Experten talar

1 Jan

En kedja är som bekant aldrig starkare än sin svagaste länk. Utformningen av det svenska djurskyddet bygger i mångt och mycket på en person nämligen veterinär Torsten Jakobsson och hans påstådda expertkunskaper. När ni läst färdigt, bedöm själva hur tillförlitlig han är som länk i kedjan.

Det svenska djurskyddet har alltmer antagit karaktären av en troende sekt än av vetenskap och beprövad erfarenhet. Översteprästen i denna sekt är Torsten Jakobsson. Djurskyddslagen med alla detaljföreskrifter är ”bibeln” som står över alla andra lagar. (Det var i alla fall slutsatsen som en ung Gustav Fridolin drog år 2000 då han som aktivist kletat ner fönstren till en pälsaffär med rödfärg och frikändes.) Den lede fi är bönder och alla andra djurägare som skall kontrolleras och tuktas. Han har spridit sitt budskap som länsveterinär på en rad olika länsstyrelser, som chef på Jordbruksverket och ställföreträdande generaldirektör på den nedlagda Djuskyddsmyndigheten, samt som vd för Sveriges Veterinärförbund. Det är han som tillfrågas av media. Nu senast blev han anställd på länsstyrelsen i Stockholm för att utfärda djurförbud.

Det var ”Totte” som handplockade personalen till Djurskyddsmyndigheten. När den lades ner spreds de till Jordbruksverk och länsstyrelser. Totte höll även i kurser för djurskyddsinspektörer som gärna ser honom som idol och förebild. I en paus på en sådan utbildning undslapp sig Totte vad han ansåg om bönder: Alla bönder är kriminella, det gäller bara att sätta dit dem!

Detta synsätt på svenska bönder har gett resultat. Nu importerar vi mer kött än någonsin från länder som använder mångdubbelt mer antibiotika.

Djurrättsrörelsen har bl a genom miljöpartiet fått stort politiskt inflytande och gränsen mellan djurskydd och djurrätt har suddats ut alltmer. Djurrättens mål är att avskaffa allt ”utnyttjande” av djur dvs inte bara lantbrukets djur utan även sällskapsdjuren. Djurens värde står ideologiskt över människans. Djurskyddet ”räddar” därför gärna djur utan hänsyn till människor.

I nedanstående klipp från 2003 kan ni höra Totte vittna i Vänersborgs tingsrätt mot en gammal klövverkare, Erik Nilsson, som anklagas för att ha haft islandshästar ute utan ligghall. Ägaren och medåtalad var en norrman Svein Sortehaug. Totte hade ett horn i sidan till Nilsson och drev det hela till en rättegång. Han hade själv gjort en ”inspektion” i januari trots att djurskyddsinspektören inte hade några anmärkningar på hästarna. Det framgår inte av inspelningen att han faktiskt strukit runt i hagen på natten. Den anklagades ombud, Guy Allan Svensson, försökte komma till tals men tystades bryskt ned av domaren. Vad han ville säga var att det saknades lagstöd för åtalet. Kravet på ligghall för hästar hade inte kommit då. Efteråt fick rätten detta klart för sig och åtalet lades ner.

Hade domaren lyssnat hade aldrig Tottes vittnesmål blivit av och då hade vi inte fått njuta av hans eminenta kunskaper. I motsats till den anklagade och dennes ombud fick han breda ut sig utan att tystas ner. Efter klippet ligger en utskrift av vittnesmålet.

Domaren (Dom): Vittnesförhör med Torsten Jakobsson, det är åklagaren som inleder
varsågod.

Åklagaren (ÅK): Ja tack – hör du mig bra?

Torsten Jakobsson (Totte): Ja, jag hör dig alldeles utmärkt ja!

ÅK: Då gäller det här en inspektion från 2003, närmare bestämt i
januari och det är en gård vid Brålanda, ett gärde vid Brålanda. Kommer
du ihåg den här inspektionen?

Totte: Jadå, mycket väl!

ÅK: Och vad som föranledde denna?

Totte: Jadå!

ÅK: Vill du berätta om vad du gjorde för iakttagelser!

Totte: Grunden till att jag över huvud taget åkte ut var att jag hade  fått en anmälan hem till mig under helgen då som föregick den här  inspektionen om att det skulle gå hästar ute, ganska många hästar ute  på ett gärde i, jaaaaa, nere i Frändeforsområdet och att dom inte hade  tillgång till ligghall. Det var ganska bistert väder vid den här tiden,  det var ganska mycket snö ute och det var kallt och sedan nästa dag på  måndagen då den 5 januari, eller den 6 januari, förlåt mig, då var jag  ute och tittade till dom här hästarna och inspekterade det gärdet som  dom gick på. Och mycket riktigt där hittade jag ett trettiotal hästar.

Det var ett ganska stort gärde, jag gick runt hela stängslet för att  försäkra mig om att jag inte hade missat någon del utav den här inhägnaden. Och som sagt var, jag kunde räkna till ett trettiotal hästar. Det syntes ju väl i snön vilka delar dom hade utnyttjat utav hagen och också att det inte fanns någon ligghall eller något annat motsvarande skydd som kunde ge dom här hästarna det skydd som föreskrifterna föreskriver. Vad jag också kunde se här under den här rundvandringen, inspektionen var att dom utfodrades, det fanns på en vagn – stod det rundbalar med hö. Det såg ut som dom var  mineralfoderutfodrade också och att det vatten som fanns att tillgå var …. i ett dike så fanns det en öppning på en knapp meter, jag har inte mätt upp det med tumstock. där hästarna försökte att dricka och där det också fanns vatten, men ytskiktet var en blandning av is och snösörja, som dom var tvungna att beta sig igenom med mulen eller trampa i för att komma åt en fri vattenspegel.

ÅK: Du sa att du gick runt hela stängslet var det så att det här stängslet gick utanför det här gärdet in i skogsmark o.s.v?

Totte: Det fanns en , vad ska vi säga, liten, liten del utav den här hagen där det fanns glesa vad som har varit en … ja, glesa granar i ena kanten av hagen och där syntes ju också att dom med det lilla skydd som det här då eventuellt skulle kunna ge hade hästarna sökt också, men det var inte på något sätt ett fullgott skydd för dom här hästarna. Det fanns ingen torr och ren liggplats, det fanns inget skydd mot väderlek på något sätt. Det har väl gett i varje fall det bästa vindskydd som kunde upprätthållas för hästarna här, och det har dom sökt. Det kunde man se på spåren.

ÅK: Det har uppgetts här tidigare, från dom tilltalade, att det fanns torr och ren liggplats under täta gran .. överhängande grangrenar.

Totte: Alltså, för att en liggplats ska vara ren och torr så krävs det ju att den på något sätt är polstrad och har ett underlag, någon form av liggmaterial som isolerar ifrån underlaget. Att hävda att snö på marken är en torr och ren liggplats det är inte korrekt. För det är inte att betrakta som en torr och ren liggplats. För om hästarna lägger sig på, lägger sig ner på ett sådant ställe så kommer underlaget ofelbart att medföra en nedfrysning av dom eller nedkylning av dom i och med att det inte finns något isolerande lager emellan snötäcket och djuret. Det är alltså en ganska kraftig köldbelastning för hästarna att behöva ligga ner i snön.

ÅK: Hur var det på det här stället fanns det någon sådan här isolerad torr liggplats som du talar om?

Totte: Inte som jag noterade då och inte som jag kan komma ihåg det. Min uppfattning är att det inte fanns det.

ÅK: Jag gör en paus här.

Totte: Nu försvinner dom ut här så sitter jag kvar så blir det lugnt här.

ÅK: Kommer du ihåg något om hur vädret var, du har nämnt snö och kallt. Har du några mer uppgifter om detta?

Totte: Ja alltså, det här var ju en period som var extremt kallt för våra förhållanden får man ju säga. Det låg ju omkring och under 20-strecket och jag tror t.o.m. att vi var nere och nosade kring de 25 minusgraderna och det är kallt, en mycket kall period.

ÅK: Ja – hur bedömde du när du gjorde ditt besök hästarnas hälsotillstånd eller allmäntillstånd?

Totte: Ja, äää, jag har ju i samband med inspektionen, har jag gjort en okulär besiktning av hästarna som grupp, som flock, jag har inte gjort någon enskild veterinärundersökning av dom enskilda individerna. Det ryms, så att säga, inte inom ramen för en sådan här inspektion. Dom här hästarna, vad jag kunde konstatera är, dom rörde sig, dom hade födosök, dom har också försökt att dricka vatten, man kunde se att det var en, det var så att säga, en viss konkurrens minst sagt om vattnet p.g.a. att det är en väldigt liten yta av vatten till så här många individer. Och då ska man också bära i minnet att hästar är flockdjur och att det är som så att nääär flocken går iväg, när dom ranghöga djuren i flocken går iväg från foderplats till vattenplats så följer flocken med. Och när dom ranghöga druckit färdigt så följer lätt dom ranglåga med, vilket betyder att dom får svårare att täck sitt vätskebehov. För att flocktrycket är viktigare än att släcka törsten i det här läget. Vad som är väldigt viktigt att tänka på här är, dom här djuren är av den omgivande temperaturen hårt belastade, dom är utanför eller vid den undre gränsen för vad som kallas för den termoneutrala zonen. Där dom alltså utan att använda andra åtgärder för att, så att säga, har problem att upprätta sin kroppstemperatur. Och det betyder att en sådan belastning som att dricka den mängd vatten som en häst måste göra, och det är nollgradigt, och det alltså går åt ganska många kilokalorier i energi bara för att värma upp det vattnet som dom här hästarna ska dricka. Och att dricka så kallt vatten är i sig en direkt hälsofara.

ÅK: Nu är det inte åtalat just för vattenhållningen här på det här stället, utan det är bara frågor som rör ligghall eller skydd och torr och ren liggplats.

Totte: Okeeeeey!

ÅK: Har du observerat några som helst skador eller försämrad hälsa på hästarna med anledning av bristen på ligghall eller torr och ren liggplats?

Totte: Jag har inte observerat några hälsobrister, men däremot har jag konstaterat en mycket tydlig välfärdsbrist här, för dom här individerna. I och med att dom inte har det skydd som föreskrifterna kräver. Det är också som så att finns skyddet så utnyttjas det.

ÅK: En annan fråga, när det gäller utegångsdjur, jag är ju novis på detta, men som jag har förstått det så är det bara vissa djur som är lämpade, såsom definitionsmässigt utegångsdjur. Är det riktigt?

Totte: Man kan väl säga såhär att för att, för att få användas som utegångsdjur så skall rasen och naturligtvis också individerna vara lämpliga för detta, det är reglerat i föreskrifterna – ja!

ÅK: Är islandshäst en sådan art eller ett sådant djur som kan vara lämpat såsom utegångsdjur?

Totte: Såsom utegångsdjur ja!

ÅK: Det finns ju speciella regler, vad jag förstått, för just utegångsdjur och det här är ju ………

Totte: Ja, bland annat att dom ska ha tillgång till ligghall

ÅK: Ja, om bl.a. om ligghall – och då undrar jag finns det något undantag för islandshästar, såsom utegångsdjur att dom inte behöver till exempel ligghall eller ….

Sedan tog bandet slut och det blev sidbyte varvid möjligen några ord
har tappats bort:

Totte:  ……………………………………………… Däremot så finns det en myt inom islandshästfolket som är väldigt vitt spridd att islandshästar har en sådan fysiologi alltså, en sådan kroppsfunktion att dom inte skulle behöva det här. Och det är ju som så, javisst, precis som många andra hästraser så överlever dom frånvaron, men välfärdskravet är ju långt över överlevnad. Dom här hästarna har precis samma grundläggande krav, vad säga, precis samma kroppsfunktioner och kroppsuppbyggnad som vilken annan häst som helst. Dom har visserligen en möjlighet att få en ganska kraftig behåring, men det är så mycket annat som är avgörande för  värmebalansen, termobalansen hos en häst för att man ska kunna säga att, det räcker  alltså inte med att dom har en kraftig päls för att man ska kunna säga att dom inte skulle behöva det skydd som en ligghall ger till exempel.

ÅK: Ja tack jag har inga fler frågor.

Dom: Har NA några frågor?

Norrmannens Advokat (NA): Är du särskilt bekant med islandshästar?

Totte: Då får du ju närmare kanske närmare utveckla vad du menar med det. Jag är närmare bekant med islandshästar såsom utegångsdjur. Jag är mycket väl bekant med hela den problematiken som finns med hållandet av utegångsdjur. I och med att jag har jobbat med den frågan sedan, ja, ganska lång tid tillbaka.

NA: Med mig som novis också med det här med hästar så låter det snarare som islandshästar skulle vara speciellt tåliga djur.

Totte: Ja, det finns egentligen ingenting som säger att islandshästen är mer tålig än andra hästar. Jag upprepar vad jag sa förut att det finns en vitt spridd uppfattning att det skulle vara någon större väsen… skillnad mellan islandshästar och andra hästraser och man kan faktiskt inte säga att det är så. Äääää, det är visat också att islandshästar gör ingen som helst skillnad om man tittar på undersökningar av olika typer av hästraser när dom söker ett skydd och hur dom söker ett skydd och beter sig i när dom har sökt skydd  så det är ingen skillnad på islandshästar och andra hästar.

NA: Men är inte det här djur som är vana vid att gå utomhus. Jag tänker på hur förhållandena är Island där finns ju inga träd eller …….  (avbruten av Totte)

Totte: Nej men med Island är det ju en helt annan sak. Jag säger återigen att hästen, islandshästen finns det alltså ingen skillnad på mellan en islandshäst och en annan häst. Vad det är skillnad på är ju den djurhållning vi har. Dom har en helt annan djurhållning på Island. Där går dom som mer eller mindre vilda flockar och dom har inte tillgång till ligghall på Island, det vet jag också. Men det är ju inte det som är föremål för dagens förhandling så vitt jag vet, djurhållningen på Island utan det är ju djurhållningen i Sverige och vad som reglerar den.

NA: Men det är ändå tal om en ras av djur här …….. (avbruten av
Totte)

Totte: Förlåt, nu hörde jag inte?

NA: Du pratar om att det är ett välfärdsproblem det här, en välfärdsbrist, nämnde du (avbruten av Totte)

Totte: O javisst!

NA: Om en häst från Island skulle flyttas till Sverige …… (avbruten av Totte)

Totte: Så gäller ju naturligtvis den svenska normen för hur …. (NA försöker få avsluta vad han tänkte säga)

NA: Ja det …… (avbruten av Totte)

Totte: Jo men det ääääääär ingen skillnad – dom behöver det här islandshästar behöver det här skyddet precis som alla andra hästar och som utegångsdjur i övrigt också och det här är ett grundläggande naturligt beteende. Det är nämligen som så att även vilda djur söker skydd vid extrem väderlek. Och där har vi så intressanta och tydliga exempel på till exempel i våra djurparker där regelverket föreskriver skydd även i sådana djurparker som har ganska mycket skog. Och vad gör älgarna när det regnar och blåser jo dom går in i där dom får skydd. Det är ett naturligt beteende för ett vilt djur att söka bästa möjliga skydd och konservera, så att säga, sin energiförbrukning i möjligaste mån. Det är en stor belastning. Dom här djuren (islandshästarna i Dalsland) är i en situation eller var i en situation så att det mycket snabbt hade gått över i att dom kommer in i en ääää i en termobalans i en negativ ….. att dom inte klarar av att hålla sin kroppstemperatur längre och då går det väldigt fort. Då fryser sådana här hästar ihjäl prompt. Det tar inte lång tid. Det går inte att se innan och djurskyddsfrågor är förebyggande och ska vara förebyggande och om man tittar på en sån här undersökning så visar det sig att hästarna använder skydd. I princip alla individer utnyttjar dom här skydden varje natt och när dom inte gör annat såsom fodersök, vattensök, bus,  liv och rörelse som också är en del av det naturliga beteendet.

NA: Gäller det här resonemanget även isbjörnar då?

Totte: Ääää, isbjörnar som hålls för offentlig förevisning, djurparksdjur, där finns också krav på skydd. Det är självklart att isbjörnar söker det skydd som dom finner mest lämpligt. Det är klart att isbjörnen är ju väladapterad som art, mycket väladapterad för ett kallt klimat, men hästen är ett savanndjur, ett stäppdjur och det har islänningarna inte ändrat. Islandshästen är, den är alltså tusen år på Island. Du ändrar inte fysiologin i någon nämnvärd grad på tusen års domesticering utan det är i grunden samma häst som vi har här i Europa, i övriga Europa.

NA: Finns det fall av dispens med det här med ligghall för utegångsdjur?

Totte: Ja, det finns det!

NA: Och även då för hästar?

Totte: Ja, om ett motsvarande skydd finns på plats, men finns inte det motsvarande skyddet så erhålles heller icke någon dispens. Och då ska man alltså visa att man har lika gott skydd som tre väggar och och tak och en väl polstrad liggplats. Då kan man få dispens, tidigare av Jordbruksverket numera av Djurskyddsmyndigheten. Grundkravet är att dom här djuren ska inte utsättas för det lidande som det de facto är att behöva kämpa för sin termobalans. Dom ska skyddas ifrån det! Och då krävs det att dom har fullgott skydd mot väder och vind och torr och ren liggplats. Det är ett enkelt krav, det är enkelt att uppfylla, det är billigt att uppfylla och det var inte uppfyllt i det här fallet.

NA: Har dom här djuren lidit enligt dig?

Totte: Ja, det är min uppfattning att dom har lidit.

NA: Det gjordes ju en inspektion av dom två månader senare, du känner till den va

Totte: Ja, jadå!

NA: Vad kom man fram till då?

Totte: Ja, den inspektionen var ju gjord i mars, som sagt var, två månader senare och den gjordes av en djurskyddsinspektör Eva Göransson, heter hon väl, och det var väl inga stora anmärkningar. Då hade ju djurhållningen ändrats också. Djuren hade ju flyttats därifrån och framförallt var ju väderleksförhållandena helt annorlunda kan man ju tänka sig.

NA: Ja tack, jag har inga ytterligare frågor.

Domaren: Då får vi se om Guy Allan Svensson har några frågor?

GAS: Ja, jag skulle vilja fråga vad som menas med ligghall eller motsvarande, vad kan motsvara en ligghall?

Totte: I dom arbeten som är gjorda inför den här föreskriften så är motsvarande tänkt att vara en motsvarande byggnad. Den gamla skrivningen var ligghall, hydda eller motsvarande och, så att en ligghall är ju i byggnadstraditionell mening  tre väggar och tak, som jag tidigare sagt och att om den är välplacerad i den riktningen så att djuren har fri utsikt, litet högre upp, det ska vara en så bred öppning att djuren kan passera in och ut utan att det ska vara någon konkurrensförhållanden. Ää, man kan tänka sig att man har en annan byggnad som egentligen inte är en ligghall, alltså dom här tre väggarna och taket. Man kan till exempel öppna en loge eller en lada. Man kan slå upp ett stort hål i garageväggen och ha om i övrigt måtten stämmer kan man använda det som en ligghall eller motsvarande. Om vi tittar ut på dom här dispensärendena så är ett motsvarande skydd som en ligghall eller annan byggnad det är extremt ovanligt skulle jag vilja säga. Det förekommer men är ovanligt. Till exempel har jag sett klippformationer där du har en lagom vid och djup grotta som man har halmat upp ordentligt. Det kan man med bästa vilja i världen knappast kalla en ligghall, en grott- eller stenformation och så kan en sådan djurägare erhålla dispens. Det finns också dispens för där det är mycket tät skog, dom har i vart fall Djurskyddsmyndigheten alltid tidsbegränsat eftersom naturen är så föränderlig och utegångsdjur skadar vegetationen i den grad att det …. även det tätaste växtskydd och att den bäst polstrade platsen har svårt att hålla längre än maximalt en säsong, men det beror ju på hur det ser ut. Men hitta ett motsvarande skydd som inte är en byggnad eller en mera fast konstruktion det äääär ovanligt skulle jag vilja säga.

GAS: Vi har Molnsätradomen – vad gav den för motsvarande skydd (domaren avbryter Guy)

Domaren: Du, du, du – behöver inte argumentera – det kan du göra sedan i plederingen. Har du några frågor att ställa till vittnet?

GAS: Jag har en fråga till honom …..

Domaren: Va, va, va …..?

GAS: Till Torsten Jakobsson!  Vi har Molnsätradomen som har slagit fast
att det var tillräckligt med skydd för djuren i skog.

Totte: Jaaa, Jag är väl, jag känner väl till Molnsätradomen och jag har också varit på plats där och jag skulle vilja säga att jag delar inte rättens uppfattning där. Dom djuren hade inte det skydd och det fullgoda skydd som ääää, som äää krävs för att djuren ska erhålla det här skyddet. Dom ska inte behöva stå ute i väder och vind och bli utsatta för vad det innebär för dom i belastning. Ääää, tyvärr blev den inte överklagad.

GAS: Är det inte meningen att lagen ska tillämpas lika vid Molnsätra som i Dalsland … (domaren avbryter Guy)

Domaren: Nu, nu, nu, vänta lite grand – ta nästa fråga tack! Om det finns någonting mer?

GAS: Ja, jag ska inte hålla på så länge till, men är det inte lämpligt när det finns en prejudicerande dom att (Totte avbryter Guy)

Totte: Men alltså ursäkta mig  då ska väl jag bryta in här och säga att såvitt jag är lagkunnig så är det inte en prejudicerande dom för den ligger inte på den nivån!

Domaren: Nu är det såhär, vi kan acceptera att du inte är lagkunnig, det är rätten som prövar detta sedan … (Totte avbryter domaren)

Totte: Ja, precis, tack!

Domaren: …….. beroende på omständigheterna.

GAS: Vad menas med lämpliga raser?

Domaren: Förlåt i vilket avseende?

GAS: Det sägs att det ska vara lämpliga raser.

Domaren: Det har han redan svarat på att islandshästen i och för sig är
en lämplig ras.

GAS: Om man jämför då islandshästen med stäppdjuren, vi har ju massor med stäppdjur.

Domaren: Såvitt jag hörde så svarade han på den frågan tidigare och sa att det är ett lämpligt djur. Var det inte så?

Totte: Ja, det är korrekt! Det finns vad heter det, nordsvensken kan vara lämplig, men det är också individ ……

Domaren: Vi behöver inte gå in på det nu. Har du några fler frågor?

GAS: Ja, det enda intressanta är ju att det här gäller Erik Nilsson och hur är ert förhållande?

Totte: Jag känner Erik Nilsson sedan lång tid tillbaka som djurägare och mycket kompetent klövverkare i Brålanda- Mellerudområdet, och jag och mycket vidare än så och sen är det också som så att vi har olika uppfattningar när det gäller kodressörers användande och det är ingen hemlighet. Det någonting som vi har diskuterat och debatterat många gånger. För övrigt har vi inget som spelar någon som helst roll i det  här ärendet, enligt min bedömning. Jag vet inte vad ni säger.

Domaren: Förlåt, jag hörde inte vad ni hade olika uppfattningar om?

Totte: Jo, om kodressörers användande, elektriska kodressörers användande, ett hjälpmedel att hålla kor rena som inte är tillåtet enligt djurskyddsförordningen. Vilket Erik Nilsson är en varm förespråkare av och det har vi debatterat och diskuterat många gånger.

Domaren: Nu ska vi se om Guy Allan Svensson är färdig?

GAS: Ja, jag kan väl vara färdig där.

Domaren: Inga fler frågor från din sida?

GAS: Nej!

GAS: Det är Erik – om du har någonting?

Erik N: Ja, det var om ….. (domaren avbryter Erik)

Domaren: Nej, vänta nu – stopp, stopp, stopp, stopp! Då tar vi advokat NA!

NA: Du har ju ett antal djurinspektioner bakom dig antar jag och kan du på något sätt ange graden här av hur allvarligt du tycker att detta är? Till relation till annat!

Totte: Ja, alltså man, man, jag brukar säga att – det finns inga grader i helvetet – och det är naturligtvis en sanning med modifikation, men jag ser det här som ett allvarligt fynd vid en inspektion. Dom här djuren var i en situation som dom inte skulle behövt vara ifall djurägaren och djurskötaren hade tagit det ansvar och följt det regelverk som finns. Här ser faktiskt mycket allvarligt på detta!

NA: Men du sa samtidigt att du inte hade observerat några hälsobrister!

Totte: Nej, men det är som så ett lidande behöver ju inte så att säga per definition vid en handling ses vara synligt vid den här typen av inspektion. Här är ju djur som har varit utsatta för en belastning som är beroende av omgivning, underlag, väderlek, utfodring, vattning – det är en mycket mångfacetterad  situation. Sen kommer jag då som inspektör eller som inspekterande, vilket naturligtvis rör runt i den här
flocken, men det finns inte den möjligheten, det går alltså inte att göra den ingående, den enskild bedömning av varje individ. Men dom här djuren var utsatta för en stark köldbelastning, om vi ska använda det uttrycket, risken för att dom skulle vara i underkanten eller under vad dom hade möjlighet att klara av. Nu vände ju vädret Gud ske lov! Den är allvarlig – risken är stor, enligt min mening att det här hade kunnat
gå åt skogen. Så långt sak vi ju inte behöva …. vi ska ju inte behöva invänta att vi hittar självdöda, ihjälfrusna hästar på gärdet för att vi ska …. oj då, det var nog inte så bra.

NA: Anser du att det var i närheten av det, den risken?

Totte: Det kan definitivt inte uteslutas för dom här hästarna var utsatta för en kraftig köldbelastning om man ser hela situationen. Det är min uppfattning!

Domaren: Hm. Kommer vi längre med det?

NA: Nej!

Domaren: Du fick en fråga här förut om det fanns .. ääää … något skydd i form av träd. Du sa att det fanns granar med utskjutande grenar bl.a. Fanns det några sådana ytor på det här området?

Totte: Alltså, nu är det ju två och ett halvt år sedan jag var där och det fanns ju träd, som jag minns det i del, så att säga, i en vinkel utav inhägnaden. Men som jag minns det och som jag noterat det var det ett glest granbestånd. Jag kan inte gå in närmare på det, men min bedömning var den att det var inte ens en gång nära vad man skulle  kunna ange som ett motsvarande skydd vad som behövs och vad man får utav en ligghall.

Domaren: Vi tar en paus i förhöret här.

Först i slutpläderingen fick Guy möjlighet att säga vad han ville ha sagt redan inledningsvis, men hindrades  av domaren. Guy la nu fram alla fakta – svart på vitt – all lagtext, vilken alltså visade att lagen inte fordrade ligghall för dessa hästar. Podiet
(domare och nämnd) satt där som fågelholkar – och det slutade som ett riktigt västgötaklimax – i västgötametropolen Vänersborg.

Sammanfattningsvis är det bara att citera Europakonventionens, om mänskliga rättigheter (som är svensk grundlag sedan 1995), Artikel 7: Inget straff utan lag!

Erik Nilsson och Svein Sortehaug blev därmed frikända från detta okynnesåtal iscensatt av Torsten Jakobsson (enhetschef vid Djurskyddsmyndigheten) och en åklagare och domstol som inte visste att det finns något som heter JURA NOVIT CURIA!!

Annonser

21 svar to “Experten talar”

  1. Göran 9 januari, 2016 den 06:02 #

    Man kan nog dra vissa paraleller i det här med den här länken tror jag….

    http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article17777405.ab

    • Roland Andersson 10 januari, 2016 den 02:21 #

      Klockrent!

  2. HELP 9 januari, 2016 den 03:57 #

    Nu har Torsten Jakobsson och Helena Storbjörk-Windahl (länsstyrelsen i Stockholm) bestämt att en fullt frisk tax ska avlivas. Taxens ägare har begått självmord. Flera av djurägarens släktingar och vänner (i Sverige, Polen och Amerika) vill gärna ta hand om taxen men rånarna säger: Nej, hunden ska avlivas!

    En sån jävla vidrig veterinär han är, allas vår lögnare och tjuv.

  3. Roland Andersson 7 januari, 2016 den 05:30 #

    De finns sanningar, som att andas man inte så dör man. Och så finns de åsikter. Innehavaren av denna blogg rör sig vad jag kan se enbart med sanningar, i sina åsikter. Vårt samhälle är i nuläget mycket illa ute. Vi kan gämnföra de med en cansersvullst, som om den inte stoppas kommer den att rasera hela systemet. Snälla medborgare, inse allvaret med att djurambulansen med polisens hjälp kan gå in i ett privat hus och sno fullt friska och välmående djur inklusive material. I vårt fall hade dom inte med saken att göra, och givetvis fick vi rätt i förvaltningsrätten. Men vad hjälper de? djuren är sålda och polisen vägrar tvärt emot vad lagen säger, att redovisa vart och för vilket pris. Jag är väldigt förvånad över att svenska folket acepterar detta system. Jag satt och såg fröken Frimans krig, och innan ni dömmer mina åsikter vill jag säga att jag respekterar kvinnor och de är väl självklart att lika lön för lika jobb skall gälla, samt att man inte andvänder könsord på nätet, som dessutom även barn kan läsa.
    En flicka plaseras i ett fosterhem. Allt fungerar och hon trivdes. Hon får från soc lov och t.o.m. en biljett betald för att åka med fostermamman till varmare land. Kl 22 på kvällen före avresan, hon skulle åka kl 05 på morgonen, kom tre kninnor utan förvarning och hämtade henne. En av kvinnorna var chef. När fosterföräldrarna protesterade, sa chefen att vi får se vad vi gör med de andra plaserade barnet. Detta sade hon inför barnet, som efter detta sov väldigt dåligt en längre tid p.g.a. rädsla för att soc skulle komma. Flickan ringde ett antal gånger och bad om att få komma hem. Hon var delvis på rymmen. Fosterföräldrarna kunde inte hämta henne, för då hade de tagit även övriga barn. Anledningen till förfarandet var att soc inte medelat pappan. Eftersom de rörde sig om ett lvu borde de inte haft någon betydelse.
    En flicka blir sexuellt utnyttjad i ett fosterhem. Pappan har en hög befattning i samhället. Eftersom flickan har ett handikapp fick hon förhöras på en spec.avd. poliser med denna kunskap, så långt o.k. Men förmodligen hade pappan vänner inom polisen? Två poliser åkte nämnligen c:a 30mil fram o tillbaka, gick in i mammans lägenhetoch försökte avkräva mobilen, vilken hon vägrade att lämna ifrån sig. Därefter väntade dom ut flickan, på gatan tog alla uppgifter från hennes tel. Senare ringde dom upp kompissar till flickan och förhörde åtminstonde en av dem. De borde räcka med den kränkning flickan fått utstå med. Tänk er in i hennes värld då kompissen undrade vad hon gjort eftersom polisen var ute efter henne.Vad som stör mig är att en av poliserna var en kvinna, som i detta fall gick en sexförbrytares ärenden.
    Om ni (mobbarna) ja vårt samhälle är uppbyggt på mobbning, tror att jag berättar sagor, så varsogod och anmäl mig för förtal. Jag önskar inget högre än att de här kommer upp på bordet. Ett problem är att soc har sekretessen som en sköld, ungefär på samma sätt som personal på länstyrelsen använder sig av djurambulansen. Ambulans låter lika bra som sekretess, om man vill nå sina onda mål. Dessutom vill jag inte avslya mina egna ärenden, naturligtvis för att inte blotta barnen. Så detta är bara ett par ex från verkligheten.
    En hanikappad man köpte för många år sedan en pistolatrapp av Big Bengt på High Chaparral. Hemstjänsten fick syn på den i lägenheten. Dom kontaktar polisen, helt i sin orning. Problemet var att de dök upp två poliser, varav en kvinnlig. Dom plockar isär atrappen för att konstatera att den inte var skjutbar, kastar delarna på bordet och säger sätta ihop den får du göra själv. Detta till en man som är rullstolsbunden. Hans fru var mycket upprörd över den bryska behandlingen, och av rädsla kastade delarna i soporna. Hur skulle ni förklara för barnen att dom skall ha respekt och lita på polisen?
    Vi lär våra barn att man inte skall mobba. Den som är i samhällets tjänst och inte håller med om allt blir utfryst, och mister ofta jobbet. Mobbning är förvisso ett biologiskt fenomen bland alla flockdjur, tx hos vargar, Om den som har ett udda beteende får fortplanta sig, kan de bli rasens undegång. Vi borde ha kommit lite längre i utvecklingen. Hos vår ras kan de t.o.m. ha motsatt verkan?
    Vi lär våra barn att man inte skall stjäla. Personal på länsterelsen stjäl som korpar från sitt eget folk med polisens hjälp.
    De var en man med invandrar bakgrund som sa till mig: du ser väl hur de går när kvinnorna får för mycket makt. Han tog flera skrämmande ex,
    När jag sen såg filmen om kampen för kvinnans rösträtt, fick jag en tankeställare. Vart har dessa stridslysta framåtsträvande kvinnor tagit vägen? I mina öron låter de som ett skämt, de är inte 100 år sedan kvinnor fick rösträtt. Naturligtvis får jag inse att de finns kanske lika många kvinnliga psykopater som manliga. För man kan väl inte utbilda sig till psykopat? Men jag vill uppmana alla empatiska och realistiska kvinnor att ta chansen och stödja denna blogg. Sanning eller åsikt? men min åsikt är att de är den kvinnliga delen av mänskligheten som har störst möjlighet att påverka vårt samhälle i rätt riktning. Vem skall ta ansvar för våra barns framtid? Vem skall ta ansvar för åldringsvården?
    Ang mig personligen så har jag tagit till mig och försvarat så många utsatta människor både barn och misshandlade kvinnor, så de är nog inte så lätt att ge sig på mig, för i slutändan kommer fakta fram. Jag har ingenting att dölja, och snart har jag inga fosterbarn kvar, som myndigheterna kan röva bort. Fördelen med detta är att jag kan säga vad jag vill. Givetvis kommer de att dyka upp en och annan mobbare här på bloggen. Jag kommer inte att kommentera eller svara, för var och en med lite förstånd kan ju se att dom inte tillför något vettigt, utan bara smuttskastning. Jag hoppas att ha bevisat att de inte går att hålla en dealog med dessa människor. Här verkar de som om de i första hand rör sig om manliga mobbare.
    Jag är själv en man, och många med mig kommer självklart att gemensamt med er kvinnor skapa ett bättre samhälle. Jag skriver inte här på bloggen för skrivandets skull utan vill åstadkomma något. T.ex att ingen skall kunna påvisa att de blir problem med kvinnor vid makten utan jag vill kunna bevisa motsattsen.
    För ett par veckor sedan ringde jag kvinnojouren om råd åt en utsatt kvinna, jag fick rådet att uppsöka en psykiater eftersom hon på jouren förstod att jag mådde dåligt av fallet. Hur skulle de hjälpa kvinnan om jag fick psykhjälp?
    Jag vill också varna alla fosterhem som värnar om barnens väl, Säger ni sanningen och tar barnen i försvar, hämtar dom barnen för omplasering. Finns de inga barn att ta, sätter dom in djurambulansen. Skall ni ta emot barn från soc? se då till att ni inte har några djur i huset.
    Med tanke på alla invandrare som i många fall har en annan kvinnosyn, borde de vara en fördel att kunna bevisa fördelen med empatiska kvinnor vid makten. e.x Götblad f.detta polischef i stockholm.
    De vore inte fel om ni knöt kontakter med invandrar kvinnor för samma ändamål.

    • ARG 8 januari, 2016 den 12:59 #

      När dussinet uniformerade poliser kom för att råna oss (sällskapsdjur) gjorde vi verbalt motstånd. Jag skrek fula saker men polisen både sa och gjorde fula saker.

      Några av det du beskriver som ”flocken” hade vägarna förbi just då (förmiddag, vanlig vardag). Vet inte riktigt vilken av grupperna som är vidrigast, polisen eller angivarna.

      När polisen några veckor senare kom för att lämna ett par transportburar (de behöll några plus andra materiel) hade de nerven att påstå att det var vi som var oförskämda.

      Det är polisen som är oförskämd! De var ett dussin uniformerade som sysslade med värsta sortens trakasserier. Gång på gång kommer de i timtals för att jävlas. SLUTA!

      Sen har de dessutom nerven att skicka en saltad räkning utan att dra av försäljningspriset på djuren.

  4. Vår hund 4 januari, 2016 den 06:37 #

    Detta är till dig som har denna blogg.

    Jag har ett ämne du gärna få ta upp. Vår hund blev träffad av en buss den 22december 2015 när vi var på trottoaren chauffören körde bara vidare. Ingen vill få detta uppmärksammat.
    Kan du hjälpa?.

  5. Justice 3 januari, 2016 den 01:33 #

    Både åklagare och domare bör ägna sig åt annat.

    En åklagare som ”låter sig luras” av saker som är lätt att kontrollera är inte en bra åklagare utan skall hängas ut med namn och bild. Precis som åklagaren inte hade några problem med att dra in Erik Nilsson, 77 år, inför dumstol så bör det inte komma några protester angående att h*n själv hängs ut.

    En domare som inte är objektiv ska också hängas ut med namn och bild.

    Torsten ”skurken” Jakobsson bör straffas.

  6. Adde 3 januari, 2016 den 01:10 #

    Torsten Jakobsson är en av dem som ligger bakom den ideella föreningen VOOV (veterinär omtanke om våldsutsatta). Föreningen finansieras med hjälp av Arvsfonden.

    Kanske dags att granska den föreningen?!

  7. Adde 3 januari, 2016 den 12:54 #

    De vill inte bara sätta dit svenska bönder för att importera kött med mycket mer antibiotika i utan även för att importera kött av djur som har halalslaktats utan bedövning. Det är förbjudet enligt svensk lag att halalslakta djur utan bedövning. Jordbruksverket mörkar om hur mycket sådant kött som importeras till Sverige. Man kan fråga sig varför. Jag uppmanar alla att kontakta Jordbruksverket och fråga.

    Lagen är en hycklerilag – som så många andra lagar.

  8. ODEN 3 januari, 2016 den 10:37 #

    Även på Island stallas hästarna upp under den kalla perioden på året. Det är förvisso kargare klimat på Island än vad södra Sverige har men det händer att termometern har sjunkit till under 35 grader. Sedan beror det på om hästarna har tillåtits att utveckla och sätta den vinterpäls dom i grunden är beskaffade med och hästarnas hull är inte helt obetydligt naturligtvis.

    Hur som helst så framgår det enligt min mening att den gode Jacobsson har en smula svårt att hålla sig till sanningen och det är ingen ovanlighet när det kommer till personal inom djurskyddområdet. Det är precis vad han är en personal och en helt vanlig knegare!

    • Green Horse 4 januari, 2016 den 10:58 #

      Alternativet vore att han är inkompetent men i detta fall, där TJ hyser agg mot Erik, så är det nog så att TJ har en smula svårt för att hålla sig till sanningen.

  9. forystablogg 2 januari, 2016 den 08:01 #

    I Jordbruksverkets tillsynsrapport för 2001 lät det som följer. Texten skulle lika gärna kunnat vara för 2015. Redan för 15 år sedan ökade resurserna, kontrollerna minskade och ”åtgärderna mot djurhållare ökade” och Totte stod för utbildningen. Trenden har stått sig alla år därefter och förklaringarna är desamma:
    ”Resurserna till djurskyddstillsynen har ökat i kommunerna de senaste åren och kompetensen hos inspektörerna har höjts genom utbildningsinsatser från bland andra Jordbruksverket. Detta är en trolig orsak till att antalet omhändertaganden och antalet anmälda brott mot djurskyddslagen har ökat markant under 2001.
    – Vi bedömer att tillsynen av djurskyddslagens efterlevnad har förbättrats och att tillsynsmyndigheterna tillämpar lagen bättre samtidigt som djurskyddet över lag är gott i landet, säger Torsten Jakobsson, chef för Jordbruksverkets djurskyddsenhet.
    Jordbruksverket har huvudansvaret för djurskyddsfrågor och samlar varje år in uppgifter från kommuner och länsstyrelser om djurskyddstillsynen. Kommunerna har det lokala tillsynsansvaret och utför djurskyddsinspektioner i sin kommun. Länsstyrelsen har en regional samordningsroll och är bland annat den myndighet som utfärdar djurförbud.
    Redovisningen visar att kommunernas resurser till djurskyddstillsyn har ökat stadigt de senaste åren. Under 2001 besöktes 14 947 tillsynsobjekt, t.ex. djurmarknader, utställningar, ridanläggningar, kennlar och lantbruk. Den siffran är ungefär i nivå med tidigare år. Antalet inspektioner uppgick till 20 043, vilket är något färre än 2000. Däremot har antalet förelägganden, förbud och omhändertaganden ökat. Dessutom har betydligt fler misstänkta brott mot djurskyddslagen anmälts till åtal, 162 förra året jämfört med 104 år 2000.
    – Att antalet ingripanden från kommunernas sida ökar har sannolikt att göra med de ökade tillsynsresurserna och att kompetensen hos personalen höjts, säger Torsten Jakobsson. De här åtgärderna är mycket resurskrävande vilket förklarar att antalet besökta tillsynsobjekt minskat något trots att ingripandena blivit fler,
    Länsstyrelserna har under 2001 tagit betydligt fler beslut om omhändertagande av djur, 211 st jämfört med 164 år 2000. Utvecklingen är densamma när det gäller förbud om att ha hand om djur. Förra året utfärdades 77 djurförbud. Antalet djurförbud har ökat stadigt sedan 1998.
    – Vi tolkar utvecklingen hos kommuner och länsstyrelser som ett kvitto på att tillsynen blivit effektivare, konstaterar Torsten Jakobsson. – Det finns ingen anledning att tro att det ökade antalet ingripanden beror på att djurhållningen generellt blivit sämre.
    Jordbruksverkets uppgift är att verka för att djurskyddet förbättras bl.a. genom samordnings och utbildningsinsatser.
    – För att tillsynen ska skärpas ytterligare vill vi även få bemyndigande att skriva regler för hur den lokala tillsynen ska bedrivas samt vilka sanktionerna blir när tillsynen inte fungerar, säger Torsten Jakobsson.”

  10. flisan 2 januari, 2016 den 09:26 #

    helt otroligt, har denna veterinär utbildat sej på Hermods eller, hästmänniskor vet ju alla att en häst som äter o rör sej fryser inte ihjäl,o dessa hästar hade både mat och vatten och dessutom så var det islandshästar, enligt vetten så liknade han dom med andra typer av hästar, helt sjukt, enligt denna vett så kunde några vuxna hästar komma direkt från Islan där dom vuxit upp enligt deras förhållanden men när dom kom till sverige skulle dom omedelbart ha ligghall, jag är absolut inte förvånad över att många hästar i sverige har stora hudproblem bla överkännsliga mot mygg, dam från hö, har sett hästägare som vattnar höet ett tag innan dom ger det till hästar, jisses har dom inte hört talas om möggel, möggel är en mycket stor orsak till försämrat imunförsvar, jag tycker synd om dagens hästar som är överkännsliga mot det mesta.

    • forystablogg 2 januari, 2016 den 03:00 #

      Nej, som du märker behöver man ingen kunskap, bara en auktoritär framtoning som imponerar på jurister som i sin tur är i total avsaknad av kunskap i naturvetenskap, för att skapa lagar som förändrar ett helt lands försörjning. Jämför att numera är ekologi inte längre en vetenskap utan ett varumärke som betyder en miljövänlig (?) livsstil.

  11. forystablogg 2 januari, 2016 den 07:27 #

    Jag fick denna kommentar till artikeln på mejl:
    Litet mer om bakgrunden till det här fallet. Erik Nilsson (då 77 år) en äkta hästman, som skött sitt jordbruk med häst innan han skaffade traktor, hade kommit i konflikt med Torsten J redan då denne började sin bana som distriktsveterinär i Dalsland. Felbehandling av en ko, som aldrig blev uppklarat.

    Erik var även utbildad klövvårdare och hovslagare, som till exempel hade god kontakt med professor Christer Bergsten vid SLU som är en av de främsta auktoriteterna i Sverige på klövsjukdomar. De hade båda bestämda åsikter om kodressörer, som de gärna tog debatt om, med motsatt ståndpunkt mot TJ.

    Innan TJ åkte ut (han var tillfälligt biträdande länsveterinär i Värsta Götaland, med stationering i Vänersborg) och kollade de hästar Erik tagit emot på foder för hästhandlare Svein Sortehaug (Norge), hästar vilka kommunens djurskyddskontrollant redan varit ute och tittat på utan att finna något fel vare sig på dessa eller på sättet att hålla hästarna. Det fanns nämligen ingen lag som krävde ligghall för hästar som inte användes i tävling eller liknande. Här rörde det sig om unghästar (islänningar), som ännu ej var inridna.

    Men lag om att alla hästar skulle ha tillgång till ligghall, var på väg, men inte införd. Om jag minns rätt så handlade det om att det inte var klart med notifieringen hos EU-kommissionen. Vill minnas att detta var i samma veva som regeln infördes, om att tre förelägganden ska kunna ge djurförbud. Om det är klart den dag som i dag är verkar alltjämt oklart.

    Det fanns alltså ingen lag att grunda åtalet på och hästarna var mycket välskötta. Svein Sortehaug sa vid rättegången att han aldrig haft så välskötta hästar som de hästar Erik åtagit sig att sköta. Erik hade slutat med egen djurhållning men hade logen full av hö och hade därför svarat på Sveins annons om att han sökte någon som kunde ta emot 30 unghästar på foder över vintern.

    Så säker var åklagaren (som låtit sig luras av ”auktoriteten” Totte utan att själv kolla vad som gällde) på att vinna målet att man gjort en utredning av vad straff Erik skulle få. På grund av hans ålder skulle man inte döma honom till fängelse utan till samhällstjänst. Från att Totte avslöjade detta ”brott” till dess att rättegången hölls tog det två år. Under den tiden skapade detta hot stor oro hos Erik och hans fru. Erik var här åtalad för första gången i sitt liv.

    Svein hade en offentlig försvarare, som inte heller hade tittat i lagboken. Bonden Guy Allan Svensson var Eriks sakförare och den ende som visste vad lagen sa förutom då de två enda åskådarna (ett f.d. kommunalråd från Falkenberg och jag). Därför ansåg Guy att det enda han behövde göra var att hänvisa till Artikel 7 i Europakonventionen (Inget straff utan lag), sedan kunde vi packa ihop och åka hem.

    Men Guy tystades omedelbart ner, med en föraktfull ton och min från lagmannens (domarens) sida. Attityden var ungefär – här kommer det en dum bonnjävel som tror att han kan undervisa domstolen om vad lagen säger. ”Domstolen känner lagen och om den behöver man inte upplysa domstolen” – Jura Novit Curia.

    Och så skandalöst föraktfullt och illa som lagmannen behandlade Erik, det var det sorgligt att se och höra. Erik som aldrig tidigare stått inför skranket, och därför inte var riktigt klar över gången, hutades åt gång på gång av domaren. Vid ett tillfälle stängde domaren av bandet och läxade upp Erik efter noter.

    Den enda som fick bre ut sig över alla bredder var naturligtvis Totte och så har det varit i alla de rättegångar jag varit på där han uppträtt. Han är suveränt duktig på att dupera ärthjärnorna bland jurister, domare och nämndemän i våra domstolar.

    Så behandlar man än i dag ”de lägre klasserna på landsbygden”, som det hette för drygt hundra år sedan. ”De lägre klasserna på landsbygden plågar djuren”, hette det också då. Ett av de mest uppmärksammade djurplågerifallen, i den djurskyddshysterin som då grasserade, var ett mot en friherre Rosencrantz, på tal om ”de lägre klasserna på landsbygden”. Han dömdes för djurplågeri för att hans kor ansågs ”för magra”, men han fick inte djurförbud. När mer än halva befolkningen livnärde sig på jordbruk & boskapsskötsel så kunde det vara ganska ödesdigert att förbjuda människor att försörja sig genom odling och djurhållning.

    ”Utvecklingen” hade ännu inte nått dagens höga nivå☺

  12. Fd hästägare 2 januari, 2016 den 02:47 #

    Det är så de gör.
    De kallas att vittna som experter.
    Domstolarnas personal vet i bästa fall att hästar gnäggar och att julskinan har nåt med gris att göra och att höns lägger ägg när de inte gal… av lamm får man lovikavantar och kaniner har barn att hoppa med, en häst har ”klor” och renar drar tomtens släde.
    En domstol litar på expertvittnen, vad ska de annars göra, i lagar finns reglerat vad som gäller och förväntas av vittnen. Att de sk experterna inget kan eller helt enkel kör upp domstol på domstol fattar få. Skulle någon inse så görs mycket för att behålla ansiktet.
    Det är den enskilde som får betala priset.
    Nej, hästar fryser inte som människor det är helt korrekt. Däremot går hästar med täcken ofta problem med överhettning. Hästar i varma fuktiga stall blir sjuka.
    Hästens fysiologi stryper även av blodflödet till perifera delar vid behov för att minska värmeförlust. När hästen behöver öka värmeutvecklingen kan den om den inte kan röra sig eller av någon anledning står still börja skaka, musklerna skapar förbränning och värmeenergi sen äter den igen och fyller på tarminnehållet så det finns till mer energi.
    Är Totte verkligen riktig veterinär? Har någon kollat hans cv, kollat hans betyg att han klarat alla kurser och hur många omtentor som behövts. Det bör finnas att söka på SLU eller genom Jordbruksverket.

    Jag har lyssnat och lyssnat en gång till men jag saknar ord.

    Jag har levt i föreställningen att en veterinär ska vara kunnig, en person som är att lita på, en person som valt att bli en servicemänniska, en person med kunskap och vilja att göra det bästa för djuret och självklart även ta hänsyn till ägaren. Ett litet exempel från historien, för att göra allt så smidigt och enkelt som möjligt åkte sto ägare vilka fick kolla sina ston hemma förbi veterinären som fällde ner baklämmen och kollade hur det stod till, var det dags då fortsatte transporten efter att bakluckan stängts till hingst med färsk info om storlek på ägg och beräknad ägglossning, det var innan ultraljudet tid och dräktigheten blev hög, kostnaden för sto ägare låg och stona åkte bara till hingst för blixtbesök och betäckning, självklart passerade stoägaren veterinären innan ytterligare hingstresa om det var oklart om ägget redan gått, besparar sto ägaren tid och bensin, stoet slapp resa i onödan, hingsten kunde spara sin energi till brunstiga ston och alla tjänade på det. Nu finns ju ultra och det har ju helt klart sina fördelar och numer sker ju betäckning med insemination vilket ju har sina fördelar.

  13. Khristina Lundberg 2 januari, 2016 den 12:19 #

    En häst fryser väl inte ihjäl om den har mat att äta och kan röra sig, dricka, vilket konstigt uttryck av en veterinär , det vet väl de flesta veterinärer skulle man tycka

    • Gunnel Bondsäter 24 januari, 2016 den 03:57 #

      Det är ju rätt anmärkningsvärt att det brister i tillgången på vatten. Inte bra.

      • Knatte 10 juni, 2017 den 12:16 #

        Två gånger om dagen står det i föreskrifterna, men här är bäcken tillgänglig dygnet runt. Tycker du att ägaren ska dra hästarna till vattnet?

  14. Solveig 1 januari, 2016 den 08:15 #

    Visst har jag länge känns till att psykvården havererat i vårt land, det skedde ju redan på 80-talet och flera allvarliga händelser dök upp under 90-talet.
    MEN, alltså, vilka har missat här?

    Det finns så mycket i det här jag reagerade på.

    En uppenbar sak jag inte förstått förut är vården av våra äldre. Att de är i princip vakuumförpackade i blöjor och allsköns läckageskydd gör ju såklart att deras liggunderlag trots allt oftast är rent och torrt, det är bara innanför inkontinensskydden där är en annan ”miljö”. Tänk att jag inte fattat det förut, det är väl därför Dagpersonalen ”paketerar” redan vid 16-tiden och sedan nattpersonalen (i bästa fall) kollar 10/12 timmar senare.

    En annan sak jag insåg är att det säkert finns samband mellan Värmdöislänningarna och Tottes synsätt, där hade vatten en central betydelse. Det var rinnande naturvatten vilket var öppet, fanns fint källvatten under men det dög inte åt Stockholmsbrudarna som satt i rätten och ljög.

    Får smälta detta.

    Att domstolar styr som de vill visste jag men inte att det tydligen finns ett system för detta. Arroganta, spydiga översittarfasoner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: