Arkiv | Avlopp och sopor RSS feed for this section

Enkla jobb

7 Okt

I Sverige har vi en vurm för att ta hand om allt och alla om så föremålet för vår omsorg skall dö på kuppen. Omhändertagandeindustrin skall hållas igång till varje pris. Det gäller djur, barn, asylsökanden och tiggare. Det finns naturligtvis andra grupper med behov av omsorg men de genererar inte pengar för enskilda ”välgörare”.

Problemen hopar sig med migrantströmmen som i avsaknad av utbildning sökt sig till det land på jorden där minst behov finns för deras tjänster. I Sverige står hjälparna på rad men mest av allt tjänar de själva. Redan för elva år sedan skulle LRF ordna 4000 nya jobb på landet till invandrare. Jag misstänker att det gick sådär och att miljonerna hamnade hos någon projektledare.

lrf-projektI år var det dags igen. Det förra klena resultatet ansågs nog vara tillräckligt gömt och glömt för att nya pengar skulle kunna genereras på en repris. LRF fick 3 miljoner för ”en förstudie för att undersöka intresset bland medlemmarna när det gäller att erbjuda boende- och praktikmöjligheter på den egna gården”. Det fanns kritiska röster. När jag gjorde efterforskningar om resultatet visade det sig snällt sagt vara tunt. Den som beviljade de pengarna måste ha mycket dimmiga begrepp om hur ett modernt lantbruk sköts. ”Landsbygdsbor har en tradition av att hjälpa och ställa upp. Därför var det självklart för LRF att svara ja när regeringen frågade om man var beredd att arbeta med flyktingfrågan”, säger Helena Jonsson.  Jag har känslan att vi inte ens kan hjälpa oss själva när posten inte längre kommer fram och bredbandet klipps, än mindre betala folk utan utbildning för att göra arbeten för hand som redan utförs av maskiner. Förstudien skulle vara klar i mars. När jag efterfrågade den så hade det mesta gått till projektlöner. Något resultat väntades inte förrän i slutet av året.

Livsmedelsindustrin fick en miljon för att skapa ”snabbspår” för invandrade slakteriarbetare.

noll-av-hundraOoups… det gick visst inte så bra det heller. ”Vi har konkreta fall där en person skickades ut till grisslakteri och vände i dörren”, säger Marie Söderqvist VD på Livsmedelsföretagen och skyller på arbetsförmedlingen. Ja, det tänkte vi inte på…

Det ultimat enkla jobbet frodas emellertid redan i Sverige och sysselsätter tusentals migranter. Det kräver inga förkunskaper eller språkfärdigheter. Vem som helst oavsett ålder eller handikapp kan utföra det. Man behöver inte redovisa några inkomster för skatt eller moms, inget krav finns på kassaregister, deklaration eller arbetsgivaravgifter. Ännu bättre är att företagandet inte behöver betala sina egna kostnader för sophämtning, avlopp etc.

mangdubblatsDessvärre kan man aldrig vara säker på var pengarna hamnar i slutändan. Många ser här sin chans att tjäna stora pengar. Uppdrag granskning och polisens egna spaning visar på att de stora beloppen hamnar hos någon välbeställd och skrupelfri. De zigenska tiggarna från Rumänien och Bulgarien utnyttjas hänsynslöst av män som ofta är släkt eller grannar.

skarmklipp-2016-10-06-10-55-03En boss ”äger” de bästa centrala tiggarplatserna där han placerar ”sina” tiggare. De får lämna ifrån sig pass, pengar och annat som folk skänker. Handikappade får mest. Även minderåriga används. Många sover i bilar.

skarmklipp-2016-10-06-11-05-57Blinde Mitko Lliev lurades till Sverige men återkom lika fattig som han åkte. Hans gode vän Toni, som hade lever- och synskador från träsprit, var också en i bossens stall. De tiggde tolv timmar varje dag.

skarmklipp-2016-10-06-11-07-42Toni avled dagen innan intervjun i hembyn gjordes. Tiggarna och deras familjer hotas med våld om de avslöjar något om bossarna. Det är de här människorna som dina pengar i muggen binder vid gatan.

skarmklipp-2016-10-06-12-26-52Men det är här de slutligen hamnar.

En värld som strider mot all logik

25 Sep

Det handlar inte om Alice i Underlandet, som man skulle kunna tro, utan Sverige 2015 där politiker och tjänstemän tappat all vett och sans. I juni besökte jag romernas stora läger på den ockuperade tomten mitt i Malmö. Den lär vara norra Europas största. Jag uppskattade antalet personer där till 400 st. Det antalet bekräftas nu i Uppdrag Gransknings reportage 23 september av romerna själva.

containrarContainrar och toaletter har bekostats av frivilliga men de används inte.

soporContainern är tom men drivor av sopor ligger utanför. När TV filmar börjar folket plötsligt städa.

toalettVilka ”de” är som förväntas komma och städa toaletter förklarar inte den unge mannen. Vi och romer har ju lite olika syn på renlighetsregler och romer får inte visa andra att de går på toaletten.

hukarDe hukar hellre i buskarna. Därför hjälper det inte att sätta upp toaletter. Problemet uppstår överallt. Skolgårdar, skateramper, områden bakom affärer förorenas och rastplatser stängs.

kyrkogårdenGranne med lägret i Malmö är S:t Pauli kyrkogård. Där hämtar romerna vatten i kyrkogårdens kannor, tvättar kläder, uträttar sina behov och tonårstjejerna säljer sex. Det är inte kul för personalen som skall städa och Malte Sahlgren är en av många som har klagat i skrivelser till kommunen.

Länsstyrelsen i Skåne har gått emot Malmö stad som ville stänga lägret av hälso- och miljöskäl. Beslutet överklagades men förlorades även i nästa instans. Markägaren har polisanmält och i en brottsutredning får polisen fastställa identiteter. Av någon anledning tog det sex månader att anmäla så lägret hann växa. Polisen har inte gjort något än p.g.a. alla sprängningar i Malmö, säger polischefen.

anmälanDäremot var länsstyrelsen snabb att kolla alla bilar och tält efter djur och ryckte ut med full styrka.

polisenJanne Josefsson låter uppriktigt chockad över att länsstyrelsen bryr sig mer om djur än om människor.

kontrollÄven Tobias från nätverket anslöt. Malin Larsson konstaterade att allt var utan anmärkning. De såg en katt på håll. Råttorna nämndes inte. I alla fall hittade polisen tjuvgods i en bil.

RentDetta kan nog bara hända i Sverige. En markägare får sin tomt ockuperad av utländska medborgare, Kronofogden kan inte agera utan namn, polisen får inte ta namn, stadens jurist är bakbunden. Handlingsförlamade myndigheter är bara förnamnet.

polischefenI nedanstående ljudklipp intervjuas forskaren, debattören och författaren Karl-Olof Arnstberg. Det kan höras i sin helhet under rubriken RML intervjuar. Vi tänker säkert fel. Romerna vill inte bli svenskar. Fast arbete är skämmigt, livet är klanen och sammanhållningen och deras renhetsregler är inte samma som våra.

Tvångssophämtning bra affär för kommunerna

30 Aug

Skrevs den 11 september 2010.

Den som vill kan ansöka om att helt slippa sophämtning, enligt kommunernas renhållningsstadga. Men ingen har beviljats en sådan dispens under åtminstone de senaste decennierna i Sjöbo kommun. Det tror jag gäller alla andra kommuner också. ”Den restriktiva inställningen beror på risken för råttor och annan ohyra”, påstår John-Erik Ottosson (C), ordförande i miljö- och byggnadsnämnden till Skånskan. I en del andra kommuner vägs soporna vid varje tömning, så att den som slänger mindre kan betala en lägre hämtningsavgift. Det skulle bli för dyrt säger miljö- och byggnadschefen Johan Johansson.

Ett annat argument för att avslå en ansökan hade miljödomstolen förra året. En man i Dösjebro ville befrias från den kommunala sophämtningen och slippa årsavgiften på cirka 2 000 kronor genom att slänga sina sopor i soprummet till hyresfastigheten som han själv äger och som ligger 30 meter från hans villa.  Men det se det gick inte. Kommunen har ansvar för människors hälsa och för miljön och därför också för transporten av sopor. Även transporter på 30 meter.

Något som de boende i Sjöbo sommarby borde ta fasta på. Där vill kommunen att de boende själva släpar sina sopkärl flera hundra meter till en större väg. Miljödomstolen skriver att De som vill ta hand om sina sopor själv kan bli befriade från den kommunala sophämtningen. Men bara om de inte bor i tättbebyggt område och kan visa att de komposterar och återvinner enligt konstens alla regler – på sin egen fastighet.

Det lär nu inte heller hjälpa. Ingegerd Larsson som bor ensam i sitt hus i Torlånga och delar tunna med sin likaledes ensamma granne vill ha längre tömningsintervall för att det inte finns några sopor att tömma. Hon komposterar och använder komposten i trädgården. Ändå möts hon av kalla handen från Sjöbo kommun.

En man i Sölvesborg fick också avslag av miljödomstolen. Han menade att han kunde ta hand om sitt avfall själv genom kompostering och har uppfyllt de krav som miljökontoret ställt. Enligt miljödomstolen kan han inte ”bevisa att hanteringen av avfallet sker på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljö”. De menar att det inte är ”rimligt” att allt avfall från hushållet verkligen kan komposteras eller lämnas till återvinning.

Leif Fransson har ingen soptunna vid sommarstugan i Lenlövs Fäbodar utanför Hofors. Ändå ska han betala 450 kronor i sopavgift. – Det går inte ens att köra upp med sopbil till stugan, säger han. I ett brev från Hedemora Energi står det att samtliga fritidshus i kommunen från och med nu ska betala 450 kronor i grundavgift för sophämtning, även om de inte har någon soptunna. Det gäller 650 fastigheter så det är stora pengar att hämta.

– Den här grundavgiften ska täcka kostnader som avfallsplanering och administration och en liten peng går till förpackningsinsamlingen, säger Erik Kristiansson på energibolaget. Eftersom Sverige är anslutet till EUs förordning om producentansvar för förpackningar och en förpackningsavgift som skall garantera kostnaden för återvinning redan tas ut i producentledet av konsumenterna, så är detta ett konstigt argument som innebär att man tvingas betala en gång till.

De som söker dispens för att slippa kommunal sophämtning kan räkna med att få avslag. Det enligt Bengt Johansson som är chefsjurist på länsstyrelsen i Blekinge. Bengt Johansson säger att det delvis är dagens miljödebatt som ligger bakom att det är så svårt att bli av med den kommunala sophämtningen. Lagen tolkas hårdare och då hjälper det inte att vara noggrann med sopsortering eller att vara extra miljövänlig. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborg är det, enligt Miljöförbundet Blekinge Väst, vanligt med den här typen av ansökningar. Återigen vinner plånboken över miljön!

Avlopp och sopor som affärsidé

30 Aug

Skrevs den 3 september 2010.

Merab som bl a tömmer slutna tankar i Höörs kommun har fått ekonomiska problem rapporterar Skånskan. Det visar sig att antalet tömningar minskar stadigt med stort inkomstbortfall som resultat. Man misstänker olagliga entreprenörer. I dag har entreprenören tre slambilar och lika många chaufförer som kör i Mellanskåne. Som alltså skall sysselsättas.
Kommunen är väl inte speciellt känd för att uppmuntra lokalt omhändertagande och ekologiska lösningar. Så här skriver signaturen ”Jamal”: Dessa ”Miljöfirmor” är lika giriga överallt. Vi bor utanför bebyggt samhället och har komposterat våra sopor i trettio år. Tidigare hade vi befrielse från sophämtning, men det togs ifrån oss i fjol. Kommunen började då debitera för ”sophämtning” men tilläggas kan att vi inte har något kärl och att ingen tömning förekommit. Naturligtvis komposterar vi fortfarande oavsett vad de säger men jag kallar kommunens beteende för ren ”stöld” – eller är det någon form av ”privat skatt”?

Bland de 40 hushåll som Merab och miljömyndigheten misstänker ha fått slamtömning på oegentligt sätt finns toppolitikern Erik Mårtensson (KD) med.
– Jag beställer tömning av tanken när den är full, säger han och förnekar skuld.
Erik Mårtensson har flera tunga politiska uppdrag på lokal nivå. Han sitter i fullmäktige och står som första namn på valsedeln inför valet. Som ordförande i tekniska nämnden har han haft inflytande i frågor som rör samordningen mellan Merab och kommunen.

Dessutom sitter han som ersättare i Merabs styrelse. Samma renhållningsbolag som alltså utreder om Erik Mårtensson och ett flertal andra Höörsbor begått oegentligheter i sin slamtömning. 2007 hade hans hushåll på tre personer beställt fyra slamtömningar av Merab. 2008 var det plötsligt bara två tömningar och 2009 en tömning. Under de senaste två åren har Erik Mårtensson alltså bara beställt två tömningar. Det kan jämföras med en av politikerns grannar. En ensamstående person som under 2009 och 2010 tömt sin slutna tank sex gånger. Politikern förklarar skillnaden med att han arbetat mycket i ett hus tvärs över gatan. En tömning kostar minst 859:- så här finns naturligtvis stora pengar att spara/tjäna beroende från vems sida man ser det!
I Sjöbo har de nya soptunnorna med flerfackskärl orsakat kaos och protester. Tömningsintervallen har dubblats och i kärlen, som stinker, frodas fluglarver. Häng upp lavendelkvistar tycker Merab. I Sjöbo sommarby får, från och med den första juni, de boende varken sophämtning vid grinden, eller i de sophus som planerades. I stället måste var och en släpa sin soptunna till närmaste större väg på hämtningsdagarna. För många innebär det flera hundra meter. Det är en riktigt dålig lösning, säger teknik- och fastighetschefen Johan Johansson.

Nu har hela Sjöbo kommun anmälts som en sanitär olägenhet. Kjell-Erik Månsson i Karups sommarby har lyckats få sin tunna tömd en gång.
– De har ju varit här flera gånger men de stannar inte och tömmer tunnan. Min teori är att de inte kan tömma de gamla kärlen och därför kör de bara förbi oss som fortfarande har kvar de gamla, säger Kjell-Erik. Den gamla gröna tunnan på uppfarten till deras hus är överfull. De nya tunnorna står i sedan några veckor oanvända någon kilometer längre bort. Räkning från entreprenören Ohlssons, som lämnade lägst anbud till kommunen, har man däremot fått.
Minst en tredjedel av allt matavfall i landet ska omvandlas till biogas och biogödsel i år, enligt Sveriges miljömål. För att vi ska kunna nå målet måste i stort sett alla kommuner bygga ut ett insamlingssystem, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige till Ekot. Så våra sopor är värdefulla. Jag tycker att i stället för att bygga in oss i ett behov av att mat slängs, skulle vi försöka minska slöseriet som också bidrar till klimatförändringarna.

Man kan undra varför man inte skall kompostera i stället? Vi som bor i Hörby har fått ett utskick från Merab som kallas MILJÖ nyheterna. I nummer 5 kan man läsa att den ”fastighetsnära insamlingen tar fart”. Samma kritiserade kärl som redan införts i Sjöbo skall nu också införas i Eslöv, Höör och Hörby för ett försök ”har gått så bra i Flyinge”. Runt om i kommunen finns massor av insamlingscontainers för förpackningar där man kan lägga sitt avfall. Soptaxa – vad får man för pengarna skriver man i en faktaruta: Jo du får hämtning, återvinningscentralerna kan drivas, du får Miljönyheterna och det bästa av allt (min kommentar) du får köpa tillbaka ditt organiska avfall som kompost! Allt för att hjulen (på sopbilarna) skall kunna fortsätta att rulla. Inte tycker jag att kommunerna verkar vara intresserade av några hållbara lösningar utan mer av stadiga inkomster.

Tidigare kommentar:

Annika

sön 05 sep 2010 11:34

Ett normalhushåll gör av med c:a 200 m3 vatten per år och det mesta går ut via avloppet. En sluten tank för avlopp tar knappast mer än 10 m3 och en slamlastbil kan nog inte ta mer än 15 m3 per vända, släpvagn inräknad. Sedan får den som läst både blogginlägget och min kommentar räkna själv. Tips, dividera 200 m3 med 10 m3 så får ni fram hur många gånger som slambilen måste komma per år.

När det gäller sopor har vi Orsa ett ganska bra system. Alla betalar en fast grundavgift för drift av tippen där man kan bli av med gamla möbler, cyklar, färgrester, impregnerat trä som blivit över mm. Alla som bor i villa kan välja att kompostera själva eller mot avgift få en separat tunna för komposterbart avfall tömt varannan vecka. Dessutom kan man välja hur stort sopkärl man vill ha och hur ofta den ska tömmas. Normalintervallet för tömning är fyra veckor men det är möjligt att välja åtta veckors intervall. Jag har valt en tunna på 190 liter.

Avlopp och sopor som affärsidé

15 Jul

 Erik Mårtensson (KD) med.
– Jag beställer tömning av tanken när den är full, säger han och förnekar skuld.

Merab som bl a tömmer slutna tankar i Höörs kommun har fått ekonomiska problem rapporterade Skånskan. Det visar sig att antalet tömningar minskar stadigt med stort inkomstbortfall som resultat. Man misstänker olagliga entreprenörer.  I dag har entreprenören tre slambilar och lika många chaufförer som kör i Mellanskåne. Som alltså skall sysselsättas. Kommunen är väl inte speciellt känd för att uppmuntra lokalt omhändertagande och ekologiska lösningar. Så här skriver signaturen ”Jamal”: Dessa ”Miljöfirmor” är lika giriga överallt. Vi bor utanför bebyggt samhället och har komposterat våra sopor i trettio år. Tidigare hade vi befrielse från sophämtning, men det togs ifrån oss i fjol. Kommunen började då debitera för ”sophämtning” men tilläggas kan att vi inte har något kärl och att ingen tömning förekommit. Naturligtvis komposterar vi fortfarande oavsett vad de säger men jag kallar kommunens beteende för ren ”stöld” – eller är det någon form av ”privat skatt”? Bland de 20 hushåll som Merab och miljömyndigheten misstänker ha fått slamtömning på oegentligt sätt finns toppolitikern Erik Mårtensson (KD) med.
– Jag beställer tömning av tanken när den är full, säger han och förnekar skuld.

Erik Mårtensson har flera tunga politiska uppdrag på lokal nivå. Han sitter i fullmäktige och står som första namn på valsedeln inför valet. Som ordförande i tekniska nämnden har han haft inflytande i frågor som rör samordningen mellan Merab och kommunen.

Dessutom sitter han som ersättare i Merabs styrelse. Samma renhållningsbolag som alltså utreder om Erik Mårtensson och ett flertal andra Höörsbor begått oegentligheter i sin slamtömning. 2007 hade hans hushåll på tre personer beställt fyra slamtömningar av Merab. 2008 var det plötsligt bara två tömningar och 2009 en tömning. under de senaste två åren har Erik Mårtensson alltså bara beställt två tömningar som kostat 859 kronor styck. Det kan jämföras med en av politikerns grannar. En ensamstående person som under 2009 och 2010 tömt sin slutna tank sex gånger. Politikern förklarar skillnaden med att han arbetat mycket i ett hus tvärs över gatan.

I Sjöbo har de nya soptunnorna med flerfackskärl orsakat kaos och protester. Tömningsintervallen har dubblats och i kärlen, som stinker, frodas fluglarver. Häng upp lavendelkvistar tycker Merab. I Sjöbo sommarby får, från och med den första juni, de boende varken sophämtning vid grinden, eller i de sophus som planerades. I stället måste var och en släpa sin soptunna till närmaste större väg på hämtningsdagarna. För många innebär det flera hundra meter. – Det är en riktigt dålig lösning, säger teknik- och fastighetschefen Johan Johansson.

Nu har hela Sjöbo kommun anmälts som en sanitär olägenhet. Kjell-Erik Månsson i Karups sommarby  har lyckats få sin tunna tömd en gång.
– De har ju varit här flera gånger men de stannar inte och tömmer tunnan. Min teori är att de inte kan tömma de gamla kärlen och därför kör de bara förbi oss som fortfarande har kvar de gamla, säger Kjell-Erik. Den gamla gröna tunnan på uppfarten till deras hus är överfull. De nya tunnorna står i sedan några veckor oanvända någon kilometer längre bort. Räkning från entreprenören Ohlssons, som lämnade lägst anbud till kommunen, har man däremot fått.

Man kan undra varför man inte skall kompostera i stället? Vi som bor i Hörby har fått ett utskick från Merab som kallas MILJÖ nyheterna. I nummer 5 kan man läsa att den ”fastighetsnära insamlingen tar fart”. Samma kritiserade kärl som redan införts i Sjöbo skall nu också införas i Eslöv, Höör och Hörby för ett försök ”har gått så bra i Flyinge”. Runt om i kommunen finns massor av insamlingscontainers för förpackningar där man kan lägga sitt avfall.  Soptaxa – vad får man för pengarna skriver man i en faktaruta: Jo du får hämtning, återvinningscentralerna kan drivas, du får Miljönyheterna och det bästa av allt (min kommentar) du får köpa tillbaka ditt organiska avfall som kompost! Allt för att hjulen (på sopbilarna) skall kunna fortsätta att rulla. Inte tycker jag att kommunerna verkar vara intresserade av några hållbara lösningar utan mer av stadiga inkomster.

Minst en tredjedel av allt matavfall i landet ska omvandlas till biogas och biogödsel i år, enligt Sveriges miljömål. För att vi ska kunna nå målet måste i stort sett alla kommuner bygga ut ett insamlingssystem, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige till Ekot. Så våra sopor är värdefulla. Jag tycker att i stället för att bygga in oss i ett behov av att mat slängs, skulle vi försöka minska slöseriet som också bidrar till klimatförändringarna.

%d bloggare gillar detta: