Arkiv | Forskning RSS feed for this section

Plågad och skadad av makten

10 Dec

anders thelin

Anders Thelin är läkare och en av författarna till den uppmärksammade boken ”Vi har avlivat din häst. Den ligger under presenningen.” Ladda ner boken här!

Han skriver:

”Vi har kunnat se TV och läsa i tidningarna om en familj i Sandviken som på felaktiga grunder anklagats för sexuella övergrepp mot de egna barnen, vilka omedelbart omhändertagits av socialnämnden samtidigt som mannen i familjen burats in i ett antal dagar.  Efter hand visade det sig att alltsammans initierats av en nära släkting och att socialsekreterarna inte gjort någon riktig utredning utan i stort sett själva fabricerat (klippt och klistrat) bevisningen. Forskare som sysslar med sociallagstiftningens tillämpning säger att detta är vanligt och att de flesta socialsekreterare saknar kompetens för att göra objektiva utredningar.

oskyldigt anklagadDetta är förfärligt! Förfärligt därför att de människor som på dettas sätt råkar ut för maktens inkompetens skadas för livet. I bästa fall läker skadorna med viss ärrbildning. I sämsta fall kommer de som drabbas att leva med oro och ångest under resten av sitt liv.

I Sverige är offentligt anställda tjänstemän extremt väl skyddade och kan nästan aldrig ställas till ansvar. Ofta ber de inte ens om ursäkt. I Sandvikenfallet har kommunalrådet offentligt bett om ursäkt, men jag är inte säker på om han förstått vidden av den skada hans organisation vållat en enskild familj. Ett rimligt skadeståndbelopp borde kanske vara ett par tre miljoner kronor. Tjänstemännen borde ta en del av detta och dessutom placeras om till andra arbetsuppgifter där kompetensen räcker.

Inom djurskyddet, som återkommande diskuterats på denna blogg, sker inte sällan övergrepp av likartad karaktär. Skillnaden är att det då gäller djur och att djuren ofta t o m avlivas innan ärendet är ordentligt utrett och prövat i oberoende domstol. Bakom djuren finns människor som kan uppleva samma sak som det familjen i Sandviken fick uppleva.

Likheterna är många. De tjänstemän som skall utreda djurskyddsärenden och genomföra inspektioner saknar alldeles för ofta tillräcklig kompetens. Socialsekreterarna har i varje fall en viss akademisk utbildning. Djurskyddsinspektörerna har ofta en mycket medioker utbildning och saknar liksom socialsekreterarna ofta helt förmåga att objektivt bedöma ett ärende. Ofta handlar det om att klippa och klistra bevisning så att det passa den utgång man önskar sig.

Liksom socialsekreterarna som enligt gällande lag och regler i första hand är till för att hjälpa enskilda individer så bortser ofta inspektörerna från detta och uppträder som utpräglade inspektörer där kontrollen är det viktigaste inte företagsutveckling, coachning eller entusiasmerande.

En människa som råkar ut för en händelse av den här karaktären och känner sig orätt anklagad, utpekad och kränkt blir med psykologisk och medicinsk terminologi stressad. Efter en sådan händelse kan en ny kontakt med myndigheten, eller förväntade kontakter också framkalla stress. Ja stressfenomen kan också uppträda hos personer som bara hört talas om vad som kan hända när de får kontakt med myndigheten i fråga. Denna typ av stress kallar vi kognitiv stress.

Stressen kan upplevas som oro i bröstet, hjärtklappning, sömnstörning. Ofta återkommer tankarna hela tiden till det som upplevs som ett hot. Vi vet ganska bra vad som händer i olika hjärncentra och hur hormonerna strömmar ut i blodomloppet. I den akuta situationen kan människor reagera högst olika beroende på tidigare upplevelser, personlighet och s k socialt stöd. Vi brukar säga att man har olika förmåga till coping. D v s förmåga att hantera en akut stressituation. Så är också fallet i det längre perspektivet.

Människor som redan är störda eller har psykiska besvär kan vid akut stress reagera med stor kraft och situationen kan bli farlig för de berörda tjänstemännen. Detta är en realitet på socialkontoren och på försäkringskassan där man utvecklat system för att säkra de anställdas fysiska säkerhet. Djurskyddsinspektörer kan också berätta om hur de hotats eller blivit slagna. Än värre saker kan hända — tandläkaren i Värnamo sköt kronofogden!

Vår förmåga till coping beror på flera faktorer, bl a vår personlighet. Somliga är mer eller mindre s k typ-A människor. Tävlingsinriktade, dynamiska, snabba, hatar att stå i kö eller ligga bakom en bil som inte kör tillräckligt fort. Stressade typ-A människor reagerar med ilska och handlingskraft. De går till motattack ofta med kreativitet. Men deras stress har också ett pris. Det finns forskning som visar att typ-A människor har en ökad risk för hjärtsjukdom.

Andra människor reagerar med passivitet, anklagar sig själva och blir nedstämda. Vi brukar kalla dessa för typ-D människor. Vid stress utvecklar de ofta långdragna besvär, sömnstörningar, dysfori och ibland depressioner. Typ-D människor har också en ökad risk för hjärtsjukdom men dessutom ökad risk för psykisk ohälsa och möjligen också en ökad cancerrisk. Att leva med långvarig stress är en påtaglig hälsorisk.

De flesta av oss befinner sig någon stans mitt emellan dessa ytterligheter. Men observera, en kränkning av den art vi här talar om lämnar ingen människa oberörd och ju mer vi får höra om offentlig verksamhet som går snett desto mer misstänksamma och stressade blir vi när något hotfullt kommer oss nära.

De människor som skall ingripa i andra människors liv måste ha en adekvat utbildning och empatisk förmåga. De måste också kunna objektivt hantera olika typer av information. Kunskaper om vad man gör med de människor man möter måste bli mycket större. Inom sjukvården brukar vi säga Nil nocere, att aldrig vålla skada är högsta prioritet!”

Annonser

Höns i vård och utbildning

20 Aug

klickerträning

Djurs positiva effekt på människors hälsa och välbefinnande är väl dokumenterat. På demensboendet Bokhöjden i skånska Hjärnarp har man tagit fasta på detta till stor glädje för de boende som levt upp sedan man införskaffat ett gäng höns och tuppar.

– Vi märker stor skillnad på de boende. Deras förhållande till djuren är ömt, mjukt, glatt. Djuren skapar ett lugn hos dem som inte liknar någonting annat, säger undersköterskan Anette Neumayer på Bokhöjden till DN.

Jag förstår det för jag har själv haft höns i många år och vet vilka personligheter de är bara de får chansen att visa det.

Vissa kommentarer till projektet är lätt pessimistiska, vilket skall ses med bakgrund av nuvarande djurskyddshysteri. Gittan skriver: ”Hoppas ansvariga på äldreboendet läst och förstått Jordbruksverkets regler för djurhållning.” Ja, stämmer inte centimetrarna på pricken så kan snart Agda hamna i stupstocken.

Natasja Ravenklint, Hundens Utbildningsakademi, har hållit i en uppmärksammad utbildning i klickerträning i Åhus. Hon använder hönor för att lära deltagarna tekniken där som går ut på att förstärka en hunds positiva beteende genom att använda ett litet klickande föremål.

Går man sedan vidare kan man till sist köra agility med en höna, säger Natasja Ravenklint. Tekniken fungerar i stort sett på alla djur.

Det är så underbart befriande att läsa om människor som fortfarande har en positiv syn på djur och människors relation till dem.

Kanske fungerar klickerträning på djurinspektörer också? Jag skall testa nästa gång Emma Hansson kommer hit. Så fort hon säger något positivt så ska jag klicka …

Internationella vargsymposiet

28 Jan


vargsymposiet2011

Publicerat onsdag 13 april 2011 14:46

Regeringen gav förra sommaren Lars-Erik Liljelund i uppdrag att leda en rovdjursutredning.

Vart sjätte år skall EUs medlemsländer rapportera om bevarandestatusen för de livsmiljöer och arter som finns listade i bilagor till habitatdirektivet däribland varg, björn, järv och lodjur. Statusen är gynnsam om populationen är livskraftig och har goda förutsättningar att fortsätta vara det.

Enligt EU:s riktlinjer för rapporteringen ska referensvärden anges för populationsstorlek och utbredningsområde. Referensvärdet för populationsstorlek är det minsta antal individer som på lång sikt garanterar populationens livskraftighet. Referensvärdet för utbredningsområde är det geografiska område som krävs för att arten ska kunna uppnå gynnsam bevarandestatus.

Forskare har på utredningens uppdrag granskat de olika bedömningar som svenska forskare tidigare gjort av vargens genetiska status. I gruppen ingick professor Michael Møller Hansen från Aarhus universitet i Danmark, dr Liselotte Wesley Andersen från Danmarks miljøundersøgelser, dr Jouni Aspi från Uleåborgs universitet i Finland och dr Richard Fredrickson från University of Montana, USA. Utredningen har dessutom haft hjälp av forskarna i de skandinaviska rovdjursprojekten.

På måndagen den 11 april presenterade Liljelund sina slutsatser under det internationella vargsymposiet i Vålådalen i Jämtland. Slutsatsen är att bevarandestatusen hos vargpopulationen inte är gynnsam. Ett provisoriskt referensvärde för den svenska delen av det skandinaviska vargbeståndet bör anges till 450 vargar är slutsatsen.

Utredningen fastslår också att antalet björnar överstiger referensvärdet, som satts till 1800. Populationen bedöms därmed vara livskraftig på lång sikt.

När det gäller lodjur anses populationen vara stabil och tillräckligt stor för att den ska vara långsiktigt livskraftig. Antalet överstiger referensvärdet som satts till 1 200 individer.

Järvarna är för få för att populationen ska vara livskraftig på lång sikt. Det gäller särskilt om hänsyn tas till behovet av genetisk variation. Populationsstorleken når inte upp till referensvärdet som satts till 850 individer.

Utredningens slutsatser kommer att överlämnas till miljöministern i form av ett delbetänkande den 20 april 2011. Därefter kommer regeringen att skicka ut betänkandet på remiss. Utredningens slutsatser blir tillsammans med remissvaren ett underlag till Sveriges nästa rapportering till EU-kommissionen 2013 om rovdjurens bevarandestatus.

Ilpo Kojola, finsk valforskare presenterade en rapport på tisdagen vid samma symposium. Den finska stammen har minskat från 250 till 150 djur på sex år. Orsaken tros vara tjuvjakt. I ryska Karelen finns nu bara runt 200 vargar kvar efter en massiv illegal jakt på vargarnas bytesdjur.

– Hittills har en till två vargar tagit sig över till Sverige varje år, men jag är osäker på om det blir så många i fortsättningen, säger Kojola.

Alltså ytterligare ett bakslag i Andreas Carlgrens vargavelsprogram!

Jägarna går förstås i taket av utredningens slutsatser. Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet menar att redan dagens drygt 200 vargar är för mycket.

– Jag tycker att grundproblemet i utredningen är att man låter biologer och genetiker sätta alla gränsvärden, säger han och menar att Sverige inte skulle ha fler än 150 vargar.

Det blir inte lätt för Carlgren att vara alla till lags!

Kvinnor och miljöföretag

29 Jul

Publicerat 22 februari 2009
Var det någon som trodde att det satsas mycket pengar i miljöteknik och energi? Glöm det! Riskkapitalbolagens satsningar  i miljö och energi utgör endast 1,6% av investeringarna. Och hur mycket av riskkapital går till företag som drivs av kvinnor? Jo 2,4%! Om du är kvinna i ett miljöföretag är chansen alltså teoretiskt att du skall lyckas få riskkapital endast 0,04%!

Här går Saab med ofattbara 3 miljarder i förlust varje år. Hur många arbetstillfällen skulle kunna skapas om den summan satsades på miljöteknik och mindre företag med potential att växa?

%d bloggare gillar detta: