tar vi advokat NA!

NA: Du har ju ett antal djurinspektioner bakom dig antar jag och kan du på något sätt ange graden här av hur allvarligt du tycker att detta är? Till relation till annat!

Totte: Ja, alltså man, man, jag brukar säga att – det finns inga grader i helvetet – och det är naturligtvis en sanning med modifikation, men jag ser det här som ett allvarligt fynd vid en inspektion. Dom här djuren var i en situation som dom inte skulle behövt vara ifall djurägaren och djurskötaren hade tagit det ansvar och följt det regelverk som finns. Här ser faktiskt mycket allvarligt på detta!

NA: Men du sa samtidigt att du inte hade observerat några hälsobrister!

Totte: Nej, men det är som så ett lidande behöver ju inte så att säga per definition vid en handling ses vara synligt vid den här typen av inspektion. Här är ju djur som har varit utsatta för en belastning som är beroende av omgivning, underlag, väderlek, utfodring, vattning – det är en mycket mångfacetterad  situation. Sen kommer jag då som inspektör eller som inspekterande, vilket naturligtvis rör runt i den här
flocken, men det finns inte den möjligheten, det går alltså inte att göra den ingående, den enskild bedömning av varje individ. Men dom här djuren var utsatta för en stark köldbelastning, om vi ska använda det uttrycket, risken för att dom skulle vara i underkanten eller under vad dom hade möjlighet att klara av. Nu vände ju vädret Gud ske lov! Den är allvarlig – risken är stor, enligt min mening att det här hade kunnat
gå åt skogen. Så långt sak vi ju inte behöva …. vi ska ju inte behöva invänta att vi hittar självdöda, ihjälfrusna hästar på gärdet för att vi ska …. oj då, det var nog inte så bra.

NA: Anser du att det var i närheten av det, den risken?

Totte: Det kan definitivt inte uteslutas för dom här hästarna var utsatta för en kraftig köldbelastning om man ser hela situationen. Det är min uppfattning!

Domaren: Hm. Kommer vi längre med det?

NA: Nej!

Domaren: Du fick en fråga här förut om det fanns .. ääää … något skydd i form av träd. Du sa att det fanns granar med utskjutande grenar bl.a. Fanns det några sådana ytor på det här området?

Totte: Alltså, nu är det ju två och ett halvt år sedan jag var där och det fanns ju träd, som jag minns det i del, så att säga, i en vinkel utav inhägnaden. Men som jag minns det och som jag noterat det var det ett glest granbestånd. Jag kan inte gå in närmare på det, men min bedömning var den att det var inte ens en gång nära vad man skulle  kunna ange som ett motsvarande skydd vad som behövs och vad man får utav en ligghall.

Domaren: Vi tar en paus i förhöret här.

Först i slutpläderingen fick Guy möjlighet att säga vad han ville ha sagt redan inledningsvis, men hindrades  av domaren. Guy la nu fram alla fakta – svart på vitt – all lagtext, vilken alltså visade att lagen inte fordrade ligghall för dessa hästar. Podiet
(domare och nämnd) satt där som fågelholkar – och det slutade som ett riktigt västgötaklimax – i västgötametropolen Vänersborg.

Sammanfattningsvis är det bara att citera Europakonventionens, om mänskliga rättigheter (som är svensk grundlag sedan 1995), Artikel 7: Inget straff utan lag!

Erik Nilsson och Svein Sortehaug blev därmed frikända från detta okynnesåtal iscensatt av Torsten Jakobsson (enhetschef vid Djurskyddsmyndigheten) och en åklagare och domstol som inte visste att det finns något som heter JURA NOVIT CURIA!!

%d bloggare gillar detta: