Arkiv | Migration RSS feed for this section

Och vinnare är – LRF!

3 Feb

LRF var förut böndernas företrädare. Men allt eftersom bönderna blivit allt färre och produktionen flyttat utomlands har LRF blivit en opportunistisk organisation som inte företräder någon utom sig själva längre. Många är de fall där LRFs företrädare hållit sig framme när djur omhändertagits och passat på att göra sig en hacka.

För ett par år sedan när migranterna vällde in såg LRF en ny förtjänstmöjlighet i projektbranschen. Man fick 3 miljoner av Tillväxtverket för en  förstudie för att undersöka intresset bland medlemmarna när det gäller att erbjuda boende- och praktikmöjligheter på den egna gården. Så hittade man på ett projektnamn ”Landet Runt” och gjorde en projektbeskrivning med vackra ord.

Efter ett år gjordes slutredovisning i februari 2017. Av använda 2 545 709 kr gick 1 226 315 kr till löner därav 888 937 på central nivå. Övriga kostnader var 1 133 544 kr och bestod av att göra en hemsida, ”upphandla juristhjälp”, konsulter, utsändning av inbjudningar till kommunträffar, LRF ”ambassadörsersättningar” och ”regionala ersättningar”. Dessutom spenderades 185 850 kr på ”overheadkostnader” som avser ”kringkostnader”.

OK. Vad fick staten (vi) för 2 545 709 kr?

Antalet deltagare på kommunträffarna varierade från fem till 32. Det hölls tjugo träffar med 32 arbetsförmedlare, 23 kommunala tjänstemän, 164 företagare och utöver det på några träffar representanter från Studieförbundet Vuxenskolan, Hushållningssällskapet, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, naturbruksgymnasier, skogsstyrelsen och migrationsverket.

”Sammanlagt har vi träffat eller varit i kontakt med 27 (!) företag i de gröna näringarna och informerat om LRFs migrationsprojekt samt fångat upp intresse för att ta emot en praktikant eller anställd. I de fem kommuner som vi främst har inriktat vårt arbete i har vi etablerat kontakt med ett femtontal (!) företag som varit positiva till att ta emot praktikanter där några också skulle kunna leda till arbete i framtiden.”

Så får LRF jobba vidare i 100 år så ska det säkert bli något 1000-tal praktikplatser.Träffarna utvärderades i enkätfrågor till deltagarna. En var ”Samarbetet med praktikanten”. Fina färgade stapeldiagram. Ser ju positivt ut tills man inser att antalet tillfrågade är SJU! 43% tyckte att det hade fungerat ganska dåligt eller mycket dåligt med språket.

Övergripande resultat

Nationell och regional kraftsamling: LRF lyckas sammmanföra aktörer på ett relativt bra sätt enligt alla utom företagarna.

Öppenhet och opartiskhet i genomförande: Alla deltagande grupper förutom företagarna själva anser i mycket hög grad att projektet verkar för öppenhet, förtroende och transparens mellan olika medverkande aktörer.

Mål för integrationsarbetet. Lyckas relativt väl nå dessa (polariserat resultat) – involverar deltagare, leder till ökad integration och sprider resurser effektivt. Men: företagarna är mer avvaktande.

Projektet gick inte som på räls om man ska uttrycka sig snällt:

”Redan tidigt i projektet fick vi fram flera intresserade företag men processen att få fram kandidater från både Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har varit långsam med något undantag. Allteftersom har olika kandidater identifierats och matchats till lämpliga företag där några har lett till praktikplatser, andra kommer förhoppningsvis att starta inom kort men flera har också ”runnit ut i sanden” på grund av att myndigheterna inte återkopplat av olika anledningar.”

Matchningen gick sådär, kunskap om arbete i de ”gröna näringarna” visade sig vara bristfällig hos myndigheterna och Migrationsverket i Västerås hade inte digitaliserat kompetensbeskrivningarna. Mycket kraft verkar ha gått åt till att lösa elementära saker som ”ta reda på busstider till och från praktikplatsen, att vid behov följa med vid första intervjun när varken Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket haft tid eller möjlighet att göra det, att få fram en cykel eller arbetskläder om inte företaget erbjuder det, att informera om vikten av att ta med en lunchlåda och att passa tiden.” Kort sagt curla praktikanterna.

Företagarna var alltså skeptiska: ”Det finns företag som är kritiskt inställda redan från början och även oroliga för att det ska ta för mycket av deras egen tid till att handleda en praktikant. Motståndet bottnar i att tiden som måste läggas på att handleda blir på bekostnad av det egna arbetet i företaget. De har svårt att se att det också kan finnas fördelar med att öppna upp sin verksamhet för praktik. Andra synpunkter rör funderingar kring sannolikheten att få en person som passar in i verksamheten och vart man vänder sig om det uppstår frågor eller problem samt hur man avslutar åtagandet på ett bra sätt om samarbetet inte fungerar. En annan kommentar vi stött på från ett par lantbrukare är att det är ett förlegat synsätt att beskriva branschen utifrån de ”enkla jobben” vilket anses nedvärdera näringen som i många avseenden snarare utvecklats till att bli en modern och teknologiskt sett relativt avancerad verksamhet.”

Ja, just det. Det finns inga ”enkla jobb” i lantbruken heller längre. LRFs nuvarande följare som består mest av stadsbor som lockas av ”medlemsförmåner” av olika slag, är nog ensamma om att tro det.

Men det blev i alla fall lite till egna löner!

 

 

Annonser

Det sitter i huvudet

12 Apr

Det svenska samhället är inte förberett på den typ av tänkande som kännetecknar invandrande familjer där blodshämnd är det normala. Det hjälper inte att anordna kurser eller ge mer bidrag till projekt. Gång på gång gör svenska myndigheter om samma sak och tycks förvänta sig ett annat resultat än gången innan.

En av de unga män som 2016 dömdes för morden på Vår krog och bar i Göteborg dömdes samtidigt för ett annat mord på Vårvädersgatan då han på ett par meters håll sköt en man i magen.  Troligen blir han äldre i fängelset än utanför. Vintern 2013, när Onur Corap var 18 år gammal,  var han elev på FMU-kompaniet på Käringberget i Göteborg. På sin hemsida skrev Försvarsmakten att syftet med utbildningen var att ”ge arbetslösa ungdomar/vuxna en chans att testa på Försvarsmaktens verksamhet samtidigt som man får en bra merit för framtiden”. Utbildningen genomfördes i samarbete med Arbetsförmedlingen för utomeuropeiska invandrare.

Nedanstående är vittnesmål från de poliser som var först på plats:

En man M är skjuten i magen och avlider, en annan man A är skadad i armen. A säger att han vet vilka som skjutit men att han ska lösa detta själv på plats. På platsen finns också den avlidnes son E. A säger till E att han skall lösa detta, han skall hämnas. E skall få dem som gjorde detta, deras huvud på ett fat.

A:s son K kommer till platsen och säger att han ska hämnas. Han säger att han har tillgång till vapen och att här i Sverige så kommer han inte få ett så långt fängelsestraff för att han är så ung om han dödar någon av fienden. Det spelar inte heller någon roll om han dödar en eller tjugo för det förändrar inte hur långt fängelsestraff han får. K säger sen att han förstår att han nu kommer att vara övervakad dygnet runt av polisen men det spelar ingen roll för han kommer ändå att lyckas med att döda de personerna som skall dö.

A är mycket upprörd. Han talade omedelbart om blodshämnd och att han visste vem den som skjutit var. Han skulle ta hand om det själv. Han ville inte hjälpa polisen. Han gick fram till sin son K och pratade med honom på sitt modersmål. Han gav tydligen instruktioner till K och K nickade.

A sa att han visste vem som skjutit och att han skulle ta hand om skräpet. Han skulle själv döda dem och sedan anmäla sig själv till polisen. De mord som varit innan är ingenting mot de han kommer att göra. Han säger att han kommer att ta hit 40-talet personer och de ska döda gärningsmännen samt deras familjer. A säger att det är blod för blod som gäller.

Alla gamla sanningar är slut

7 Jan

barnVad vill du ha för ålder idag, lille vän?

Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut, som Anders Fugelstad sjöng för ett antal år sedan. Det är tiden när vi införde ett könlöst kön, en hen som kan gå på valfri toalett beroende på dagsformen. Förut var vi mest missnöjda med det utseende naturen försett oss med och de vita kämpade med solresor och krämer för att bli brunare och de naturligt bruna ville bli vitare. Det visade att man var rik och inte behövde arbeta på fälten i stekande sol utan kunde visa upp en blek hy som tecken på förnäm sysslolöshet och att någon annan tog hand om ens försörjning.

Nu har de medicinska landvinningarna gjort att alltfler som är missnöjda med den uppsättning kromosomer de begåvats med, faktiskt kan göra något åt det. Aldrig förr har så många män velat bli kvinnor och så många kvinnor bli män. Det är väldigt inne nu att spränga de biologiska gränserna. Andra känner sig som en katt i mänsklig kropp. Operationen där blir väl än så länge något komplicerad. Men vem vet vad framtida kirurgi kommer att kunna åstadkomma. Vi går till svanskirurgen och väljer ut en lämplig look.

Vi har i Sverige en av världens  äldsta och noggrannaste folkbokföringar. På 1600-talet gällde det för kyrkan att ha koll på att församlingsborna tillägnat sig salighetsläran. Det handlade om register över dop och vigslar, vem som dött och flyttat. Födslar var från början inte lika intressanta att registrera, antagligen för att spädbarnsdödligheten var hög.

I mantalskommissarieinstruktionen av år 1693 stadgades att kyrkoherden skulle ”hafwa med sig Kyrkio-Boken, hwaruti hwars och ens Födelse i Församlingen bör wara anteknad, så at, i fall något twifwelsmål om Åldern på de unge sig skulle yppas, han det då af samma Bok må kunna uppwisa.” 1749 startades Tabellverket och därmed fick Sverige sin första ordnade befolkningsstatistik, världens första. Sveriges befolkning hade åderlåtits genom det stora nordiska kriget i början av seklet och ett misslyckat krig mot Ryssland. Sjukdom, emigration och missväxt decimerade också befolkningen och landsbygden blev allt tommare precis som nu. All statistik var hemlig eftersom man fruktade att fienden kunde få vetskap om Sveriges katastrofala läge. En mer än 250-årig tillförlitlig svensk tradition har nu hastigt och lustigt gått i graven.

Det senaste är att folk inte bara kan byta kön utan också ålder och födelseland litet som det passar. Eller åtminstone försöker. Talesättet att ”bli som barn på nytt” har som bekant fått en helt ny innebörd när en brottsling numera kan välja att göra sig yngre, än vad folkbokföringen anger, för att slippa straff, ja helt enkelt bli barn på nytt. En liten fiffig bieffekt av globalisering och öppna gränser.

Josef Y. kom till Sverige 1978 och var då 20 år och uppgav sig komma från Gaza. På de uppgifterna fick han uppehållstillstånd och folkbokfördes. 1985 fick han svenskt medborgarskap på samma uppgifter. 1989 bytte han namn till Afif A. efter ansökan till patent- och registreringsverket. Samma år säger han att de uppgifter han angav 1978 är falska och vill få sina födelsedata ändrade i folkbokföringen till födelseår 1957 och födelseland till Syrien. Nu var det alltså upp till Josef alias Afif att bevisa att de nya uppgifterna stämde. Afif hade dessutom inte kommit från Gaza utan från Libyen. Afifs bröder har fixat ett personbevis till honom. Ett foto har han skickat per post. Ett av Afif åberopade vittnen säger att: ”Vid ett besök i somras i en by i Syrien träffade han en kvinna som måste ha varit Afif A.s mor och en ung man som måste ha varit hans bror. Kammarrätten konstaterar lakoniskt att även om modern bor i Syrien nu visar inte det att Afif är född där och än mindre när han är född. Afifs folkbokföringsuppgifter ändrades inte.

Kaiser K. ville 2014 bli 10 år yngre hos Skatteverket och få födelseåret ändrat från 1959 till 1969. Han ville också få namnet ändrat till Qaisar A. Inte nog med det. Han ville också ändra födelseland från Afghanistan till Pakistan. Anledningen var att han det blev så besvärligt för honom att ansöka om visa varje gång han ville besöka Pakistan. Han ansökte om uppehållstillstånd 1989 med ett afghanskt medborgarskapsbevis. Han folkbokfördes samma år och beviljades svenskt medborgarskap 2000. Skatteverket avslog ansökan och Kaiser överklagade till FR som gav honom rätt varpå Skatteverket överklagade till KR som fastställde Skatteverkets beslut

Kaiser har åberopat ett ID-kort utfärdat 2006 dvs sex år efter det att han blivit svensk medborgare. Kaisers pakistanska passhandling utfärdades 2013 dvs 25 år efter folkbokföringen i Sverige. Passet saknar namnteckning. Kaiser åberopade också en vigselhandling. Enligt den skulle han ha gift sig med Uzlifat 26, 1997 men äktenskapet registrerades 2013, 16 år efter att de gift sig. Enligt folkbokföringen ingicks äktenskapet med Uzlifat 1987 då hon var ca 21 år. Hur kunde Kaiser redan då han invandrade till Sverige känna till ett äktenskap som, enligt den handling han nu åberopar när han vill ha folkbokföringen ändrad, ingicks åtta år senare dvs 1997? Det åberopade födelsebeviset är utfärdat 2013 och inte i samband med födelsen. Försöka duger!

Enkla jobb

7 Okt

I Sverige har vi en vurm för att ta hand om allt och alla om så föremålet för vår omsorg skall dö på kuppen. Omhändertagandeindustrin skall hållas igång till varje pris. Det gäller djur, barn, asylsökanden och tiggare. Det finns naturligtvis andra grupper med behov av omsorg men de genererar inte pengar för enskilda ”välgörare”.

Problemen hopar sig med migrantströmmen som i avsaknad av utbildning sökt sig till det land på jorden där minst behov finns för deras tjänster. I Sverige står hjälparna på rad men mest av allt tjänar de själva. Redan för elva år sedan skulle LRF ordna 4000 nya jobb på landet till invandrare. Jag misstänker att det gick sådär och att miljonerna hamnade hos någon projektledare.

lrf-projektI år var det dags igen. Det förra klena resultatet ansågs nog vara tillräckligt gömt och glömt för att nya pengar skulle kunna genereras på en repris. LRF fick 3 miljoner för ”en förstudie för att undersöka intresset bland medlemmarna när det gäller att erbjuda boende- och praktikmöjligheter på den egna gården”. Det fanns kritiska röster. När jag gjorde efterforskningar om resultatet visade det sig snällt sagt vara tunt. Den som beviljade de pengarna måste ha mycket dimmiga begrepp om hur ett modernt lantbruk sköts. ”Landsbygdsbor har en tradition av att hjälpa och ställa upp. Därför var det självklart för LRF att svara ja när regeringen frågade om man var beredd att arbeta med flyktingfrågan”, säger Helena Jonsson.  Jag har känslan att vi inte ens kan hjälpa oss själva när posten inte längre kommer fram och bredbandet klipps, än mindre betala folk utan utbildning för att göra arbeten för hand som redan utförs av maskiner. Förstudien skulle vara klar i mars. När jag efterfrågade den så hade det mesta gått till projektlöner. Något resultat väntades inte förrän i slutet av året.

Livsmedelsindustrin fick en miljon för att skapa ”snabbspår” för invandrade slakteriarbetare.

noll-av-hundraOoups… det gick visst inte så bra det heller. ”Vi har konkreta fall där en person skickades ut till grisslakteri och vände i dörren”, säger Marie Söderqvist VD på Livsmedelsföretagen och skyller på arbetsförmedlingen. Ja, det tänkte vi inte på…

Det ultimat enkla jobbet frodas emellertid redan i Sverige och sysselsätter tusentals migranter. Det kräver inga förkunskaper eller språkfärdigheter. Vem som helst oavsett ålder eller handikapp kan utföra det. Man behöver inte redovisa några inkomster för skatt eller moms, inget krav finns på kassaregister, deklaration eller arbetsgivaravgifter. Ännu bättre är att företagandet inte behöver betala sina egna kostnader för sophämtning, avlopp etc.

mangdubblatsDessvärre kan man aldrig vara säker på var pengarna hamnar i slutändan. Många ser här sin chans att tjäna stora pengar. Uppdrag granskning och polisens egna spaning visar på att de stora beloppen hamnar hos någon välbeställd och skrupelfri. De zigenska tiggarna från Rumänien och Bulgarien utnyttjas hänsynslöst av män som ofta är släkt eller grannar.

skarmklipp-2016-10-06-10-55-03En boss ”äger” de bästa centrala tiggarplatserna där han placerar ”sina” tiggare. De får lämna ifrån sig pass, pengar och annat som folk skänker. Handikappade får mest. Även minderåriga används. Många sover i bilar.

skarmklipp-2016-10-06-11-05-57Blinde Mitko Lliev lurades till Sverige men återkom lika fattig som han åkte. Hans gode vän Toni, som hade lever- och synskador från träsprit, var också en i bossens stall. De tiggde tolv timmar varje dag.

skarmklipp-2016-10-06-11-07-42Toni avled dagen innan intervjun i hembyn gjordes. Tiggarna och deras familjer hotas med våld om de avslöjar något om bossarna. Det är de här människorna som dina pengar i muggen binder vid gatan.

skarmklipp-2016-10-06-12-26-52Men det är här de slutligen hamnar.

Traditionella kläder

27 Sep

20160927_112029Vi som är födda och uppväxta i Dalarna vet vad traditionella kläder är. Ovan syns den vackra rättviksdräkten buren av min mamma och hennes syster. Varje by har sin egen dräkt.

zornDet är länge sedan dräkterna bars till vardags men vid midsommar plockas de fram och bärs med stolthet. Som nybliven körkortsägare fick jag vara chaufför till folkparkerna åt vänner och bekanta på midsommaraftonen och på midsommardagen åkte min mamma och jag uppklädda i dräkter till någon hembygdsgård och dansade gammeldans. Någon särskild religiös betydelse vet jag inte om dräkterna har, men i Orsa bar vi dem vid konfirmationen. Jag fick låna en orsadräkt av prästen. Orsa- och moradräkten (ovan) har svarta, stickade kjolar som är både tunga och varma, så de är inte så bekväma och praktiska att bära en varm sommardag.

I somras besökte jag Malmö en av de varmaste dagarna. Från bussen såg jag en (somalisk?) kvinna klädd i ett svart tygsjok som gick från fötterna och upp. Hela huvudet utom övre delen av ansiktet täcktes också och på händerna bar hon svarta vantar. Det såg inte bekvämt ut. Och det var det väl inte heller för bredvid gick den svartsjuke (?) maken lös och ledig i kortbyxor och T-shirt. Vid sidan trippade en likaledes shortsklädd liten gosse. (Vad bibringas han för uppfattning om kvinnor?)

kladerJag undrar om kvinnan klädde sig som hon gjorde för att slippa få stryk av sin man? Stryk av en främmande man fick en flicka i Hedemora häromdagen för att hon inte bar ”traditionella kläder”.

hedemoradraktAtt det knappast handlade om hedemoradräkten fick den luttrade läsaren gissa sig till. Den är för övrigt väldigt vacker med röd vardagsschal och vit högtidsschal.

walaaDet handlade mycket riktigt om en invandrad flicka från något patriarkaliskt klansamhälle där männen fortfarande tror att samma regler och lagar gäller här som där. Det framgår inte från vilket land hon kommer, men namnet Walaa är arabiska och betyder lojalitet. Få kvinnor är så modiga så de vågar sluta vara lojala mot klanens män och istället är lojala mot sig själva. Om inte kvinnorna som kommit hit får sin frihet finns inget hopp för integrationen så stöd flickorna och kvinnorna som inte vill fortsätta att bära runt sitt fängelse!

Kvinnorna är nyckeln

12 Sep

immigranterSverige har släppt in ca 35.000 sk ensamkommande dvs unga män från i huvudsak Afghanistan. För att förstå problemen som uppstår med massiv invandring till Sverige från väsensskilda kulturer och varför integrationen är så problematisk, måste man lära sig hur det fungerar i hemländerna där dessa män har sina rötter och prägling. Värderingar bibringas alltid ett folk effektivast genom att påverka barnen. IS uppfostrar små pojkar till att döda, Hitlerjugend garanterade en lojal befolkning med de rätta åsikterna.

koranskolaI muslimska länder fostras barnen in i den rätta tankevärden både i religiösa skolor, i hemmet och i samhället. Ovan koranskola i Afghanistan för flickor sk madrass.

stenaDen manliga läraren sitter bakom ett förhänge. Imamen lär ut vad sharialagarna stadgar för straff för utomäktenskapliga relationer. Om en kvinna lyckas ta sig till Sverige fortsätter sharialagarna att gälla och vi kan inte skydda henne. Muslimska ungdomar uttrycker ofta sympati för en hedersmördare och tycker, precis som i hemländerna, att det är flickans fel.

mannen-bestammerFlickorna lär sig att bli underordnade männen och ärbara islamska hustrur.

jobbOch vad en kvinna inte får göra. Kvinnor får inte vistas i det offentliga rummet. Genom att flickor och kvinnor ständigt trakasseras och hotas  av självutnämnda moralpoliser så stannar de frivilligt hemma. En kvinna som våldtas har sig själv att skylla och är den som blir straffad.

I Iran beslagtas en kvinnas bil om hon anses vara för dåligt täckt när hon kör den.

Det är naivt att tro att den präglingen upphör för att en vuxen eller nära vuxen person flyttar. Speciellt osannolikt blir det när stora grupper likasinnade flyttar till ett nytt land och bildar enklaver i det nya landet.

djavulenDet viktigaste är att kontrollera kvinnorna. Det görs på flera sätt. Flickor och pojkar skiljs åt redan i unga år. Undervisningen är segregerad liksom allt annat. Flickor får lära sig att de måste täcka sig och hålla sig inne och pojkarna att de skall skydda familjens heder genom att bevaka sina systrar.

sonitaKvinnor ägs alltid av en man. Tills hon kan giftas bort för en lämplig summa så tillhör hon sin far. Efter giftermålet tillhör hon sin man. Det är mannen hon måste fråga om lov att studera eller arbeta. Från dokumentären ”Sonita” om en afghansk flicka i Iran som bryter mot reglerna.

sonita1Brodern vill sälja henne för att kunna köpa en egen brud.

sonita4Det mesta är förbjudet för kvinnor. Kvinnor får inte ens tala offentligt eftersom den kvinnliga rösten anses verka upphetsande på männen.

dans-forbjudetEn kvinna som bryter mot eller tros bryta mot koderna kan där sharialagar gäller utsättas för de grymmaste straff. Allt är alltid kvinnans fel.

soraya1Se dokumentären The stoning of Soraya M. om en iransk kvinna.

soraya2

soraya3

soraya4Ett Afghanskt bröllop är inte ett kontrakt mellan en man och en kvinna. Det är ett kontrakt mellan kontrahenternas manliga släktingar. Giftermål inom släkten är vanliga exempelvis mellan kusiner. Det medför i sig problem eftersom risken för missbildningar ökar hos barnen.

afhanistanMän och kvinnor hålls åtskilda på bröllopet. I männens del ingås äktenskapet. Brudgummen tillfrågas om han accepterar bruden

afhanistan1Bruden får inte säga något själv utan kvinnosidan skickar ombud för henne.

afhanistan2I Afghanistan har kvinnor inget värde utöver vad de betingar i brudpris och vad de kan åstadkomma som mödrar till söner. Föder de döttrar är det en skam.  Att män bestämmer könet finns ingen kunskap om. En kvinna som inte föder en son anses oduglig och kan förskjutas och mannen kan gifta sig med en andra kvinna.

En kvinna kan inte få skilsmässa. En man kan däremot skilja sig utan att ange skäl. Han kan också ta sig flera fruar. Barnen anses tillhöra mannen. Kvinnan förlorar barnen vid en skilsmässa.

De unga män som kommit hit från länder med den kvinnosyn som beskrivits fortsätter naturligtvis att se obeslöjade kvinnor som lovliga att ge sig på. Många kan också ha relationer med icke-muslimska kvinnor,  men när det kommer till äktenskap så är det en muslimsk flicka av den rätta tron som gäller. Tyvärr kommer de unga kusiner som hämtas från hemlandet fortsätta att leva en undanskymd tillvaro. Sverige kommer att betala henne bra för att vara hemma och föda barn. Språkstudier och arbete är knappast på tapeten. Så växer nästa generation upp med en beslöjad mamma som inte kan svenska och inte lämnar hemmet. Fogliga flickor som hålls i schack av moralpoliser och unga arga män som bränner bilar.

Min mamma sa att man ska inte ta på sig mer än man klarar av. Tyvärr tror jag politikerna har tagit på sig mer än de klarar av. Senast igår pratade jag med en kvinna som berättade att i år hade hon inte vågat sig ut i svampskogen av rädsla för att bli överfallen. Kvinnorna i Sverige kommer att tvingas anpassa sig efter männen som tycker att det är naturligt att attackera en obeslöjad kvinna utan manligt sällskap. Våld och rädsla kommer att forma vårt land.

 

En tickande bomb

27 Jun

I kväll hamnade jag mitt i verkligheten, helt ofiltrerad av PK media. Min vän bor närmaste granne med ett sk asylboende, tidigare vandrarhem, i Hörby med ”ensamkommande” ynglingar från flera länder. När vi skulle sätta oss med en kopp te fick vi höra ett högljutt vrålande från grannbyggnaden. Det var inte första gången men detta lät värre än vanligt.  Högljudda arga röster på obegripliga språk. Våldsamma dunsar av tunga föremål som kastades kring. Klirr av glasrutor som gick sönder. Vi ringde polisen. Personalen på boendet hade gjort detsamma.

20160627_171537[1]Vi beslöt oss för att gå dit och erbjuda vår hjälp. Tur var det. Min vän som är undersköterska fick rycka in. Ynglingar och personal irrade omkring, chockade, svimfärdiga och utan att veta vad de skulle göra. En yngling dök upp i dörren med blödande fot. Men i källaren höll en kille på att förblöda. Han hade sparkat genom dubbla glasdörrar och skurit av artärerna i foten. Min vän fick ge första hjälpen. Snöra åt benet och lägga tryckförband medan blodet sprutade.

handfängsel

Polisen anlände och ledde ut en ung man som fick lägga sig ner på gräsmattan på mage där han försågs med handfängsel. Ynglingen i källaren höll på att förlora medvetandet när ambulansen dök upp och ambulanspersonalen tog över. Inredning, TV allt sönderslaget.

20160627_174638[1]Sedan drog vi oss undan och ytterligare en ambulans anlände.

Jag undrar hur många som vet att dessa ynglingar är tickande bomber. Inte bara för att de får våldsamma utbrott och utgör en livsfara för både sig själva och andra. Min vän blev översköld av blod med hepatit B. Jag fick veta att de flesta på boendet har hepatit. Vilken är det svenska samhällets beredskap för det? Boendet hade i alla fall inget. Inga engångshandskar, ingen sjukvårdskunnig personal. Nästa gång kanske någon dör. Och vad händer när dessa tickande bomber kommer ut i samhället?

%d bloggare gillar detta: