Tag Archives: Per-Ola Olsson

Allt som svenska folket inte får prata om

18 Jul

DSC06296I Sverige är många samhällsfrågor tabu att diskutera öppet. Det gäller speciellt om åsikterna går emot makthavarnas fastslagna linje. Nu har boken Kluvet Land (Anders Bockgård red.) kommit som luftar allt det som PK media anser oberörbart. Kritisera den misslyckade invandringspolitiken och du är rasist, kritisera ”världens bästa djurskydd” och du är djurplågare.

Första kapitlet om det totalhavererade skånska djurskyddet har skrivits av bloggaren och lantbruksskribenten Per-Ola Olsson som drabbats hårt av okunniga och illvilliga inspektörer och ett sovande rättsväsende.

Jag känner så väl igen mina egna reaktioner i hans beskrivning av det trauma som äter sig in i kroppen och står utanför medvetandets kontroll:

”I skrivande stund är det mer än tre år sedan mina djur blev hämtade. Aversionerna mot att hämta in posten har börjat lätta. Det tar fortfarande emot, men det går i alla fall bättre. Jag får fortfarande pulshöjning när det ringer ett okänt eller dolt nummer. Jag mår fortfarande bättre på helger än på vardagar. Jag går fortfarande och är rädd för inspektion och vad som skall komma med posten. Trots att jag inte har några djur. Igår när jag satt och skrev rullade en polisbil förbi här. Det är förvisso inte konstigt att de är ute och kör, men jag kom fullständigt av mig. Jag blev så nervös att jag körde ner till kyrkan där polisen och inspektörerna brukade möta upp inför inspektion hos mig och tittade. Jag fick inget mer gjort den dagen. Skall det vara så i en rättsstat?”

Duon Hansson & Stenbergs härjningar kan också jag skriva under på. Det var nämligen jag som var det andra punktmarkerade hatobjektet som utsattes för dem och deras polisutklädde chefs skämtlynne den 3 mars 2011 och som Per-Ola refererar till. Den 4 mars stod de på Per-Olas gård.

Den minst sagt infekterade vargfrågan analyseras grundligt ur ett historiskt perspektiv av Karl Danielsson. Åsa Nilsson Vallenberg, själv same, berättar om konflikter både inom den samisk befolkningen och det omgivande samhället. Martin Moraeus skriver om äganderätten och vad som händer om äganderätten inte kan försvaras.

Dessa och många fler brännande ämnen behandlas befriande friskt i denna bok. Läs den!

Mötet i Hässleholm

15 Jan

Publicerat söndag 13 mars 2011 18:56

Den 11 mars anordnade Hässleholms kommun ett diskussionsmöte med det misslyckade djurskyddet som tema. Inbjudna var en rad personer som veterinär Per Michanek, känd som skarp kritiker av djurskyddslagens tillämpning och expert på hästhållning. Tillsammans med Anders Thelin, läkare som sett de förödande medicinska effekterna av myndigheternas framfart mot djurägare, är han även författare till den uppmärksammade boken ”Vi har avlivat din häst, den ligger under presenningen”.

DIGITAL CAMERA

En av initiativtagarna till mötet var Marianne Holmén som varit djurinspektör i Hässleholm i 25 år. Hon hävdar att hon aldrig gjort ett oanmält besök, aldrig behövt ha poliser med sig och inte har haft behov av skyddad identitet.

DIGITAL CAMERA

Ett antal djurhållande bönder från Hässleholm var inbjudna liksom mer långväga gäster som Hans Röös, en av de drabbade bönderna i boken ovan, Guy Allan Svensson som stöttat djurägare juridiskt under många år, Anna Norborg som representerade hästnäringen i Halland och kennelägare som fått hela sitt livsverk konfiskerat av länsstyrelsen.

hässleholm ola

Med fanns också chefen för länsstyrelsens djur- och veterinärenhet Ola Svensson. Tyvärr polariserade det diskussionen bitvis från att bli en konstruktiv hur-gör-man-istället-debatt till en störtflod av vittnesmål om hur människor förnedras och krossas av regelverk och maktgalna inspektörer och frågor/klagomål till Ola Svensson.

-Missnöjet är väldigt stort. Anledning till att vi tar det här initiativet för ett speciellt möte om djurtillsynen är alla de många och långa samtal vi får på miljökontoren i detta ärende, säger miljöchefen i Hässleholm Sven-Inge Svensson.

Hans Johansson

– Det handlar om att de (lantbrukarna) känner sig illa behandlade vid besöken, att de inte bemöts med respekt och att inspektörerna bara är ute efter att hitta fel. De saknar dialog och förtroende, säger Sven-Inge Svensson.

Bo Wendt, som varit miljöinspektör i Närke, Södermanland och miljöchef i Skåne i 30 år tillägger:

– Vi var många som förutsåg ett kaos på området när länsstyrelsen skulle ta över men kunde inte ana att antalet inspektioner skulle bli så få och att effektiviteten skulle bli så dålig bland annat för att man ofta tvingas åka två och två ur arbetsmiljösynpunkt.
– Vi vädjar nu till regeringen att man skyndsamt agerar och återför tillsynen till lokal nivå med alla dess fördelar.

Hässleholms kommun var en av de kommuner som motsatte sig att djurskyddet lades över på länsstyrelserna. Nu är det inte riktigt så enkelt att det är bättre bara för att det ligger på den ena eller andra organisationen. En djurinspektör som visat sin olämplighet på kommuntiden har ju inte blivit lämpligare för att denne bytt arbetsgivare.

Generellt tycker såväl företrädare för lantbrukarna som myndighetsrepresentanter i Kristianstads och Hässleholms kommuner att det fanns en helt annan dialog och ett större förtroende mellan djurhållarna och djurskyddsinspektörer, miljöchefer och miljönämndspolitiker då kommunerna hade tillsynen.

Anders Thelin ansåg det vara ovärdigt ett modernt samhälle med anonyma anmälningar och framhöll likheterna med häxprocesserna att kränka djurägare på det sett som sker, andra ansåg att det mest handlar om ”några få rötägg som behöver plockas bort”.

Läs mer om hur mjölkbonden Per-Ola Olsson och hans far drabbats av Sverker Olsson, Emma Hansson, Peter Stenberg och Mattias Gårdlunds exempellösa framfart!

DIGITAL CAMERA

Veterinär Per Michanek skrädde inte heller orden.

– Djurskyddslagstiftningen ger enorma befogenheter att omhänderta djur och döma till djurförbud utan rättslig prövning. I princip ingen går säker. Djurägare är rättslösa, vi måste göra något åt lagstiftningen, sa han och tycker inspektörerna ser sig som poliser och djurhållarna som brottslingar.

Han kritiserade också att både länsstyrelser och jordbruksverket uppmuntrar till anonyma anmälningar på sina hemsidor. Många deltagare menade att det är för lätt att göra okynnesanmälningar som stjäl tid från både bönder och djurskyddsinspektörer.

Flera deltagare riktade också hård kritik mot det närvarande pressuppbådet. Pressen hänger ut djurägare och skriver okritiskt det inspektörerna påstår.

Ola Svensson gick snabbt i försvarsställning, trots att han är väl medveten om kritiken som är överväldigande från alla håll, och smet iväg efter mötet då många stannade för att diskutera med varandra. Det är synd för då kan man aldrig komma vidare. Han borde erkänna att de misslyckats på ett katastrofalt sätt och ge misshandlade och kränkta djurägare upprättelse och sätta snabbt stopp för anställda som är olämpliga och t o m begår direkta lagbrott.

Hela tillställningen filmades av Peter Gerdehag, skaparen av dokumentärerna om Hästmannen och Kokvinnorna.

Uppdatering 15 januari 2014. Under detta möte visste jag ännu inte att Ola Svensson varit med ”som den tredje polisen” hemma hos mig en vecka tidigare. När jag berättade att de brutit sig in i mitt hem för att inspektera möss, vände han sig mot fönstret och tittade bort. När jag frågade vad de skulle göra med tjänstemän som begick brott svarade han att de skulle straffas! Javisst, men tydligen inte han. Han sade också att självklart skulle inspektörerna visa legitimation och presentera sig. Det gjorde inte han! När mötet var över smet han kvickt ut istället för att stanna på eftersnacket. Men jag förstår ju varför. Tyvärr har tiden stått stilla och de förbättringar som föreslogs i Hässleholm glömdes snabbt, så även legitimationerna.

Nytt nederlag för länsstyrelsen

6 Jan

djurskyddskontroller

Publicerat måndag 14 februari 2011 13:57

 Förvaltningsrätten ogillar länsstyrelsen i Skånes beslut den 29 november att omhänderta Per-Ola Olssons kobesättning i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen ville också få igenom ett förbud att hålla djur i gårdens byggnader, vilket också ogillades.

Bakgrunden är att Skånemerjeriers avdelningschef och tidigare distriktsveterinär Anna Forslid efter ett besök på gården under hösten meddelade Länsstyrelsen att hon då sett djurhållarens far komma ut ur mjölkrummet och frågat om det var lämpligt att han mjölkade eftersom han är belagt med djurförbud. Länsstyrelsen uppfattade det som en anmälan och beslöt att omedelbart omhänderta alla kor. Djurägaren begärde inhibition vilket också beviljades.

Vid den muntliga förhandlingen som hölls den 14 januari i år vittnade veterinär Per Michanek att när man har djur som mår bra och är skadefria kan det inte finnas allvarliga skaderisker i byggnaderna. Han anser att anmärkningar på hur miljön ser ut måste komma i andra hand och att en bra djurhållning definieras av att djuren mår bra, vilket de gör i detta fall.  Under den muntliga förhandlingen kritiserade han länsstyrelsens jurist och djurskyddsinspektörerna Emma Hansson och Peter Stenberg hårt för att ägna sig åt påhittade, subjektiva riskbedömningar som inte har med djurens välbefinnande att göra.

Kerstin Fredlund, tidigare anställd vid Skånemejerier, ansåg att byggnaderna inte är så dåliga att det är befogat att förbjuda att ha djur i dem. Det är en sak att påtala att saker måste ordnas men det är ett för stort ingripande att förbjuda djurhållning i dem. Även hon vittnade om välskötta djur.

Enligt förvaltningsrätten bedömer man att ett förbud att använda en gårds byggnader till att hålla djur är ett avsevärt ingrepp som allvarligt kan drabba den enskildas försörjningsmöjligheter. De påtalade bristerna kan inte anses vara av en sådan art att länsstyrelsen haft fog för sig att meddela förbud mot att hålla nötkreatur i befintliga byggnader.

När det gäller beslutet om omhändertagandet konstaterar förvaltningsrätten att vare sig Anna Forslid talar sanning eller inte så har hon inte sagt sig se någon mjölkning utan bara gjort ett antagande. Rätten skriver att även om antagandet skulle vara riktigt så är det inte visat att djurägaren agerat fel.

Per-Ola Olsson har länge varit djupt kritisk till länsstyrelsens tillämpning av djurskyddslagen och deras djurinspektörer och skriver på sin blogg: ”Vi har nu en situation i Skåne i vilken ledningen är fullt medveten om att människor och djur far illa, att inspektörer godtyckligt och lättvinnligt omhändertar full friska djur, att människor har snaran färdigknuten och står i begrepp att ända sina liv, att människor får sina djur omhändertagna för att de varit och handlat, att inspektörerna och minst en länsassessor ljuger och falsifierar, samtidigt som antalet kontroller sjunker så ökar antalet omhändertaganden, vilket är det yttersta myndigheten har att ta till om inget annat hjälper, lavinartat.”

Länsstyrelsernas ineffektivitet uppmärksammas nu även på riksnyheterna. Senast på TV4-nyheterna den 13 februari i ett reportage gjort av Åsa Valeskog. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Lillemor Wodmar är kritisk till att inspektionerna halverades i hela landet efter sedan länsstyrelserna tog över ansvaret från kommunerna 2009. I Stockholms län har minskningen fortsatt med över 20% även under 2010.

”Allt är en resursfråga”, försvarar sig djurskyddshandläggare Emelie Rhodin med. Lillemor Wodmar är inne på samma linje, vilket inte är konstigt eftersom det är så media presenterar problemet och det är länsstyrelserna som verkar ha tolkningsföreträde även där.

– Länsstyrelsens handläggare är inte ute i verkligheten på samma vis som vi var och är man inte ute på kontroller, hur kan man då ha koll på hur djuren har det? frågar sig Göran Svensson som hanterade djurskyddstillsynen under tio år i Laholms kommun.

Länsstyrelserna får nu kritik från både privatpersoner och EU-kommissionen för sitt sätt att hantera djurskyddet. Från myndighetshåll förklarar man bristerna med att de blivit överhopade av arbete när de fått ta över gamla kommunala ärenden men den bilden känner inte Göran Svensson igen.
– Jag vet ju inte hur det sett ut i andra kommuner men jag vet exakt hur många ärenden Laholms kommun lämnade över till Länsstyrelsen i Halland 1 januari 2009. Det var tolv stycken, säger Göran Svensson.

Kritisk är också hästföretagaren Lena Börjesson i Skällinge utanför Varberg. Hennes fall är ett av en rad reportage som Hallandsnytt gjort om länsstyrelsens kapitala misslyckande att sköta djurskyddet.  Anmälningar om grov vanvård av djur i Halland blir liggande i både veckor och månader. Istället ägnas tiden åt är paragrafrytteri menar hon och tycker att länsstyrelsen prioriterar centimetrar framför vanvårdade djur.

Lena Börjesson har satsat stora pengar på att rusta sin gård och fått tidigare godkännanden. I november 2009 hittades så många ”brister” att man dömde ut stallet.

Bristerna enligt länsstyrelsen i Halland är fel mått på stallgångarna och dörrarna, det behövs en klimatanläggning, trots att beräkningar av luftflödet visar annat, och en bärande bjälke gör taket för lågt. Bristerna är så stora att Lena Börjesson utan att åtgärda dem inte får tillstånd att fortsätta med sin verksamhet. Att bygga om hela stallet blir så kostsamt att resultatet blir detsamma. Hon förlorade i förvaltningsrätten men har nu fått prövningstillstånd i kammarätten som kommer att hålla syn på plats.

Hon upprörs över att länsstyrelsen lägger tid och pengar på att jaga centimetrar hos djurägare där djuren har det bra, istället för att ta tag i de stora djurskyddsproblemen.

”Har man inte kunskap nog till att bedöma hur djuren har det på ett ställe utan måste luta sig på centimetrar då ska man utbilda personalen eller byta personal tycker jag”, säger Lena Börjesson.

%d bloggare gillar detta: