Arkiv | november, 2015

Familjeföretaget Fel och Fusk

28 Nov

Detta är berättelsen om lilla spetsen Frida. Hon föddes i maj 2008 i Ungern. Hon är alltså nu 7½ år. Senast registrerade ägare är en Pia Smith i Danmark. Sedan har hon hamnat hos en man, Jörgen, i Malmö. Den 11 juli påstår en Emelie att hon och hennes pojkvän sett Jörgen sparka på Frida på Gustav Adolfs torg och bestämmer sig för att ta  med sig hunden hem och anmäler ägaren. Hon tar henne  enligt egen utsago till en veterinär som säger att hunden är ”förkyld”, ovårdad och behöver avmaskas. Emelie säger till polisen att att tänderna är ”ruttna”, Frida har operationsärr och har troligen haft valpar. Åldern uppskattas till 5-7 år. Jörgen gör en motanmälan för stöld. Två dagar senare upprättar polisen ett beslut om omhändertagande och Frida hämtas samma kväll av Hilda  på Djurambulansen i Skåne AB.

Lex och FridaDen 24 juli delas en efterlysning på Jörgens två hundar på Missing Dog Skåne. Den ena är Frida, den andra är Lex. Han har plockas upp redan den 22 juni och lämnas i på Rättscentrum och hamnar samma dag på SPCA. Hundarna går tillsammans på SPCA.

LexDen 29 juni annonserar Djurambulansen ut Lex på Facebooksidan Upphittade djur. Han påstås ha hittats den 24 juni vilket alltså inte är sant. Han har redan suttit på SPCA en hel vecka utan att Djurambulansen försökt hitta ägaren.

upphittade djur 30juli

upphittade djur 31juli

Folk försöker kontakta Djurambulansen men utan resultat. Den 1 juli är Lex fortfarande utannonserad på Upphittade Djur. Likasom den 28 juli. Till polis och länsstyrelse säger man att det är Jörgen som det inte går att få tag på.

lex28 juli

Elsa-Pia1

Ägarförhållanden skall utredas och även ifall Frida är vanvårdad enligt det utlåtande av Djurambulansens veterinär Elsa-Pia Ehrenpris som görs den 13 juli. Elsa-Pia är numera skriven på Västarp i Örkelljunga där SPCA också huserar, liksom det företag Vet care Sweden AB som hon startade för ett år sedan med dottern.

Elsa-Pia2I detta första intyg beskriver Elsa-Pia Frida som 4+ år, omplaceringsbar om tänderna blir åtgärdade snarast. Hon skriver inte under i sitt företags namn utan som SPCA.

Av någon anledning ”glömmer” polisen att underställa länsstyrelsen beslutet. Det sker en hel månad senare den 12 augusti. Under tiden tickar uppstallningskostnaden på Djurambulansen/SPCA med 250:- per hund och dag.

Den 17 och 18 augusti har hundägaren kontakt med Ann Sjöholm på länsstyrelsen. Han säger då att Lex är efterlyst på Facebook. Lex är inte veterinärundersökt men anses inte vara i dåligt skick. Fridas ålder uppger han till 7-8 år.

Lars Henriksson är pensionär och får se annonsen på Lex och meddelar sitt intresse. När han kommer till SPCA får han beskedet att det är Frida han skall få köpa.

Lars

tandsaneradDen 18 augusti meddelar Djurambulansen/SPCA till länsstyrelsen att Frida är munsanerad. Det stämmer tydligen inte eftersom Lars 9 dagar senare får besked att hon skall bli munsanerad. Veterinären Elsa-Pia skulle ta bort tandsten och besiktiga Frida.  Den 27 augusti kunde Lars hämta Frida.

Elsa-Pia3Det nya protokollet är daterat den 27 augusti. Då påstår Elsa-Pia igen att Frida är munsanerad och skriver mycket ”pigg och sund liten hund”. Mer än en månad senare nämner hon alltså inte det första intyget och ingen förklaring ges varför, trots att Elsa-Pia själv skrev att Frida skulle munsaneras ”snarast”, hon inte blivit behandlad. Djurambulansen har då inkasserat 13.000:- på Frida. Anledningen till att omhändertagandet kvarstod var att Jörgen inte hade råd med munsaneringen.

Frida har sedan skänkts av Djurambulansen (”överlåtits”) till SPCA (dvs till sig själva) som i sin tur säljer Frida till Lars för 2.000:-. Elsa-Pia tar ytterligare 2.000:- för besiktning och ”munsanering”.

kvittoEn ”volontär” Elin, lämnar ut hunden  till Lars. Inget namn står på kvittot, bara SPCA. Moms är inkluderat men SPCA redovisar ingen moms enligt Skatteverket. Det finns inte heller något datum eller exempelvis chipnummer.

kvitto 2På ett annat ”kvitto” står Djurambulansen som säljare. Djuret säljes i ”befintligt skick” och man fritar sig från ansvar.

Lars tycker inte Frida är frisk utan känner sig lurad. Hon har problem med att äta vilket inte är så konstigt. Lars tar henne till en annan veterinär.

vet ÅlundDen 28 oktober konstateras att Frida inte alls är munsanerad utan problemen som fanns redan den 11 juni kvarstår. Lars har lagt ner mycket pengar i veterinärvård.

Han kontaktar Djurambulansens ägare Mikael Gustavsson som skyller på Elsa-Pia.

inget med EP att göraMicke förnekar att Djurambulansen/SPCA har något med Elsa-Pia att göra.

Till HD säger han:

– Det har kommit fram flera ärenden under en kort tid och vi anlitar inte henne mer efter att detta uppdagats.

Så nu kanske Elsa-Pia måste flytta igen.

– Andra gången jag besiktigar hunden är hon vidgjord av mig och då är hon pigg. Jag tog bort de tänder som var dåliga och sen var hunden bra, säger Elsa-Pia Ehrenpris till Helsingborgs Dagblad.

– I intyget skriver man det man ser och inte det man inte ser. Sen har ägaren fått information om att det kan vara såhär med små hundar, säger Elsa-Pia.

Sk-tsnack säger jag. En hund går inte från fina tänder till katastrof på några veckor. Det tror inte heller den andra veterinären på. Den här hunden har troligen inte fått någon som helst tandvård på flera år.

djurskyddsföreningJörgen fick inte tillbaka Lex heller. Han liksom Frida annonserades ut genom Malmö Djurskyddsförening som nu lovat stå för Fridas tandvård. Det är en ideell förening som har samma adress som Öresunds veterinärklinik som 2014 hade en omsättning på över 16 miljoner. Enligt obekräftade uppgifter betalar Djurskyddsföreningen till Djurambulansen varje månad. Alltså: En ideell förening betalar för att annonsera ut en annan ideell förenings djur. Den första har samma adress som ett AB med miljonomsättning och den andra ägs av ett AB också med miljonomsättning och ger sig självt djuren. Djuren inbringar först tiotusentals kronor som betalas av polisen och går till Djurambulansen. Intäkten från djurförsäljningen går till SPCA som tigger pengar till djurens vård och uppehälle av allmänheten, liksom Djurskyddsföreningen gör för samma djur. Red ut det den som kan.

Varför djurägare inte vinner (2)

17 Nov

Så då kom då erkännandet att länsstyrelsens personal per automatik inte anser sig behöva ha bevis för sina påståenden. Samma bevis som de själva hävdar skall bedömas av domstol vid ett överklagande.

Beckman

Det här är alltså ”normalt”. I detta fall handlade det om en mätning av ammoniakhalt. Djurägaren fick inte se mätningen och det dokumenterades inte heller genom foto. När handläggaren skriver under kontrollrapporten upphöjs påståendet till sanning.

Hos mig har Linnéa Stålhandske hävdat att någon mätning inte behövs, trots att jag begärt det, då hon klagat på luftkvalitén. Antagligen för att det inte fanns något att mäta och att rätten inte kräver av dem att de skall verifiera sina påståenden.

När Emma Hansson och Peter Stenberg bröt sig in i mitt hem den 3 mars 2011, med chefen utklädd till polis, så tvingade hon mig att låsa upp ett utrangerat hund/katthus som inte användes. Så tuff kan Emma bara vara med beväpnade poliser bakom ryggen. Byggnaden skulle rivas och jag talade om att takpappen blåst bort.

När jag går igenom bilderna Emma eller Peter tagit ser jag att en skål hundmat satts in för att ge sken av att där vistades hundar. Den skålen hämtades från hundgården. Bilden lade hon in i kontrollrapporten. Där stod inte ett ord om att jag berättat att det inte användes utan skulle rivas. Hur skall rätten kunna se att luckorna var igensatta sedan länge och att eventuella hundar inte hade en chans att komma åt en matskål i ett utrymme låst med hänglås från utsidan?

PENTAX Digital CameraEtt exempel till från samma tillfälle:

Den här inväxta och nedsjunkna gamla hästräfsan ansåg Emma vara en ”skaderisk”. Litet konstigt är det eftersom den troligen stått där i minst 60 år. Mer bekymmersamt är dock att hon beskrev den som en harv, vilket är något helt annat.

Ännu en bild från samma tillfälle. Som bekant fryser vatten vid noll grader och därför går det inte att använda badkar och tunna slangar till att vattna hästar under vinterhalvåret. Det finns dock ingen lag som kräver att badkaren måste transporteras bort vintertid.

”Inget vatten” är en klassisk lögn i kontrollrapporter. Murbruksbaljorna där hästarna fick sitt vatten var däremot inte intressanta att fotografera.

Ovan är en bild som Emma tog av mitt akvarium för att påvisa ”smutsigt” vatten. På något sätt är bilden exponerad eller efterbehandlad så att det i det närmaste ser ut att vara svart olja i stället för vatten.

Samma akvarium där ljuset lyser genom vattnet.

Men om det nu är som Madeleine Beckman skriver så upphöjs omätta värden, obekräftade mätningar, ren okunnighet, fejkade bilder och undanhållen information, som genom ett trollslag medelst en underskrift, till sanningar som inte ifrågasätts av rätten. Med den inställningen är det omöjligt att ”vinna”.

Varför djurägare (nästan) aldrig vinner

3 Nov

2012 skickade vi en enkät till alla kammarrätter. Vi fick ut vilka djurärenden som beviljats prövningstillstånd 2011 och vilka överklagade ärenden som inte fått det. Det visade sig att nästan alla ärenden, där det var en länsstyrelse som överklagat, fick prövningstillstånd. När en djurägare överklagat var det bara ca 10% som beviljades prövningstillstånd. Den skillnaden var för stor för att den skulle vara slumpmässig. Domstolarna har dock envist förnekad kännedom om detta. Det året var det ett ombud som utmärkte sig nämligen Anette Cedergren i Malmö som fick prövningstillstånd i flera fall för samma klient.

Vi anade då att det finns politiska motiv bakom att kammarrätterna tillsynes automatiskt beviljar prövningstillstånd till länsstyrelserna, oavsett hur välunderbyggd djurägarnas talan än är.

Nu har vi bevis på att Kammarrätten i Göteborg inte alls läser handlingarna, som de påstår, utan bara läser vem som är överklagande. Sen skickar man svaret enligt en mall.

Jag har i en tidigare artikel låtit Jeanette Richert komma till tals. Hon försökte, helt lagligt, starta ett företag för att importera och sälja hundar. Hon hängdes ut av länsstyrelsen i Skåne, speciellt av Mattias Gårdlund som på bästa sändningstid fick visa hela svenska folket att han kunde svära på engelska.

Jeanette fick sitt tillstånd indraget. Hon vann i rätten som gav tillståndet tillbaka, varpå länsstyrelsen bara fattade ett nytt beslut att dra tillbaka tillståndet. Sen utfärdade de djurförbud. Detta trots en prickfri kontroll den 3 september 2014. Jeanette överklagade och vann i förvaltningsrätten.

Nu kommer det roliga. Jeanette överklagade givetvis inte att hon inte fått djurförbud utan det indragna tillståndet mm. Däremot gjorde givetvis länsstyrelsen det.

Kammarrätten i Göteborg har sedan fattat två motstridiga beslut om samma djurförbud. I det ena beslutet fastslår man att förvaltningsrätten i Malmös beslut skall fortsätta att gälla dvs Jeanette skall inte ha djurförbud, prövningstillstånd nekas. I det andra beslutet säger samma personer att länsstyrelsen får prövningstillstånd!

inget prövningstillståndJeanette skall inte ha djurförbud.

inget prövningstillstånd2Kammarrätten försäkrar att de läst handlingarna och Petter Classon och Silja Klint skriver under.

partielt prövningstillståndNär länsstyrelsen överklagar meddelas plötsligt prövningstillstånd för samma djurförbud!

partiellt prövningstillstånd2Kammarrätten påstår även nu att man läst alla handlingar och samma personer skriver under! Tro det!

%d bloggare gillar detta: