Sitta på flera stolar

2010 kommer det en anmälan till länsstyrelsen i Jämtland på Hanz Johanssons kaniner i Bispgården. Han är framgångsrik uppfödare sedan 40 år och utställare av flera svåra tecknade raser. Andra uppfödare och kanindomare köper kaniner från honom.

Anmälare är Karin Gullbring. Hon är djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Värmland tidigare i Karlstads kommun.

Som djurskyddshandläggare på kommuntiden var hon ansvarig för att omhänderta en stor köttdjursbesättning mitt i kalvningssäsongen 2005. Det resulterade i miljonkostnader för skattebetalarna. Hon var själv barnledig men kunde inte låta bli att själv komma till gården för att betrakta spektaklet. Ovan syns hon med Carola Eriksson, som inte ville vara sämre utan knäckte en köttdjursbonde i Arvika 2013 som jag skrivit om i tidigare artiklar här och här.

Karin Gullbring har aldrig själv sett Hanz kaninhållning. Hon vet däremot om att han är framgångsrik så någon koppling finns till det. Det är inledningen till flera års besök av länsstyrelsen som till slut 2013 utmynnar i ett förbud att hålla kaniner utomhus på vintern. Det är konstigt eftersom kaniner mår bäst utomhus. Länsstyrelsen kommer alltid när Hanz är på jobbet. Kaninerna får hö och vatten innan han åker och sedan igen på eftermiddagen och kvällen. Enligt reglerna skall kaniner vattnas minst två gånger per dag. Men när länsstyrelsen kommer har vattnet hunnit frysa och får länsstyrelsen att påstå att Hans ”inte har förmåga” att ha kaniner utomhus på vintern.

Ovan är länsstyrelsens egen bild på några av Hanz kaniner i uteburar den 19 januari 2017.

Morgonen den 22 februari 2017 kommer veterinär Caroline Bränngård och hovslagaren Sarah Eriksson med polis och en lastbil upp till gården för att ta alla kaniner som är ute. Tidigare artikel är här. Båda är verksamma på Solbergs Veterinärmottagning AB i Hammerdal. Vad de inte vet är att en djurskötare finns på gården. Hon blir vittne till hur kaninerna stuvas ner i lådorna utan att bestämma vilka som är hanar eller honor. Flera djur kommer därför i slagsmål. Sedan lastas de på en lastbil.

Caroline stallar upp kaninerna på sin egen gård Solberg. Mellan den 5e och 9e mars besiktigar hon dem, de flesta den 8e dvs mellan 11 och 15 dagar (!) efter omhändertagandet då uppstallningskostnad tickat för minst 86 kaniner (enligt Hanz har de tagit fler kaniner och det bör han ha noggrann koll på). Samma person skriver alltså ut intyg för de djur som hon själv tjänar pengar på att stalla upp för polisens räkning. Enligt protokollet avlivar hon en hane som har ett infekterat sår. Det var en av de hanar, en champion, som självklart satt i en egen bur hos Hanz men som slängdes ihop med andra hanar. Flera honor har också bitskador. Caroline noterar att de därefter skall få egen bur så det framgår att hon placerat kaninerna tillsammans med flera andra.

Länsstyrelsen kallar det för ”domstolsbeslut”, men det är ju deras eget beslut. Förvaltningsrätten vet inget om kaniner och prövar inte beslutet i sak. Om länsstyrelsen tycker att jordbruksverkets föreskrifter om vatten två gånger per dag är fel,  så borde de gå på jordbruksverket för att ändra på föreskrifterna i stället för att göra en tolkning att vatten måste vara ofruset just när det passar dem att komma.

Den 13e mars beslutar länsstyrelsen att kaninerna skall säljas. Den 14e mars kommer beslutet Hanz tillhanda. Den 16e får förvaltningsrätten in Hanz begäran om inhibition. På kvällen fredagen den 17e kl 18 börjar veterinären sälja kaniner och fortsätter på helgen. På måndagen den 20e kommer avslag på begäran om inhibition, men då är djuren redan borta.

Enligt jordbruksverket saknar Caroline Bränngård registrerat transporttillstånd och hennes lastbil har inte heller något giltigt tillstånd. Länsstyrelsen säger sig inte ha besiktigat anläggningen för §16-tillstånd. Enligt jordbruksverket behövs sådant tillstånd om man stallar upp fler än sex kaniner under ett år för annans räkning. ”En verksamhet är av större omfattning då du upplåter, förvarar eller utfodrar sex eller fler kaniner per år.” Länsstyrelsen i Jämtland påstår att några tillstånd behövs inte om man är leverantör till polisen! Tro det!?

I alla fall blev de ”vanvårdade” kaninerna hett eftertraktade både av uppfödare och återförsäljare som försökte få ut stamtavlor från Hanz och från Kaninavelsföreningen. Dvs gamarna ville sko sig på en annans mångåriga avelsarbete!

Gryningsräden i Arvika. Del 3 Hullbedömningen mm

I december 2016 blev en veterinär fälld i Veterinära Ansvarsnämnden då hon ansågs ha brustit vid hullbedömning av hästar 2013. Fallet är unikt då det visade sig finnas en second opinion beträffande hullet av en annan veterinär bara tre dagar efter den första bedömningen. Samma år 17 april 2013 gjorde länsstyrelsen i Värmland ett stort omhändertagande av 180 nötkreatur. Omhändertagandet gjordes enligt §32 i djurskyddslagen men planerades under ca två veckor.

Länsstyrelsen hade med sig en veterinär Helene Jentzen för att, enligt veterinären själv (sagt i förvaltningsrätten då ärendet avslagits i Veterinära Ansvarsnämnden) bekräfta att djuren behövde omhändertas. Här fick inte djurägaren någon andra chans till bedömning, varken före eller efter.

Jordbruksverket hade en stor del i att djuren for mycket illa och delade ut dispenser på hörsägen. Förvaltningsrätten i Jönköping skriver i sin dom: ”I utredningen hos ansvarsnämnden har Jordbruksverket yttrat sig över intyget (Jentzens). Enligt verkets uppfattning framgår det tydligt av Helene Jentzens intyg vad som är iakttagelser och vad som är bedömningar. Verket anser vidare att djuren är tydligt identifierade; något man bedömer som särskilt viktigt i fall av myndighetsutövning mot enskild. Inte heller ansvarsnämnden har funnit anledning att rikta kritik mot hur intygen har utfärdats och vad dessa har baserats på. Det har inte framkommit några omständigheter i målet som ger anledning för förvaltningsrätten att göra en annan bedömning i denna del.”

Låt oss se hur det stämmer. De flesta bilderna är länsstyrelsens egna och tabellerna är veterinärens. Infällda finns också SLUs exempelbilder på hull och smutsighet. Hårlöshetsskalan verkar vara Jentzens egen och inget vedertaget.Det här är en utmärglad ko exempelbild.

Det här är en av de kor som omhändertogs 2013. Hon är ovanligt gammal för att vara en ko.

Två bilder på samma ko i en behandlingsbox i ligghallen. Polisens bild som publiceras har mycket mer accentuerade skuggor. Halsen ser mycket tunnare ut eftersom bilden är tagen något uppifrån. Veterinär Jentzen beslutar att hon skall nödslaktas.

Samma ko igen, lyckligt återuppstånden och verkar lika mirakulöst på två veckor ha lagt på hullet från utmärglad till normal i mina amatörmässiga ögon.

Så här bedöms nedsmutsning som kräver åtgärder.

Korna ovan är från en annan gård med köttdjur. De djuren har mig veterligt inte fått någon anmärkning.

Det är en visningsgård som fått finbesök av minister med följe. Helt normalt.

Exempelbilder på nedsmutsning.

Tillbaka på gården i Arvika. Ovan en kalv som råkat ha otur just den dagen.

Samma kalv igen efter fyra dagar, länsstyrelsens bild. Infällt upptill samma kalv från sidan samt nedtill till höger exempelbild.

Trots att kalven bedöms som utmärglad utfodras den (och andra ungdjur) med grovt, näringsfattigt stråfoder efter omhändertagandet. Länsstyrelsen bild, min rödmarkering av ett ax.

Jämför den infällda exempelbilden med länsstyrelsens bild. Stämmer veterinärens bedömning eller är det en makalös viktuppgång?

Ovan stora bilden på mitten ser ni favoritkon Tanja. Det är också hon på lilla bilden infälld längst till höger. De andra två är exempelbilder. Bilden är tagen privat två veckor efter omhändertagandet.

Närbild på Tanja.

Efter 54 dagar i statens vård (privat bild) kan man tänka att Tanja skulle ha varit rund och go. Men här är hon märkbart uttunnad jämfört med föregående bild. Hullklass 1 infällt längst upp till höger.

Efter 71 dagar är Tanja fortfarande betydligt magrare än vid omhändertagandet. Hon ansågs av Jentzen så nedsmutsad så att hon och andra absolut behövde rengöras sade hon när hon vittnade i tingsrätten. Kan lyssnas på i min tidigare artikel. Ingen ko rengjordes utan Mats Pettersson beskrev för polisen att all smuts ramlat av fint.

När det kom till hårlöshet trixade man med ljussättning av bilderna. Huvuden kapades för att försvåra identifieringen. Faktiskt var det inte många av länsstyrelsens bilder som kunde paras ihop med veterinärens bedömning. Exempelbild till höger.

Korna hade blivit framgångsrikt behandlade mot pälsätare och den nya sommarpälsen var på väg vilket syns tydligt när ljuset faller annorlunda.

Samma ko fyra dagar efter omhändertagandet (privat bild). Små bilder är exempelbilder.

Den här bilden föreställer en ko som vi tyvärr inte hittat på länsstyrelsens bilder. Veterinären beskriver henne som i stort sett utmärglad.

Efter 52 dagar i statens vård har hon i alla fall blivit utmärglad. Hon syns längst till vänster (privat bild). Hur var det nu: ”Verket anser vidare att djuren är tydligt identifierade…”

Obduktionen av två kor visade på inga parasiter.

Vill man visa att djurägaren har dåligt foder kan man ta en tuss på marken som är förorenad av jord.

Ovan är provsvaret på ”foderanalysen”. Nederst är min ”analys”.

När gårdens anställde kom hem med foder blev han bryskt bortkörd.

Länsstyrelsen visste hur djuren skulle utfodras för att ta ”bra” bilder.Efter omhändertagandet gick det hur bra som helst att utfodra på marken.

Jentzen intygade att korna absolut inte kunde gå ute för de hade så dålig päls. De släpptes direkt efter omhändertagandet.

Efter omhändertagandet var det inte längre tal om att hårdgöra marken där korna gick. Så här fick det absolut inte se ut enligt länsstyrelsen dvs innan de flyttats.Korna togs bl a för att det var upptrampat på gården. Då hade de tillgång till ligghall. Efter omhändertagandet såg det ut så här efter ca tre veckor utan ligghall.

Länsstyrelserna har blivit väldigt drivna för att djurägarna inte skall ha tillstymmelse till chans att hävda sin rätt. ”Akuta” omhändertaganden som planeras i veckor i smyg är inte ovanliga. Bevisen dvs djuren undanskaffas snabbt utan att djurägaren vare sig får yttra sig eller tillåts få ett andra veterinärutlåtande. Djuren kommer i andra hand. Få får det bättre om de ens överlever. Men alla som deltar får en bra förtjänst och djurskyddshandläggarna får en stjärna i kanten.