Arkiv | april, 2015

Helt normalt

26 Apr

huset framsidan1997 flyttade jag från Uppland till Skåne. Jag kom från forskarvärlden där alla var respekterade för sitt arbete och sin kunskap oberoende av ålder, etnicitet och kön. Vi träffades på internationella konferenser och utbytte erfarenheter. Alla behandlades lika, unga forskarstuderande som pensionerade professorer. Helt normalt.

Kulturen i det mellanskånska nazistbältet blev en chockartad upplevelse. Här uppskattas inte utbildning och kunskap, här är det kontakter som gäller. Och vem som äger vad och är släkt med vem. Skvaller och förtal är vardagsmat. Avundsjuka och missunnsamhet råder. Chefsposter blir inte utlysta, eller blir det bara för syns skull, och tillsätts med dem man känner, som redan befinner sig inom organisationen och sparkas uppåt. Så konserveras myndighetskulturen. Helt normalt.

Som inflyttad är man suspekt. Som kvinna och högutbildad är man tredubbelt suspekt. Här blev allt jag gjorde bevakat och allt som oftast resulterade misstänksamheten i en anonym anmälan. Anonyma anmälningar är en väl etablerad del av folkkulturen här. Jag byggde ett staket mot vägen för att mitt barn inte skulle bli överkört. Genast skickade en bybo en anmälan till kommunens byggnadsnämnd. En handläggare ryckte ut med tumstock för att mäta staketet. Jag satte i treglasfönster för att vi inte skulle frysa ihjäl och blev genast anonymt anmäld. Helt normalt.

Astrid och SessanJag hade tagit med min egenuppfödda fjordhäst (det var inte jag som klippte svansen), som gick på ett lånat bete bakom huset. Efter en tid fick jag en fodervärd till henne. Varpå jag blev anmäld för att ha en häst i källaren.

Erlöv1998 var jag projektanställd på kommunens miljökontor och dåvarande miljöchefen Peter Erlöv kom till mig och berättad litet generat om att de fått en konstig anmälan. Jag kommenterade, om jag minns rätt, att det nog var litet svårt att få ner en häst i min källare. Någon granne tyckte tydligen att det var rimligt att om de först sett en häst och sen inte såg den längre, så måste den ha gömts i källaren. Helt normalt.

I mitt arbete fick jag hem 23,3 miljoner till kommunen i ett miljöprojekt. Jag fick också beviljat lön för fortsatt projektledning. Jobbet fick jag däremot inte. Pengarna såg istället kommunalrådet Kjell-Åke Persson till att de gick till partikollegan och pensionerade kommunalrådet Lars Lonhagen för att kommunen skulle slippa betala hans pension. Helt normalt.

1999 flyttade jag till min nuvarande gård. Att vara kvinna och välja att bo ensam är ytterligt suspekt i dessa trakter. Det tog sig uttryck i att diverse män gjorde sig ärenden till mig. Helt normalt.

Sverker Olsson5Klockan åtta på morgonen den 19 mars 2003 dök det upp en liten man med stort självförtroende. Han presenterade sig som djurskyddsinspektör Sverker Olsson. Han påstod att han fått ett ”tips” som skulle gälla mina hästar.

MVC-016FSamma natt hade jag varit uppe och tagit emot hingstfölet Stanley fra Feti, från Island. Jag hade stallat in honom och precis gått och lagt mig. Då kom Sverker.

Sverker visste inte vad han skulle inspektera så han gav sig på fölet som kommit med lastbil från Norrköping några timmar tidigare. Ett föl vars existens han omöjligt kunde känna till. Sverker visade sig snabbt besitta mer av åsikter än av kunskaper. Här skulle letas fel! Fölungen borde jag ha släppt ut på natten till de äldre stona, ansåg han. Hans ”rådgivning” var i bästa fall onödig, i värsta fall livsfarlig.

Jag var i färd med att renovera och det låg rivningsvirke utanför huset. ”Det är lindrigt sagt rörigt”, kommenterade Sverker. Detta var inledningen på 1½ års trakasserier då Sverker dök upp inte mindre än nio gånger för att leta ny fel. Helt normalt.

Andra gången var jag inte hemma så då snokade han runt på egen hand, den tredje skulle han ha ”kennelinspektion”. Min äldsta hund tyckte han jag skulle avliva. Det tyckte inte jag. Sen skulle han promt in i mitt hus.

lille Bob19jan02Jag tog upp min perserkatt och visade Sverker. ”Det var en rälig katt”, utbrast Sverker och förklarade sig vara rädd för katter. Helt normalt.

Sen undrade han var mina hundar sov på natten. ”I min säng”, sa jag. ”Då har du inte plats för en karl i sängen?”, frågade Sverker. Helt normalt.

Sverker tvingade mig att ta bort bärande delar av hästarnas ligghall. Han fick mig att gjuta en en decimeter (!) hög ramp till shettisens bod fast jag påpekade att hon glatt hoppade en halv meter med barnen. Han hotade med vite om jag byggde ut ligghallen med två meter. Helt normalt.

Maggot 19april01aSverker tycker sällskapshundar inte har något existensberättigande. Hans egen erfarenhet av hundar sträckte sig till en bortsprungen jakttax, berättade han. Han tog med en veterinär från Flyinge för han insisterade på att min äldsta hund skulle avlivas (16 år på bilden). När veterinären förklarade att hunden var frisk tog han upp mina andra små hundar en efter en och sa att då kan vi väl avliva den här istället för den ”går konstigt” (hunden var överbyggd). Vid ett annat tillfälle förklarade Sverker på största allvar att han tyckte att man borde få avliva gamla människor också. Helt normalt.

anmälarenVem som anmält ville Sverker inte säga men det listade jag ut. Det var en man som samlade på bilar som blivit anmäld. Han trodde det var jag och hämnades på fel person. Hemmaskrotaren och Sverker fann varandra i bilintresset och båda erbjöd sig ställa upp och vittna mot mig i en pågående vårdnadsprocess. Helt normalt.

Jag JO-anmälde (3903-2004) Sverker och kommunen för att ha vägrat lämna ut namnet och underlåtit att diarieföra anmälan och vad den innehöll. När jag fick rätt drabbades Sverker av akut minnesförlust. Helt normalt.

Rune BrandtEfter att jag klagat för dåvarande miljöchefen Rune Brandt, som påstod att det bara var jag som klagat på Sverker, fick han besöksförbud 2004 och Brandts efterträdare Ida Persson avslutade det Sverker inte hade lust att avsluta. Sverker tyckte att det var det bästa jobb han haft och förklarade stolt att han kunde hitta fel även om inga fanns. Helt normalt.

Sverker Olsson anställdes i december 2002 av Hörby kommun. Han hade sökt ett vikariat som dock kommunen anställde Mattias Gårdlund på. Han fick efter en kortare tid fast jobb i Östra Göinge och Sverker erbjöds vikariatet. Detta trots att han helt saknade utbildning. Helt normalt.

I slutet av 2008 erbjöds Sverker sk arbetsövergång till Länsstyrelsen. Det accepterade han glatt för ingen kommun ville anställa honom. Som tur var behövde han inte visa några betyg.

sverkers anmälanEfter en vecka på nya jobbet tog han en gruvlig hämnd på mig för nesan han fått utstå fem år tidigare, med JO-fällning som grädde på moset. Han gjorde en ”anonym” anmälan den 8 januari 2009, som gjorde att han kunde skicka sina nya kolleger i en strid ström till mig. Han kunde inte låta bli att visa sin harm över JO-fällningen och avslöjade sig.

Skärmklipp 2015-04-20 10.20.24Sverker Olssons kor april 2015 saknar foder, har gödselpansar långt upp på låren och går i gegga. Helt normalt.

Skärmklipp 2015-04-20 10.19.56Dåligt hull på Sverkers ko, gödselpansar och skaderisker i hagen. Helt normalt.

Skärmklipp 2015-04-20 10.22.02Inget bete, upptrampat, ingen ren liggplats. Helt normalt.

Annonser

Med fingrarna i syltburken

18 Apr

Många är de förtvivlade djurägare som förgäves vänt sig till sk granskningsprogram i förhoppningen att någon skulle våga utreda och granska den rättslöshet som råder på området djurskydd. Ingen har lyckats hittills. Det har cirkulerat rykten att ett färdigt program stoppades av Nicke Nordmark för några år sedan för att ”svenska folket inte var moget” för att se sanningen. Jag vågar mig på att gissa att anledningen var en helt annan. En stor organisation som anses företräda bondekåren hade ertappats med fingrarna i syltburken och det fick helt enkelt inte bli allmänt känt.

Lyssna på ljudet i klippet ovan och tolka sedan själva om det var omtanken om svenska folket eller LRF som stoppade programmet!

Det här tog sin början den 18 december 2003 i Västergötland. Konsten att sko sig ekonomiskt på djurägare och bönder har som vi vet tagits till helt nya höjder sedan dess. De ingredienser som behövs för att ruinera en intet ont anande lantbrukare i det här spelet är desamma nu som då, nämligen en mer eller mindre ”anonym” anmälare, en djurskyddshandläggare med mer makt än samvete och ett vinstdrivande omhändertagandeföretag. Djuren är brickorna som flyttas runt.

60090001Ovan några av huvudpersonerna kalvarna Arvid, Nils och Klara samt deras mamma Desirée den 21 januari, dagen innan de omhändertogs. De kom senare att stå modell i en känd roman.

familjegravenI samband med att kommunens tidigare djurskyddshandläggare gick i pension och ersattes med en ny, vädrade anmälaren morgonluft. Företrädaren hade haft stor integritet och livslång erfarenhet av boskapsskötsel. Därför hade miljöskyddsnämnden givit honom ”delegation” att fatta beslut i nämndens namn, när det gällde djurskyddsärenden.

AspTyvärr fick delegationen löpa vidare med den nyanställda handläggaren, Anette Asp, som inte var sen att utnyttja den nyvunna makten.

RotlinDen 18 december gjorde Barbro Rothlin sin anmälan. En veterinär tillkallades av Anette Asp dagen efter. Denne fann inga fel på djuren, vilket gjorde både handläggare och anmälare mycket besvikna.

De fortsatte därför i samarbete under hela julhelgen att besöka djurägaren, med påpekanden om än det ena än det andra, som egentligen inte hade med djurens välbefinnande att göra. På självaste juldagen överlämnade Asp till djurägaren en lista på åtta punkter, vilka hon föreskrev skulle vara uppfyllda den 7 januari.

På nyårsafton besökte nämndens ordförande gården för att med egna ögon beskåda det elände han fått sig beskrivet. Han delade inte Asps uppfattning, men eftersom hon gjort det till ett ärende bestämde han att miljöskyddsnämnden skulle behandla det på nästa ordinarie sammanträde den 27 januari.

Djurskyddshandläggaren tog ledigt några dagar, hon hade ju arbetat övertid under julen. Den 7 januari åkte miljöskyddschefen själv ut och kollade om de åtta punkterna var åtgärdade, vilket han konstaterade att de var.

Den 8 januari kom Asp tillbaka från sin ledighet och åkte direkt till gården för att dubbelkolla sin chef. I kraft av sin ”delegationsrätt” underkände hon chefens godkännande. Sedan började hon på nytt jobba på sitt mål, ett omhändertagande, vilket hon dock höll hemligt för nämndens ordförande. Asp kallade in en ny, helt färsk veterinär, utan erfarenhet av lantbruksdjur, och dikterade vad som skulle stå i intyget.

Den 22 januari, en vecka före det ordinarie nämndsammanträdet, gjorde hon med polisens hjälp ett omhändertagande. När nämndordförande ringdes upp och tillfrågades om han ändrat åsikt hade han ingen aning om att Asp hade satt igång ett omhändertagande.

Pelle polisMed ”Pelle Polis” kom djurägaren redan i början på kant med p.g.a. hans okunnighet om djurskötsel, men Asp och polisen fann varandra.
kor
Djuren ovan tyckte Asp var ”oacceptabelt smutsiga” och påstod att de hade ”osedvanligt långa svansar”. 
kalv i halm
Nattlig kontroll. Citat ur tjänsteanteckningen angående den välströdda ligghallen: ”Ströbäddens djup kontrollerades inte.” Asp kunde för sitt liv inte erkänna att det var välstrött. Anmälaren deltog i den nattliga inspektionen: ”Det var på Barbro Rothlins uttryckliga önskan som själva inspektionen utfördes …”!
Leif Karlsson
Med sin långa erfarenhet av djurhållningen i länet tillhör agronom Leif Carlsson en kategori länsstyrelsetjänstemän man önskar att det fanns fler av i dag. Heder åt honom!
Tagesson
Efter det att Peter Tagesson chef för Maskinringen och tillika LRF-ombudsman övertagit ”skötseln” tog det nio dagar för djurägaren att sälja djuren för att få stopp på penningflödet. För dessa nio dagar fick djurägaren en faktura på 44.766 kr för att LRF utfodrat och vattnat djuren en gång om dagen. Kammarkollegiet drev till slut in summan, som när processerna var avklarade, med räntan hade stigit till närmare 70.000 kr.Med tanke på det skriftliga avtalet, om att djurägaren själv skulle sköta djuren, som bröts med LRF:s inträde som djurskötare, vägrade djurägaren att betala den fakturan från polisen. Polisen hade redan, utan ifrågasättande eller granskning, omedelbart betalt fakturan från LRF-ombudsmannen. Polisen backade dock inte från sitt krav och djurägaren krävde då en förklaring till varför polisen överlåtit skötseln till LRF, i strid med det uppgjorda skriftliga skötselavtalet med djurhållaren.
bondestödet

Förklaringen kom i ett svarsbrev från polismästaren i kommunen. Det var LRF-ombudsmannen själv som ringt upp polisen och påstått att skötseln av djuren inte fungerade. Polisen överlät skötseln åt LRF-ombudsmannen utan att kontrollera med djurägaren hur det låg till i verkligheten.

Djurägaren fick inget djurförbud men vågade inte köpa tillbaka korna innan Asp blivit avskedad. Hon fick sparken 2005, miljöskyddschefen sa upp sig och nämndens ordförande bytte parti. Han fick inte med sig sina dåvarande partikamrater på att i tid avskeda Asp – ”vi litar på vår djurskyddsinspektör”, som det brukar heta. De två kor som Asp ansett vara de ”magraste” visade sig ha 85 respektive 87 procents fetthalt i benmärgen där 70-75% anses som normalt.

%d bloggare gillar detta: