Arkiv | juli, 2015

När empati blir ett brott

26 Jul

När ett lands myndigheter bestraffar empati går det utför. När man inte får skydda liv. När det är brottsligt att hjälpa de svaga. Till er som ännu inte förstått att länsstyrelsens sk djurskydd inte skyddar djur utan bara dödar.

Pauline Munier berättar:

”Lilla Bambi blev bara några veckor gammal…

Bambi skulle vilja tacka den eller dom som beslutade sig för att ringa länsstyrelsen efter att ha sett mina bilder på Bambi med sina bästa vänner och hennes enda familj på Facebook…

Bambi förlorade sin mamma i väldigt tidig ålder.. jag beslutade mig då för att rädda Bambi men samtidigt söka tillstånd för detta.. tyvärr så kunde inte Bambis hungriga mage vänta så lång tid som tillståndet skulle ta för att bli klart.. för mig spelade det ingen roll för ett liv är värt allt.

Dagarna gick och Bambi blev allt fetare och lyckligare.. och fick inte bara kärlek av mig utan hon fann en vän för livet.. Safira. Safira och Bambi sov med varandra varje natt och tvättade varandra till sömns, kärleken mellan dessa två underbara tjejer är oförglömlig och varje dag föreställde jag mig båda växa och bli stora tillsammans..
Ja, det finns många otroligt underbara saker att berätta om Bambi trotts den korta stund hon var här..

Länsstyrelsen bestämde sig för att komma hit och med sig hade dom två poliser. efter en timmes bråk om Bambis liv så säger en av dom från länsstyrelsen ”Hon skulle ändå varit död, det är naturens gång” med ett flin i ansiktet. Jag skulle vilja påminna denna tjej från länsstyrelsen om varför hon ändå skulle varit död..

Vi har skövlat deras skogar.. förstört deras hem.. Bambis dräktiga mamma hittade den enda lilla busken i stan i panik om att föda underbara lilla Bambi. allt gick bra och lilla Bambi kom till världen frisk och kry med en mamma som skulle göra precis allt för henne.. detta var antagligen inte den värld hennes mamma hoppats på för sin underbara Bambi.. men tyvärr hade hon inget val…

Bambis mamma fick endast spendera ca två dagar med sitt underbara barn.. de satte vi stopp för. Hon blev totalt
slaktad på vägen.. jag undrar om det är det som hon kallar ”naturens gång”. Bambi väntade och väntade men ingen mamma kom. Tiden gick och hungern ökade…

Jag känner mig oerhört skyldig till denna mamma. Denna otroligt modiga mamma..

Det räckte inte med att förstöra deras hem..
slakta deras föräldrar.. vi ska även skjuta deras fullt friska oskyldiga ungar..
dom skulle ju ändå dött…

Dessa meningar försvinner inte från mitt huvud.

Jag kan inte av hela mitt hjärta förstå hur lagar totalt kan förstöra mänskligheten.

Jag kunde se i poliserna ögon hur fel det kändes för dom. medans länsstyrelsen bara skrev papper om hur dom skulle så fint ”omhänderta ” Bambi. Med ett leende på läpparna.
Som dom självklart ville att jag sedan skulle stödja genom att skriva på.

Jag skulle även vilja visa er alla här .. uttaget från länsstyrelsen hemsida:

”Länsstyrelsen har ANSVAR för djurskyddet i länet, för att DJUREN ska ha det BRA! vi kan besluta att omhänderta djur som FAR ILLA eller förbjuda en person att ha djur eller ett visst djurslag ” ??????

Jag finner inga ord bara en evig sorg.. inte bara för Bambi utan för vad som händer med världen …
utan djur och växter så ser jag ingen mening med livet..
jag har två katter.. som dom överhuvudtaget inte brydde sig om.
om dom bara brydde sig om hur många katter, hundar och kaniner som far illa där ute.. som svälter ihjäl, som aldrig får se dagsljus eller som blir misshandlade varje dag..

Snälla dela detta inlägg.. dom dömde min oskyldiga älskling till döden…”

Mahatma Gandhi once said that civilisation in a society can be gauged by the way it treats its animals (Mahatma Gandhi sa en gång att graden av civilisation i ett visst samhälle kan mätas utifrån hur det behandlar sina djur). Sverige hör inte till de civiliserade länderna längre.

Bild

Poo in the butt or broken neck?

24 Jul

geten som bröt nackenIf we ask ”animals best friend” animal inspector Peter Stenberg and his companion Alexandra Boijsen from county administrative board in Skane, Sweden, is definitely a broken neck to prefer. The photo above is taken by the inspectors themselves to illustrate poo in a goats butt. It is dried poo in the fur waiting to be cut away as the goat had had diarrhea but recovered. Note that neck and back line is fine and perfectly straight. A few hours later this goat will be dragged out from an overloaded truck at Ingelsträde, the place where the Djurambulansen i Skåne AB (a commercial animal ambulance) houses, with her head totally twisted back and forth.

Peter Stenberg”We want to change things fast for the animals”, Peter Stenberg claimed on TV. And he really did.

Peter Stenberg from the animal protection board became famous in Sweden from TV4 where he and his mates posed to speak for the animals. We shall soon see what happened when TV-cameras was not on. If the goat above had been able to speak for herself, I am convinced that she had preferred to remain on the farm with her goat family, with or without poo in the butt.

DSC04243First, we go back to the autumn 2013. On a farm outside Hörby in the south of Sweden, lives a woman who for decades have had a herd of goats, in fact the country’s largest not kept for milk but only as hobby and landscape keepers.

PolvallBackground is a number of complaints from a neighbor, journalist Tomas Polvall, who moved home to Sweden in the summer after he sold his farm in Denmark. He begins mail bombing the County Administrative Board on 20 September: ”This is therefore the first of a long series of emails and phone calls to try to get any of you to understand that what you are experiencing as a low priority trifle is top priority for us.” And so he is speculating over the size of land owned by the goat keeper. He has no land for his horses and no one in the village is willing to sell.

bild 4Polvall complains about goats sneaking out from their enclosure crossing over his yard. He sends images showing healthy, happy animals in a beautiful environment. ”Pastoral” the judge of the administrative court will later name it. Polvall does not seem to meet any sympathy for his complaints. This is simply no animal protection case.

bild 1In the mid November about 15 goats become ill in diarrhea. The owner believe that deworming preformed earlier has failed and she repeats it. Approximately half of the animals recover to but the other half, mostly kids, die suddenly from one day to another. On Monday November 18th, she bikes to the city. The dead animals are not yet removed and a couple are still sick. Her neighbor can see her leave and probably he makes a visit.

Boijsen1Something happens that day as Alexandra Boijsen writes a police requisition on a plain paper by hand. The day after on Tuesday morning November 19th, the owner drives her car to the bank to withdraw money for the veterinarian and to pay hay she had ordered from a farmer. Once back a couple of hours later she is met by two policemen who prevent her from entering her property. On the farm is Peter Stenberg, Alexandra Boijsen, two policemen and a young veterinarian named Julius Kemna.

bild 8The goat owner says: ”After a while, maybe 20 min, some people approached through the tree avenue. It proved to be Peter Stenberg and Alexandra Boijsen and perhaps Julius Kemna, the veterinarian. Peter Stenberg says that I may not enter as they intended to shoot Sippan, my favorite goat.”

SippanLast picture of Sippan before she was shot and got her throat cut off. The vet missed that she was about to give birth.

”Peter Stenberg drags Sippans lifeless body and throw her in front of me blood running over her beautiful white coat, she is finally in a big puddle of blood. Then Peter Stenberg sits squatting next to her, I am standing a bit away, can not stand to watch this horror scene. Peter Stenberg waves at me with his index finger and tells me: ”Come here, you see!”. I can not, I said, and turned around. ”

Julius Kemna says that Sippan is skinny. Emaciated, says Peter Stenberg about the entire herd when he lets himself being interviewed by local newspapers Skånskan and Expressen the next day. A case of worst degree abuse, he claims. Then he calls the animal owner back and says: ”It will be an article about you in tomorrows newspaper which will not be flattering for you!”

None of them are proven right. The autopsy shows that Sippan, who got rear feet frozen off as a newborn eight years earlier and since then walked unhindered on thick soles of callus, is considered to be fat, not suffering and in addition, she has two full-term kids in her womb.

A large proportion of the goats was pregnant ready to give birth within the next few days and was not allowed to be transported. Peter Stenberg chooses to ignore this and decides to call the commercial company Djurambulansen in Skåne AB to fetch all 82 remaining goats immediately. Quick it should be, as Stenberg says. Veterinarian shall later claim that he was not asked to examine the animals for pregnancy, that he did not know that they would be transported and that it would also be too stressful to examine them. Then he already had missed that Sippan was highly pregnant when he shot her.

Swedish Board of Agriculture has not given any exemption and says afterwards that it assumes that the veterinarian examined them. Veterinarian Kemna however rushed to move his car to make place for Djurambulansen in Skånes truck, as he was told to be on its way. What he tells later is all a lie.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAThen Djurambulansen in Skåne AB, with which national police board canceled contract, arrives at the scene. The local police in Skåne made a separate agreement with this company. It had not any operating license for goods, to which animals belong, according to Europe Union rules.

Mikael Gustavsson, the owner, drives the white truck that he runs up on the farm.

Föraren av den röda bilen

The red truck is driven by Sonny Nilsson and parked down on main road. There it will stay all the time, no animals will be loaded and it returns empty.

Lisa LindeFrom Djurambulansen in Skåne also participate Lisa Linde and another woman. All these people, including the two police officers shall, in over three hours hunt terrified goats and pack them into the white truck that is too small to carry such a large number of  animals. There is only room for one third. They all know that this is illegal, but so what. The animal owner is threatened and beaten by the police. Peter Stenberg assures himself that she owns no computer and has no close friends.

DSC04708As Mikael Gustavsson tries to turn the truck around, he runs into a birch so hard that the engine stops. Don´t think he was worried about the goats on the truck! No his only concern is the truck!

The goat owner says: ”Of course the goats became frightened of the strangers running around and chasing them with sticks, boards and other weapons.

I wept silently to myself when I saw it. Then the police and Stenberg quarreled at me for they meant that I scared the animals, when they saw that their owner was sad. The police shouting at me that if didn´t stop weeping they would remove me and put me in jail. They asked me to help capturing the goats instead . This I refused.”

”It was this idea to cut up the fence in only one side and release seven meters of which one side is nailed into a thick pillar. Mikael Gustavsson and Peter Stenberg assumed that when the goats they chased, approaching the truck and the high ramp, personnel from Djurambulansen in Skåne would run behind the terrified animals to pull them together with the fence up against the ramp like fishing.

Of course the animals fall below the steep ramp in a mess, legs rattle and become entangled in the net. Then Gustavsson and sidekick hurry up and grip horn or bone, whatever they can get hold of and pull fence and goats up halfway. Up on the truck they put guards so no one should escape back and then pull up the last bit.”

”Notice that this group of goats which was the first to be loaded, consisted predominantly of pregnant females and their offspring. Including the large, white goat that they finally chased so hard that she fell and got her head twisted under her as they through themselves on top of her. Then Gustavsson grabs her in one horn and drags her 30 meters up to the truck. He had assistance to drag her the last 10 m by his sidekick, the two lifted her up on the truck as she was so wounded and exhausted that she could not stand on her feet.”

On top of and after was loaded big bucks. The damaged goat had therefore not just to wait in pain for several hours while the other was loaded. She also had the other on top of her. Their suffering on the truck  must have been indescribably, they screamed and wailed. But it was all approved by the ”animals best friends”, ”the law guardians” and ”luckily-you-exist” -conveyors. What are not people capable to do to innocent animals with 350,000:- in reach (26,000 £)!

This was the goat on the first image, the only white one left. She was also heavy pregnant. On arrival at Ingelsträde, a journey of about two hours, she had according to veterinarian Anneli Karlsson her head twisted backwards and her whole body was trembling. She was released from her suffering. Then she was fired up in in the crematorium and the owner was invoiced 800:- for that service (60£). An autopsy was naturally out of question as that easily would have revealed the violence she had been subjected to.

The veterinarian observed another goat with the placenta hanging out. Obviously she had given birth on the transport but there was no kid. It was left on the truck, stillborn or trodden to death among other damaged or dead goats. Nine goats were missing after the journey but Mikael Gustavsson said that they died some days later. There are no veterinarian records to confirm that. Thus he could charge the animal owner accommodation even for the goats killed on the transport. The veterinarian confirmed that she did not see the truck and also that she did not count the living goats herself. The number was given to her by Mikael Gustavsson. He also said the goat with the broken neck had been transported separately, but even if that had been true, which it was not, it was still a crime. Moreover he claimed that he had not even been present and another company, Pommers Djurtransporter had preformed the transportation. That company charged the police for the transport and so did Gustavsson.

One big male goat succeed to escape over the fence in the dark. He was spotted by the neighbor and police and the animal ambulance was called in three successive days. Only when the animal owner had been up all night and got him back, they were able to take him. They dragged him to the truck by his horns which is absolutely forbidden. After that he was never seen again, probably killed at arrival. The goat owner felt like a traitor and could not forgive herself giving him in.

DSC04697Polvall also sent a picture of a goat that he had chased into the fence some weeks earlier. The goat was stuck in the net with her hind leg. Polvall let her hang while he fetched the camera and took the above picture before he cut her loose. The owner did not know about this but noticed in her diary that she lost her babies. He has not been prosecuted for this as far as I know, but the goat owner has been prohibited to keep animals so she also lost her cats.

This happens on a daily bases in Sweden. Politicians brag a lot about Sweden having the worlds best animal protection. But when it comes to money, pure greed, animal inspectors, police and transporters do not care much about animal welfare. The animal owners are crushed and some even kill themselves. In consequence we import more than half of the meat we consume, farmers are scared, young people flee farming. Apparently we do not care very much that the meat comes from animals that in many cases were brought up in much less favorable conditions and killed in an horrible way. So in a very short time we will have no farms left in Sweden.

And what happened to the goats? Only Mikael Gustavsson knows that. The police sold them to him for 1½£ each. Then he probably slaughtered them and they went into the black meat market as there is no report from anyone buying them.

Allt som svenska folket inte får prata om

18 Jul

DSC06296I Sverige är många samhällsfrågor tabu att diskutera öppet. Det gäller speciellt om åsikterna går emot makthavarnas fastslagna linje. Nu har boken Kluvet Land (Anders Bockgård red.) kommit som luftar allt det som PK media anser oberörbart. Kritisera den misslyckade invandringspolitiken och du är rasist, kritisera ”världens bästa djurskydd” och du är djurplågare.

Första kapitlet om det totalhavererade skånska djurskyddet har skrivits av bloggaren och lantbruksskribenten Per-Ola Olsson som drabbats hårt av okunniga och illvilliga inspektörer och ett sovande rättsväsende.

Jag känner så väl igen mina egna reaktioner i hans beskrivning av det trauma som äter sig in i kroppen och står utanför medvetandets kontroll:

”I skrivande stund är det mer än tre år sedan mina djur blev hämtade. Aversionerna mot att hämta in posten har börjat lätta. Det tar fortfarande emot, men det går i alla fall bättre. Jag får fortfarande pulshöjning när det ringer ett okänt eller dolt nummer. Jag mår fortfarande bättre på helger än på vardagar. Jag går fortfarande och är rädd för inspektion och vad som skall komma med posten. Trots att jag inte har några djur. Igår när jag satt och skrev rullade en polisbil förbi här. Det är förvisso inte konstigt att de är ute och kör, men jag kom fullständigt av mig. Jag blev så nervös att jag körde ner till kyrkan där polisen och inspektörerna brukade möta upp inför inspektion hos mig och tittade. Jag fick inget mer gjort den dagen. Skall det vara så i en rättsstat?”

Duon Hansson & Stenbergs härjningar kan också jag skriva under på. Det var nämligen jag som var det andra punktmarkerade hatobjektet som utsattes för dem och deras polisutklädde chefs skämtlynne den 3 mars 2011 och som Per-Ola refererar till. Den 4 mars stod de på Per-Olas gård.

Den minst sagt infekterade vargfrågan analyseras grundligt ur ett historiskt perspektiv av Karl Danielsson. Åsa Nilsson Vallenberg, själv same, berättar om konflikter både inom den samisk befolkningen och det omgivande samhället. Martin Moraeus skriver om äganderätten och vad som händer om äganderätten inte kan försvaras.

Dessa och många fler brännande ämnen behandlas befriande friskt i denna bok. Läs den!

Nu har djuren kommit

14 Jul

WP_001308Bilden ovan är från ICA i Hörby idag den 14 juli. Denna man har suttit här i flera månader, i ur och skur, sommar som vinter. Nu har han fått en ledsagare, en liten, bunden hund. Det var första gången jag såg den, den kan ha varit där högst en vecka.

På jordbruksverkets hemsida kan man läsa: ”Utomhus får hundar inte vara bundna ständigt. Detta gäller även om du använder löplina. Det är inte tillåtet att låta hunden vara bunden mer än två timmar och du måste se till så att den inte skadas.”

I januari omhändertogs två schäfrar i Gladsax mitt i natten av polis och Djurambulansen för att den ena var bunden i löplina nattetid.

Nu skall det bli intressant att se om samma regler gäller för tiggare som för andra djurägare. Om reglerna gäller eller om den lille får en enkel biljett till Djurambulansen i Skåne AB. Det brukar ju inte vara så populärt att ta djur från sk EU-migranter, dels för att man då kan anklagas för att vara rasist, dels för att dessa personer sällan har en fast adress dit man kan skicka förelägganden, dels har de ingen fast egendom att mäta ut.

För någon vecka sedan ryckte Henriette Bonde ut och omhändertog en kattunge från några tiggare i Skånes Fagerhult. Den påstods ha brist på vatten, fel foder och misstänktes vara insmugglad. Konstigt nog hade familjens hund alla papper i ordning så katten var nog svenskfödd. I vanlig ordning förpassades kattungen till de sällare jaktmarkerna efter en omväg över Djurräddarna dvs Djurambulansen i Skåne AB. Inget konstigt alls eftersom 75% av de omhändertagna katterna går raka vägen in i ugnen.

Hunden finns kvar tills vidare men bor alldeles för trångt dvs i familjens bil liksom familjen. Det är ett problem, säger Henriette Bonde till Helsingborgs Dagblad. När hon på studs omhändertog Charles hundar, som hade ett hus, var det inget problem.

nya hem

Nja, det där var ju inte hela sanningen. Bl a blev en hund biten efter två månader på ”pensionatet” och en av tikarna avlivades på Mikael Gustavssons inrådan. Han hävdade att hon inte var rumsren. Då är avlivning ett effektivt botemedel.

Hursomhelst så blir fortsättningen spännande att följa. Skall myndigheten vara politiskt korrekt och låta tiggarna bryta mot den svenska lagen, som i så många andra fall, eller gäller den svenska djurskyddslagen även för sk EU-migranter?

%d bloggare gillar detta: