Tag Archives: omhändertagande katter

Paragrafskyddslagen eller Vem är näst att dö

5 Jun

Jag har funderat på alla dessa djurrättsorganisationer som räddar en höna här och en gris där. Var är de när länsstyrelsen gör sina räder? Just nu i Strömstad  genomför  svenska staten ett djurskyddsprojekt mot ett antal välmående katter. Hittills har 18 katter av 23 infångade katter avlivats. Så här berättar den norske ägaren Kjell Ivar Antonsen, Strömstad, Bohuslän (hör av er om ni vill rädda en fin katt!):Omhändertagande av djur – en skam för svensk demokrati. Nå har også jeg blitt utsatt for det. Jeg har opplevd det råtne spillet og fått smake de mörkeste sider av svensk dyrevernlovgivning. Jeg spör meg selv: Hvordan kan så mange voksne mennesker lukke öynene for den praksis som råder på dette området?  Selvmord hos dyreeiere er tydeligvis ikke nok til å få byråkrater til å tenke seg om. Går det da noen grense for hvordan de ansvarlige kan finne på å opptre?Alt for dyra – og mere til. Uten å gå i detaljer kan jeg fortelle at det i mitt tilfelle handler om omhändertagande av friske og fine kjäledyr (katter) med eneste argument at de er for mange (30-40 stk.). Ingen, verken myndigheter, kattehjem, naboer eller andre som har värt hjemme hos meg har kunnet peke på vanskjötsel av dyrene.De fleste av mine katter lever et sunt og fritt uteliv i et meget variert miljö, har adgang til  hus og varme, sengeplasser og mat dögnet rundt fordelt på fem ulike plasser på en 1500 m2 stor tomt.Tilsyn har alltid skjedd morgen og kveld. Sykdom og römninger har forekommet uhyre sjelden i löpet av de seks årene jeg har hatt katter. Med andre ord så har kattene vist stor stabilitet i sitt tilhold.Skvaller med förödande konsekvenser. Fokus på mitt kattehold ble vekket av en anonym anmeldelse hvis innhold som ble referert for meg beviste at vedkommende umulig kunne ha satt sine ben på min tomt. Jeg tar selvfölgelig sterk avstand fra denne type handlemåte, men jeg synes samtidig synd på det mennesket som ikke hade mot nok til å prate med meg personlig.Da antallet katter passerte 16 og de begynte å synes i området kom også myndighetene inn i bildet. Jeg ble da gjort oppmerksom på hvor grensen gikk. Dessverre ökte antallet fort til det dobbelte. Jeg valgte å si ja til livet – alt for ofte anså djurskyddskontrollanterna.Kontrollene ble fler, men rapporten deres bärer preg av at kattene ikke var å se. De var sky, et argument som i tillegg til det store antallet etter hvert ble altoverskyggende i deres beskrivelser.Noen andre mangler ved dyreholdet kunne de ikke sette fingeren på.I den seneste rapporten fra november 2016 heter det at ”samtlige (katter) såg ut at vara friska med fint hull og fin päls.””Et beslut er et beslut”. Idag, et halvt år senere er jeg vred, forbannet, besviken, sorgfull og meget sliten. Jeg er i ferd med å tape kampen mot myndigheter, (länsstyrelsen og förvaltningsretten), polis og kattehjem. Denne ”jernlenken” som det er umulig å bryte seg lös fra og hvis kommunikasjon dem imellom antagelig aldri hadde tålt dagens lys. Denne treenighet som sakte men sikkert strammer til strupetaket på deg. Alle mine nödrop har värt totalt bortkastet. Alt jeg sier, skriver og gjör i den her fasen spiller ingen rolle. Alle mine krefter, all min energi…….Pengene er totalt underordnet for meg oppi dette. Mitt fokus har värt det samme hele tiden: Å gi velholdte katter et verdig liv videre. Nå er 18 friske og fine ungdyr avlivet. Det er bare et penneströk som skulle til av en eller annen byråkrat som kunne bekrefte at vedkommende aldri hade sett mine dyr og hvordan de ble ivaretatt. Her i Sverige har jeg lärt meg fölgende: Et beslut er et beslut. Punkt slut!Ethvert beslut har sine konsekvenser. Jeg tillater meg på dette tidspunkt å spörre om konsekvensanalyse er et ukjent begrep i svensk rettspraksis? Er bevisförsel i denne type saker ikke noe diskusjonstema i det hele tatt? Finnes det ingen advokater som våger å ta tak i dette? Jeg fant ingen i hele Bohuslän.Den seneste måneden har värt en av de värste i mitt liv. Det er en fryktelig opplevelse å se sine kjäledyr bli fanget i feller av stålgitter der de – som jeg hadde forutsett – slår seg blodige i ansikt og på labber. Jeg har aldri sett mine dyr i en slik panikksituasjon. Fra fangstfellene bar det over i transportkasser, ofte fler i samme kasse. Med full bil bar det ivei til kattehjemmet, eller konsentrasjonsleiren som jeg heller ville kalle det. Deres skjebne er beskrevet ovenfor.
Jeg ble selv truet av politimyndigheten til å frakte flere av mine  katter til kattehjemmet. Hvis ikke kom de tilbake en tredje gang. Jeg hadde flere ganger på forhånd advart mot at jeg hadde en meget syk kone i huset å ta hånd om. Jeg valgte allikevel å dra avsted. Da jeg kom hjem igjen fant jeg henne helt utslått på toalettet. Ambulanse ble tilkalt og hun ble umiddelbart kjört til lasarettet.Framtiden. Den 1. Juli 2017 går jeg av med pensjon. Gjennom hele denne omtalte prosessen har jeg tryglet og bedt om at et omhändertagande ikke ble utfört da jeg etter denne dato kunne sette av nok tid til å gjöre meg av med det antall katter som var nödvendig. Denne argumentasjon falt helt for döve örer.I min alder, jeg er 62 år, har jeg landet i livet. Min ambisjon er å ha det godt i hverdagen for dem er det flest av. Jeg har bodd på samme sted i over 30 år nå, 40 år med samme kone, ingen barn. Forresten, har de ansvarlige tenkt på hvordan barn ville ha oppfattet og reagert på en slik omhändertagande-prosess av kanskje det de så på som sine egne kjäledyr?For öyeblikket vet jeg ikke hvordan fremtiden vil bli. Tanken på å flytte tilbake til Norge kan bli enda mer aktuell når sluttregningen kommer på bordet og kronofogden tar hus og eiendom, Da har vel makthaverne oppnådd sin målsetning: Å radere meg bort!

Jeg spör: Finnes det egentlig noen vinnere i dette råtne spikllet?

Annonser

Lotta älskade livet, djuren och blommorna

10 Feb

Det här är den sorgliga berättelsen om hur rättsväsendet inte bara misslyckades med att skydda ett brottsoffer, utan också om hur myndigheter och bedragare tvärt om plundrade henne in på bara kroppen. Det är också berättelsen om en kvinna som mot alla odds kämpade på och alltid hade ett uppmuntrade ord över till andra, men också berättelsen om hur männen i myndigheternas topp blir förlåtna och anser sig ha rätt att döma andra.

Lotta arbetade natt som väktare. Hon tvingades sluta pga en arbetsskada och ägnade sig sedan åt sina älskade djur, framförallt var hästar en stor del av hennes liv. 2006 gifte sig Lotta med JB som var utställningsdomare för kaniner.

De köpte en jordbruksfastighet i Dyrån tillsammans för att föda upp hästar. Det blev snart så att Lotta både fick sköta arbetet med djuren och betala uppehället för dem alla. JB var arbetslös. Runt 2009-10 skulle han ut och fälla träd på fastigheten, något som han inte hade kunskap om. När han inte kom hem blev Lotta orolig och gav sig ut att söka. JB hade då fällt fast flera träd i varandra och det bar sig inte bättre än att ett lossnade och träffade Lotta. Hon skadade ryggen svårt och blev sängliggande och kunde inte sköta djuren. Då började misshandeln. JB slog henne dagligen, ofta där hon redan var skadad. När hon kunde ta sig ut och sköta djuren igen, blev hon så slagen när hon fodrade dem att hon smög upp och ut på nätterna för att kunna sköta dem i fred.

Folk såg Lottas blåmärken och slog larm. En polispatrull dök upp på gården 12 mars 2011, en manlig och en kvinnlig polis. Kvinnan stannar med Lotta och pratar med henne i köket medan den manlige polisen går ut med JB. Under det samtalet berättar JB att Lotta missköter djuren och att det skall ligga någon död kanin i en bur. Det gör det också. Det är vinter och kallt och kaninen är djupfryst i väntan på begravning. JB berättar att han tänkt anmäla Lotta för misskötsel av djuren. Det resulterar i att polisen gör en anmälan på Lotta.

Lotta anmäler JB för misshandel och JB tas in för förhör. Lotta fruktar dock för sitt liv och tar tillbaka sin anmälan. Hon kalkylerar att det tar 40 min för polisen att komma och på den tiden hinner JB strypa henne.

Polisens anmälan resulterar i att Jenny Lind från länsstyrelsen kommer oanmäld för en kontroll av djuren. Hästarna är fina i hull men vindskydd har blåst sönder i hagen. Hon anmärker på hästarnas hovar. Lotta får skulden trots sin sönderslagna kropp och tidigare skador. Mannen vägrar hjälpa till fast hästarna var ett gemensamt projekt. Kaninerna som han har haft med sig skyller han Lotta för. Den 13 april 2011 görs en uppföljande kontroll. Då är kaninerna avlivade.

Både Lotta och JB blir åtalade för brott mot djurskyddslagen, åklagaren är Sebastian Flodström, och de döms båda till böter den 8 mars 2012. Lotta ges den största skulden. Vid den tiden är de skilda och JB flyttade 2011 och tog med sig fem av hästarna. Han stallar upp dem vid travet i Sundsvall. Snart börjar folk höra av sig till Lotta och säger att de fem hästarna inte sköts och att de är magra. JB låter avliva hästarna som skall ha varit av en värdefull travstam.

i-skogenLotta är väldigt glad för hundarna som hon har på foder från sin vän Karin Nakken som arbetar i Norge och lägger ner mycket tid på att låta dem vara hundar och alla uppskattar långa skogspromenader.

hundens-dagMen det är fina utställningshundar också. Här är fyra av Karins vinnande golvmoppar på hundens dag i Hudiksvall 2 juni 2012. Regnet öser ner men Lotta till höger är strålande glad. Sängen utbytt mot trimbordet en hel natt gav resultat! Bea, Pronto, Proppen och Pila.

glad-killeSå här ser en glad kille ut i svampskogen.

glad-kille2Samme kille efter en omgång på trimbordet!

Den 7/12 2012 skickar Lottas vän Karin Nakken pengar till henne för att köpa två tikar från en person i Östersund. Den ena är Karins uppfödning. Den andra är Once Again’s be my Love ”Isa”. De hämtas i januari med Karin på köpeavtalet. Den 15/1 2013 upprättar Lotta och Karin ett foderavtal sinsemellan för Karins hundar som vistas hos Lotta. Lotta får ärva sin mormor och börjar investera i gården. Men ekonomin skall ändå gå överstyr.

ch-spovens-prince-naluI slutet av augusti-början av september låter Lotta para Isa med Ch Spovens Prince Nalu ”Nalle”.

Den 6 september 2013 kommer länsstyrelsen igen. Man anmärker på att hästarna saknar ”torra och rena liggytor”. Boxarna har torv som strö vilket gör att de är mörka. Lottas perserkatter är utlånade vid det tillfället. Lotta har en gammal schäfer och en pudel 13 år  av egen uppfödning som hon håller på att klippa. Hon har också Karins åtta shih tzuhundar och några fåglar. Lotta får inget föreläggande.

Redan här börjar troligen planeringen för att ta alla djuren. Lotta blir några veckor senare kontaktad av en Birgitta Hagelin som visar intresse för den väntade kullen. Intet ont anande ger Lotta henne Isas registreringsnummer i SKK. Vad Lotta inte vet är att uppgiften används för att föra över ägarskapet för Isa. Uppenbarligen har personen insiderinformation om att djuren skall omhändertas. Den 9 november är ägarskapet ändrat: ”Gul Anka Kan du inte sätta ut bild på föräldrarna också. Skulle vara jättekul att få se min goa fina Isadora den 9 november 2013 kl 15:17”. Hon får bild och namn på pappan samma dag och har därmed alla uppgifter som krävs.

valpar-25vDen 31/10 2013 föder Isa tre fina tikvalpar. Ovan är de 2½ vecka gamla den 18 november. Ett par dagar tidigare den 16 meddelar Lotta att hon planerar att flytta till en annan gård. När JB flyttade från gården tog han med sig en hästtransport värderad till ca 90.000:- som Lotta och han leasade. Det var en skuld kvar på 13.000:- som han åtog sig att lösa. Men det gjorde han inte så företaget tog tillbaka transporten och krävde Lotta på skulden. Kronofogden gör en värdering på gården och vips är skulden uppe i 80.000:- som hon inte klarar av att betala och gården säljs till underpris. Lotta gör en deal med Kronofogden men däremellan kommer länsstyrelsen igen.

Nu är det bråttom. Djuren måste tas innan Lotta hunnit registrera valparna. Gör hon det kommer det påbörjade bedrägeriet att avslöjas. Lotta tänkte också lämna tiken med valparna till en vän medan hon flyttade men hann inte det heller.

knotteman-2013Ovan: Knotteman sommaren 2013.

Den 26 november kommer länsstyrelsen och har distriktsveterinär Anna-Carin Sjöberg med sig. En timme lägger hon på att besiktiga och skriva ner 40-talet djur. Hon beskriver nästan samtliga hästar som magra och två, Örängs Elin och hingsten Knotteman får 0,5 på en femgradig skala, dvs utmärglade och katter och hundar beskrivs som toviga. Länsstyrelsen skriver att Lotta inte har tillräckligt med foder och strö hemtaget (märk att hon håller på att flytta), perserkatterna har hon fått hem toviga och har planerat in klippning. Hundarna har varit i skogen. Veterinärens utlåtande tycks vara en beställning för att motivera ett akut omhändertagande av samtliga djur.

saaf-bondesonBeslutet har undertecknats av enhetschef Lars Bondesson och handläggaren Anna Sääf. Bondeson skriver om Lotta på följande sätt: ”Det är länsstyrelsens bedömning att djurhållaren saknar insikt i att djuren har ett bristfälligt hull och att djuren i vissa fall hålls i oacceptabla miljöer. Förmåga att åtgärda bristerna bedöms även saknas. Det är länsstyrelsens bedömning att djurhållningen är utom kontroll och att djurhållningen har försämrats sedan länsstyrelsens kontroll i september. Med bakgrund av detta görs bedömningen att samtliga djur och djurslag ska omfattas av omhändertagandet.” Lotta vet ingenting om beslutet eftersom man inte kommunicerar det.

Den 28 november kommer polis med länsstyrelsen. Med sig har man beslutet om omedelbart omhändertagande. Lotta blir frihetsberövad och körs av polisen till psyket där hon hålls inspärrad i ett dygn medan alla djur förs från gården.

hagelin-var-dar

Hagelin och Lindberg (ägaren till Nalle, far till valparna) kommer lägligt och kräver ut hundar när Lotta är bortförd och polisen håller på att plocka djur och kräver ut tiken med valparna. Det bevisar att 1. Hagelin fick förhandsinformation från någon på länsstyrelsen ATT samt NÄR djuren skulle tas från Lotta. 2. Länsstyrelsen visste före den 10/12 vem som ägde hundarna. 3. Att polisen lämnade ut tiken med tre valpar på ”ägarbevis från SKK”. 4. Länsstyrelsen visste tidigt om att Karin Nakken ägde hundarna, innan polisen sålde dem. Lotta förlade stamtavlan på tiken och hittade den senare i en bil. Av en slump skickade hon in ägarändring till SKK samma dag som Hagelin. Av någon anledning valde SKK att tro på Hagelin. Det finns inget krav på att man skall anmäla ägarskap till SKK.

skk1

När Lotta släpps ut nästa dag har köparen till gården bytt lås och all hästutrustning är stulen. Hon har bara kläderna hon går i och får sova hos en vän och tar sedan in på vandrarhem. Lottas tillhörigheter hyrs in i en container som hon måste betala för att få tillgång till. Uthyrningsföretaget försöker skörta upp henne. Hyreskostnaden landar till slut på 20.000:-. Då är Lottas saker redan förstörda eftersom de möglat i den läckande containern.

dsc06651hukkbedomningDet är Örängs Elin på bilden ovan. Länsstyrelsens bild. Första veterinärintyget.

Samma dag som djuren omhändertas görs en ny veterinärbesiktning av hästarna som hemlighålls för Lotta. Resultatet är nämligen ett helt annat. Åsa Miller håller inte med om den tidigare hullbedömningen och plötsligt är både Elin och Knotteman, som ansågs utmärglade två dagar tidigare, tvåor dvs lindrigt under normalhull! Hundarna som har bedömts som ”toviga” klipps snabbt ner och säljs på Blocket. Länsstyrelsen skall tre år senare erkänna att det fanns inga lidande djur.

vetintyg2a

shvHästarna skänker polisen, efter att ha tagit ut nya pass, till Svenska Hästars Värn som har ett avtal med distriktsveterinärerna. Arabstoet är dräktigt. Alla bedöms som friska. Den första veterinären får alltså tio nya kunder. Några hästar som varit på foder återlämnas till sina ägare. Trots att polisen nu vet att Karin äger hundarna lämnar polisen den 12 december ut tiken med valparna till Birgitta Hagelin/Tiihonen som flera veckor innan alltså skrivit sig som ägare hos SKK. Med hjälp av en tredje person som skriver på som hanhundsägare lyckas hon också få valparna registrerade med sig själv som uppfödare.

en-av-karins-valparDe kommer senare att även att säljas och ställas ut med henne som uppfödare. Ovan en av Karins valpar april 2015.pippiEn av tikvalparna behölls.

valpannonsHon kommer även att ta en kull till på tiken. Länsstyrelsen skickar omhändertagandebeslutet till SKK som utesluter Lotta. Karin får inte tillbaka en enda av sina hundar trots polisanmälan.

lottas-schaferLottas älskade 7-åriga schäfertik Zenta ovan. Hon räddades i sista minuten från pensionatet som tänkte avliva henne. Hon lever än och är 10 år. Den gamla pudeln avlivades troligen. Stackars hundar som på sin ålders höst berövades det enda hem de känt.

 

Sorgen och oron över djuren och de efterföljande lönlösa rättsprocesserna tar ut sin tribut på Lottas redan sargade kropp. I slutet av november 2014 drabbas Lotta av en stroke som gör henne delvis förlamad på vänster sida. Armen förmår ingenting längre och hon får, när hon kommer från sjukhuset strax före jul några timmars hemtjänst.

För hästarna går det illa. De döps om och lämnas till okunniga personer och sådana som vill göra ett snabbt klipp. Inom två år var åtminstone två döda. Plutten och hingsten Knotteman, en av Norges högst bedömda kallblodstravare. Obs Plutten bedöms som hull två redan första gången. Oklart vad som hänt honom. Någon läsare vet kanske?

putten

palle

knotteman-2Länsstyrelsens bild ovan där Knotteman bedöms som utmärglad. Då har han redan i augusti fått tänderna raspade och mer kraftfoder samt avmaskning.

knotteman3Efter omhändertagandet. Något hände sen och han avlivades. Han kan ha skadats i en dörr.

elinElin blev vandringspokal.

vagen-tillbakaEfter stroken kämpade Lotta för att komma tillbaka. Ridträning var en viktig bit för att få kroppen att lyda. Lotta fick inte någon räkning från polisen och hon fick inte heller något djurförbud. Hon skaffade en ny hund och katt och ägnade sig åt sina älskade pelargoner.

Lotta anmälde veterinär Anna-Carin Sjöberg till veterinära ansvarsnämnden. I januari 2017 kommer utslaget och veterinären fälls för försumlighet. Omhändertagandet har skett på falska grunder. Tyvärr får inte Lotta vara med om denna upprättelse. Den 12 november 2016 hittar en vän Lotta avliden i sitt hem. Hon dog av en massiv hjärnblödning.

lotta

Stor polisinsats mot gammal man

23 Okt

 

gra-jakoLäste ni något i tidningarna om den stora polisaktionen i Haglösa i Trelleborg den 7 oktober där flera hundra, ja 608 individer sammanlagt, fick sätta livet till och slängdes i en container? Nej, skulle inte tro det. Ibland saknas inte polisresurser. Och ibland är pressen inte intresserad.

Bilden ovan är sista av den grå Jakon Jocke. Han avlivades den 7e av veterinär Cordelia Bracht på Fågel och smådjurskliniken i Lomma för hon tyckte inte han var lämplig för omplacering pga näbbskadan. Veterinären skriver ”Rapport skrives till Djurambulansen och uppdragsgivaren nästa vecka”. (Djurambulansen Jonas Tysklind). Den veterinär som anlitades för att bedöma djuren inför massavlivningen på gården var Fredrick Willett från Helsingborg. Det är långt mellan Helsingborg och Trelleborg.

Den 16 augusti i år upptäckte djurskyddskontrollanterna att en 82-årig man, som länsveterinär  Leif Felton satte totalt djurförbud för två år sen, fortfarande hade flera hundra fjäderfä, ett antal katter samt en grå jakopapegoja. Såvitt jag kunnat utröna fanns inga klagomål på själva djuren. Det handlar om att ”utrymmen som inte uppfyller kraven i lagstiftningen” och ”aveln är okontrollerad”. Vad det sista nu innebär. Leif Felton ansåg att ett förbud som inte var tidsbegränsat var ”proportionerligt”.

Den 12 september beslutade Leif Felton att ”omhänderta” samtliga djur hos mannen enligt §31 djurskyddslagen. Den paragrafen används när det inte handlar om lidande djur. Enligt praxis tillämpades ”undantagsregeln” §74 djurskyddsförordningen att ”beslutet gäller omedelbart även om det överklagas”.

Den 4 oktober fattade Leif Felton beslut att samtliga djur skulle avlivas och att beslutet gällde omedelbart. Förstås. Det går som bekant bra att överklaga redan avlivade djur. Djuren undersöktes av veterinär den 7e, dvs han fattade avlivningsbeslutet tre dagar innan. Kanske kan man säga att veterinärernas skrivningar skulle matcha det redan fattade beslutet?

Fredagen den 7 oktober slog polisen till med sju man. Fem man utförde blodbadet på gården och ett par vaktade ägaren.

katt-med-ungeDet var katten ovan med sin lilla unge ca 3 veckor gammal.

katt3Denna vita hankatt med svarta tecken. Medan han levde bedömdes han som ”stressad och aggressiv, vildkattbeteende”.

katt4Och denna lilla gråa katthona beskrevs som ”avvaktande”.

De fåglar som avlivades på gården var 8 vaktlar, 149 duvor, 53 kycklingar, 15 gäss, 9 kalkoner, 34 ankor, 87 tuppar,  och 248 hönor.

duvaDen 24 oktober gjorde polisen ett återbesök och fann en duva som togs av daga. Nu finns bara mannen kvar. Ett tag.

Mannen, som miste sin fru för ett par år sedan, hade bara djuren. Nu är han fullständigt krossad. Och då har han inte fått räkningen än eller åtalats. I Sverige överlever bara de starkaste, de som kan anpassa sig eller, som Felton, återanpassas.

Det finns ett före och ett efter

18 Apr

Ett TV-program beskriver inte världen. Många människor tycks tro det av döma av alla hatiska kommentarer efter att det femte programmet av dokusåpan Djurskyddarna sändes. Det är ingen måtta med hemskheter man vill göra med den person som hängs ut av det kommersiella företaget Djurambulansen i Skåne AB och TV4. Redan från början får tittarna veta ”sanningen”.

Skärmklipp 2016-04-07 07.04.442006 flyttar en kvinna från Danmark till ett torp i Småland med hästar, hundar och katter. Den 12 maj samma år fick hon §16-tillstånd av Älmhults kommun att hålla 15 hundar och ta 5 valpkullar per år. Tillståndet gällde till den 11 maj 2011. Den 6 maj 2008 fick hon tillstånd att hålla 13 katter. Det gällde till den 1 juni 2010. Man får inte tillstånd om man missköter djur, så påståendet ovan är uppenbarligen en lögn.

Så här såg det ut på gården i Småland innan länsstyrelsen gjorde entré. Många hundar? Ja. Misskötta? Inte som jag ser det.

I januari 2009 övergick kontrollen till länsstyrelsen och den 23 januari stod de på trappan. Några anmärkningar fanns inte på djuren. Vissa brister angående stallutrymmet och rengöring påpekades. Den 5 maj gavs föreläggande bl a om stallet. Vid uppföljande kontroll den 4 juni hade bristerna åtgärdats. Den 23 juni gjordes ännu en kontroll om samma sak med samma slutsats.

Den 25 februari 2010 gjordes kontroll med polis. Hästar, hundar och katter kontrollerades. Inga brister noterades som krävde uppföljning eller fortsatt handläggning.

Den 28 januari 2011 gjordes kontroll efter anmälan. Grannen var flitig anmälare. Nu uppmärksammades brister som resulterade i ett föreläggande den 16 mars. Det handlade om gnagmaterial och hylla till kaniner, naturliga gångarter för hästar, rengöring av kattlådor. Fortfarande inga fel på några djur. Men nu hade kommunens tillstånd gått ut och länsstyrelsen vägrade förnya det. Så plötsligt stod djurägaren där med för många djur. Många var gamla. Hon skulle nu tvingas välja bort vissa djur och minska antalet till nio av varje slag.

Den 11 maj skulle djurantalet vara reducerat. Ansökan om nya tillstånd avslogs. Den 26 juli gjordes uppföljande kontroll och allt var åtgärdat utom reduceringen av antalet. Det fanns 10 hästar, 26 hundar och 16 katter. Det framgår inte hur många som var ungar. Fortfarande inga anmärkningar på på djuren. Den 19 september förenades djurbegränsningen med vite. Den 7 december gjordes ny kontroll. ”Du ville ha tillstånd att ha de djur som fanns i din ägo.”

Den 4 oktober 2012 gjordes en kontroll med samma syfte som tidigare och med samma resultat. Djurägaren försökte flera gånger få till en dialog med länsstyrelsen, vilket man inte var intresserad av.

Istället utfärdades ett sk administrativt djurförbud den 1 februari 2012. Djurägaren fick hela 12 veckor på sig att göra sig av med samtliga djur. Av det kan jag bara dra slutsatsen att det inte fanns några lidande eller misskötta djur utan enbart en prestigekamp. Djurägaren tog sina djur och flyttade till en gård i Blekinge tre månader senare.

Den 28 oktober 2015 ser hundarna ut som ovan. De tycks inte vara direkt lidande eller misskötta.

I början av november 2015 kommer det en anonym anmälan till länsstyrelsen i Kronoberg. Den 26 december gör länsstyrelsen i Blekinge ett stort tillslag med Djurambulansen i Skåne AB, poliser, två djurskyddshandläggare och länsveterinär Björn Dahlén och tar med sig samtliga djur.

natten den 16 dec

Redan samma natt lägger Djurambulansen upp bilder på hundar som sitter i kaninburar på sin Facebooksida. Av det kan man bara dra slutsatsen att de själva har tagit bilderna för de har knappast hunnit få dem av länsstyrelsen eller polisen. Enligt länsstyrelsen är det inte deras bilder men de har snarlika. De är väldigt angelägna om att visa vilka djurräddare de är. Enligt Djurambulansens veterinär Elina Persson, som inte var på plats, hittades samtliga småhundar i marsvinsburar. Enligt Björn Dahlén som var där är det inte sant.  Enligt länsstyrelsen satt sju vuxna småhundar och tre valpar i burar plus en stor hund. Det är inget som jag försvarar. Men att en veterinär intygar något som inte är sant är heller inte acceptabelt.

Valparna och de andra hundarna på bilderna har inte heller vistats hela tiden i bur.

Den 6 november lekte valparna i sängen.

Vet intyg 16 dec nr 50Det här är veterinärintyget på hund nr 50.

5-4 -2015Det här är unghanen Ice, hund nr 50. Alla utom Djurambulansens veterinär är överens om att han inte satt i bur. Han har tandsten. Prognosen är god men han är tunn.

På samtliga katter noteras öronskabb och loppor. Prognosen på alla är ”god”. Det är alltså den 16 december.

En månad senare börjar det hända saker. Katterna börjar dö.

parvovirusYtterligare en månad senare meddelar polisen att katt 18, 20, 21, 22, 24 och 31 har avlidit. Länsstyrelsen fattar beslut den 4 mars om att samtliga katter skall avlivas.

svar fra svaI programmet Djurskyddarna får man den uppfattningen att katterna och hundarna är sjuka vid omhändertagandet. Så är inte fallet.

Skärmklipp 2016-04-07 07.31.37Det är filmat med en månads mellanrum. Katterna har smittas på SPCA av både kattsnuva och kattpest. Inkubationstiden för kattpest är 3-10 dagar så det är en fullkomlig omöjlighet att de varit smittade innan.

Skärmklipp 2016-04-07 07.32.26

Rätt omvårdnad var det. När ett par outbildade volontärer har hela ansvaret för 70 hundar plus katter och smådjur säger det sig självt att det inte kommer att fungera. Snikenheten gör att man samlar djur från hela södra Sverige, både omhändertagna och upphittade. Det blir rena smitthärden.

Skärmklipp 2016-04-04 22.58.37Detta känner länsstyrelserna i Blekinge och Skåne samt polisen till. Ändå fortsätter man att placera och sälja katter från den nedsmittade anläggningen i Örkelljunga! Utan att informera intressenter!

katt1

 

katt 10 marsNu ska vi återgå till hund nr 50. Nu fortsätter det att hända saker.

4 udtales

det her jo sygtDet är lille Ice. Han förblöder. Djurambulansens veterinär vill inte att han obduceras och skyller hans tillstånd på foderbyte! Men han kommer att obduceras.

Ej van vid foder

obduktion hund 60Inte nog med det. Efter hela två månader hos djurräddarna är han smutsig, mager, uttorkad, utan mat i tarmen, har intorkad avföring i pälsen och tandstenen är kvar. I det preliminära svaret skriver man att parvo inte kan uteslutas.

obduktion slutlig

I det slutliga intyget ovan spekuleras i dödsorsaken. Känns onödigt eftersom den lilla hunden förblött. Han var dessutom inte någon valp och bara en av många drabbade. Nu är det tillagt en svår bakbensskada som inte noterades den 16 december.

Uppdatering: Det har uppstått tvivel om vilken hund som är obducerad. Inte mindre än tre små hundar har nämligen självdött! Om en privat djurägare behandlade djur på detta vis skulle denne genast fått djurförbud.

Skärmklipp 2016-04-04 22.56.01

Hur vet de det? Jag har försökt få svar från polisen på hur många hundar som är i livet idag men inte lyckats.

Årets julinsamling

21 Dec

Här står Mikael Gustavsson, ägare av Djurambulansen i Skåne AB, på väg att hämta årets julpeng från svenska staten.

Micke GAnmälan inkom redan i början av november men tillslaget gjordes först den 16 december. Auktionen var väl samordnad. Beslut om omhändertagande påstods ha fattats på plats men det är knappast sant eftersom polisen beställdes den 9e och Djurambulansen var med direkt. Antalet djur bestämdes i efterhand.

valparHär möts polisen och länsveterinären i Blekinge Björn Dahlén av ett antal valpar.

hundarHundar och katter innan djurägaren blev utslängd ur huset.

bär utSammanlagt plockade Djurambulansen med sig två äldre bordercollies, 9 valpar, en tik som skulle till att föda, 28 småhundar varav en högdräktig, 20 katter varav många raskatter, tre kattungar + kaniner och några fåglar. De tog också med sig 13 hästar. Många hästar är gamla, den äldsta är över 30 år. De är således inte omplaceringsbara. Jag tycker inte att man flyttar så gamla hästar, utsätter dem för en lång transport, foder- och miljöombyte osv för att tjäna pengar på dem och sedan ändå avliva dem.

värme och kärlekEn av hundarna som påstods vara helt ohanterade…

Hundar, katter och hästar kommer Djurambulansen att fakturera 19.000:-/dag för. Enligt det tillstånd som fanns på anläggningen i Örkelljunga 2013 och som stod på Mikael Gustavsson och Petra Borg personligen, erfordras en personal per 10 hundar och en per 20 katter. För skötseln av hundar och katter enbart från detta beslag behövs alltså 6 anställda med erforderlig kompetens och utbildning och kollektivavtal, dvs utöver sk ”volontärer” eller praktikanter från det närbelägna naturbruksgymnasiet. Lägg sedan till andra andra djur som tagits nyligen som hästar, kor och diverse andra djur.

tackUnderligt nog rusar folk till för att jobba gratis för detta kommersiella företag. Med tanke på att vi betalar 19.000:- per dag enbart för dessa djur, skulle de har råd att anställa personal!

Enligt det tillstånd som fanns 2013 för anläggningen i Örkelljunga fick 300 hundar och 200 katter stallas upp. Något tillstånd att föda upp hundar eller sälja valpar av annans uppfödning har aldrig ingått.

Polisen säger: ” I den aktuella upphandlingen (för Blekinge och Halland) angav Djurambulansen inte SPCA som uppstallningsplats. Därför får inte denna uppstallningsplats användas för djur från avtalsområdena Halland och Blekinge.”

Den 1 december 2015 gav länsstyrelsen Skåne §16-tillstånd till SPCA med Mikael Gustavsson som sökande. I tillståndet står det:

”Tillståndet gäller för förvaring och utfodring av högst 50 hundar, 30 katter.” ”Personalen ska anpassas efter det antal djur som förvaras.” ”Mikael Gustavsson har efter kontrollen meddelat att det är han och Sebastian Borg som är ansvariga för djurhållningen.” Med enbart detta enda beslag överskreds alltså tillståndet med råge och dessutom är djuren hämtade i Blekinge. Något avtal för hämtning av hästar i Blekinge finns inte heller.

föddaHär föds den ena kullen efter den andra. Förtjänsten går till SPCA som ägs av Mikael Gustavsson som äger Djurambulansen som äger Västarp som inhyser SPCA och betalar hyra till sig själv.

Det är våra valparFörst betalar alltså polisen och sen behåller man pengarna för valparna. Dessa pengar skall dras av på fakturan enligt §35 djurskyddslagen. Och så är arbetskraften gratis och dessutom tigger man donationer till den ”ideella” verksamheten.

prisSnart kommer två valpkullar till. Köparna som vill ”adoptera” står redan i kö.

Det ironiska är att den aktuella djurägaren belades med djurförbud pga avsaknad av tillstånd.

Ursprungligen fanns tillstånd för 15 hundar och fem kullar samt 13 katter. Så sent som 2010 fanns inga anmärkningar. Sedan överskreds tillståndet pga att gamla djur behölls och tillståndet drogs in.

Nytt tillstånd ville inte länsstyrelsen ge pga att djurantalet överskridits. Det gick prestige i ärendet. Djurägaren fick istället djurförbud och tre månader på sig att avyttra djuren. Denne valde istället att avflytta viket alltså slutade så här.

Ett högt pris

21 Mar

katter HörbyDen 18 mars 2014 genomförde länsstyrelsen i Skåne en större drive för som man sa beta av ärenden som blivit liggande. På Facebooksidan Djurskyddsinspektörerna i Skåne, som efter massiv kritik fick stängas ner för inte så länge sedan, talade avdelningens chef Marcus Björklund om att slå rekord. Och det kom i viss mån att besannas, men inte på det sättet det framställdes.

MarcusAvdelningen i Skåne har gjort sig kända för att trakta efter att bli filmstjärnor i TV och hade i januari visat upp sina bristande kunskaper i djurhantering på bästa sändningstid. Denna gång såg chefen till att själv hamna i sändning då två TV-kanaler som av en händelse turligt nog var vidtalade för att dokumentera två större omhändertaganden, ett med hundar och ett med katter. Som vanligt hängdes djurägarna ut i media och som vanligt talades om ”total misär”.

Marcus Björklund uttalade sig:

”Prognosen för valparna, som omhändertogs av polis och nu slussas vidare till ideella organisationer, är god. Dels att de tillfrisknar och kan säljas till adoptivhem. Dels blir den ekonomiska smällen liten.

– För pengarna de säljs för täcks våra kostnader, överskottet går till djurägaren.”

Djurambulansen i Skåne AB har väl knappast gjort sig känd för att vara en ”ideell organisation” och vad han avsåg med att den ekonomiska smällen skulle bli liten kan nog bara han svara på. Och ”överskottet” skall vi snart se vem som lägger beslag på.

Vi ska granska det sistnämnda påståendet närmare vad det gäller fallet med katterna. Där var Mattias Gårdlund stor stjärna.

”På en adress i Hörbys centrala delar omhändertogs sammanlagt 49 (!) katter samt en del andra djur och gnagare.”
– Förutom katterna tog vi även två marsvin, en kanin och nio duvor, säger Gårdlund.
–I huset, om man nu ska kalla byggnaden för det, hade det gått helt överstyr.” Han ansåg att det som vanligt var ”utsiktslöst” att djurägaren skulle kunna åtgärda bristerna.

Skälen för omhändertagandet var brister i närmiljön dvs dåligt städat, stora djurgrupper och att gnagare (marsvin) och katter hölls i samma rum.

Den 31 mars gjorde samme Mattias Gårdlund en inspektion hos det ”ideella företaget” Djurambulansen i Skåne AB som alltså förvarade nämnda katter. Totalt hölls 52 katter.

Anmärkning beträffande katter:

”I utrymme vid tvättmaskin hölls en grupp med 16 vuxna katter på ett utrymme på ca 9 m2. 13 katter ska ha ett utrymme om minst 11.2 m2. I två utrymmen hölls det kattgrupper som översteg 15 vuxna katter (23 stycken samt 16 katter) Verksamhetsutövaren skulle åtgärda bristen direkt efter påpekandet genom att dela upp kattgrupperna i grupper om ca 10 vuxna katter.”

”Katter (predatorer) och gnagare (bytesdjur) hålls i samma rum.
Predatorer och bytesdjur ska hållas åtskilda för att ej utsätta dem för stress. Verksamhetsutövaren kommer bygga separat ”gnagarrum” fram tills detta är gjort kommer tillfälliga väggsektioner att placeras mellan katter och gnagare.”

Dvs det var samma brister hos Djurambulansen som föranlett omhändertagandet av samma katter knappt två veckor tidigare. I motsats till djurägaren fick dock Mikael Gustavsson chansen att åtgärda bristerna och han fick inte ens ett föreläggande.

I domen från förvaltningsrätten kan man läsa att ”av utredningen i målet framgår att bristerna framför allt hänförde sig till djurens boendemiljö. Enligt föreliggande veterinärintyg har flertalet katter varit utan större anmärkningar.” Djurägaren har ”gjort omfattande renoveringar av sin bostad” och ”även vidtagit åtgärder för att säkerställa att en liknande situation inte ska uppkomma igen på grund av sjukdom”. Djurägaren återfick nio av katterna. Rätten höll alltså inte med om att det var  ”utsiktslöst”.

högt prisOvan Djurambulansen/SPCAs ”ideella” verksamhet. Tre av katterna överlevde inte omhändertagandet. Nio återlämnades och de övriga påstods överlåtna dvs bortskänkta. Så här gick det med ”den ekonomiska smällen”:

faktura 1

faktura 2

faktura 3

faktura 4

Rika katter och fattiga

8 Feb

Som bekant uppmuntrar länsstyrelsen privatpersoner att skicka anmälningar på personer som håller djur. Efter att Skånes länsstyrelse medverkade i ”Djurskyddsinspektörerna” i TV4 för ett år sedan sköt anmälningarna i höjden. Om man inte förut ansåg sig hinna med normalkontroller av livsmedelsproducerande djur så gör man det verkligen inte nu.

”Endast 5,7 procent av djurhållningen kontrollerades av länsstyrelsen i Skåne under 2013, borträknat sällskapsdjuren. Jordbruksverkets mål ligger på 20 procent. En av anledningarna till att länsstyrelsen inte nådde målet var inspelningen av tv-programmet Djurskyddsinspektörerna som sändes i januari och februari, enligt myndighetens egen analys.”

Joanna Traneheim har kämpat i motvind i flera år för att hjälpa hemlösa katter genom katthemmet Tassebo, dvs de katter som verkligen far illa. De saknar fakturaadress och är därför ointressanta för staten och djurräddare som Djurambulansen i Skåne AB som får 250:- (inkl. moms) garanterat utbetalt per katt och dag. De katterna som ”räddas” där är dessutom sällan hemlösa utan görs hemlösa.

katt3I Djurskyddarna kunde vi se hur Djurambulansen får i uppdrag av polisen i Göteborg att hämta 15 katter i en lägenhet. De kommer alltså att inbringa 3.000:- per dag. Ägaren har inte gett tillstånd till filmningen i lägenheten och försökt stoppa det.

katt2Katterna jagas runt i lägenheten med håvar och hälls ner i transportburar.

katt1Katten är fullkomligt skräckslagen. Inte van att bli hanterad, säger personalen. Nej, knappast på det här sättet.

katt5”Hyfsat fin i hull” är väl en understatement. Fet skulle jag kalla katten som hälls ut. Rehabiliterad från fetma då.

katt4Fina pälsar, fina ögon och foder har de inte saknat. Frågan är vad som menas med ”de flesta”. 2011 överlevde bara 10% av katterna omhändertagandet på Djurambulansen.

V__6E80Ovan Tassebos nya lokal där alla katter, som farit väldigt illa, får en ny chans utan de enorma resurser som staten ställer till Djurambulansens förfogande. Folk som inte själva har ett eget liv kan frossa i att, med hjälp av myndigheten, stalka och plåga andra. Däribland de ideellt arbetande personerna på Tassebo.

Joanna Traneheim, Hildas Tassebo, skriver:

”Hildas Tassebo och jag som privatperson har tråkigt nog varit utsatta för trakasserier under ett års tid. Det är två kvinnor i 50-årsåldern som under ett år gjort flera anmälningar till Länsstyrelsen.

Den ena kvinnan har hjälpt till på Tassebo ibland med sånt hon själv tyckt varit ok att göra, dock klargjorde hon att hon inte ville ha några städtider som vi andra har.Hon har alltid haft otroligt mycket åsikter om allting. När hon blev vän med den andra kvinnan som vi max träffat fyra gånger började problemen.

Det tisslades och tasslades, dom klagade och trodde dom skulle bestämma vilka katter som skulle till veterinären och hur mycket pengar som skulle läggas.Trots att dom varken är med i styrelsen eller kommer regelbundet.

Dom retade sig på allting, till och med att dom som jobbar på katthemmet bjöds på fika. Listan kan göras lång.

Stämningen på Tassebo blev hemsk och ingen trivdes och ville inte att kvinnorna skulle komma dit mer. Alla var eniga efter flera konstiga utbrott som speciellt den ena kvinnan fick. Jag bad dom lämna tillbaka nycklarna, då dom flera sena kvällar satt inlåsta på kontoret och drack kaffe och glodde i pärmarna. Städade till katterna det gjorde dom inte. Efter vi fick tillbaka nycklarna bröt helvetet loss, den ena lögnen efter den andra radades upp, bl a att jag var hotfull o skrek könsord. Att jag skulle låst in en gubbe (deras vän) på kontoret och skulle slå honom.

Gunilla 1Skit pratades om mig på stan från dom bägge, allt från att jag lever på katternas pengar, hur ofta jag byter bil, att jag handlar kläder och äter ute. Att jag inte parkerar med boendeparkeringsbiljett utan vanlig taxa!!

Dom satt utanför katthemmet och spionerade och skickade sen sms till mig. Typ:

– Du glömde stänga grinden m.m

Anmälningar efter anmälningar gjordes till länsstyrelsen. Dom skrev ihop en broschyr på 18 sidor om Tassebo och mig som privatperson. Den skickades till flera människor, även länsstyrelsen och en tant som hjälper oss ekonomiskt.

jag njuterSjuka sms har skickats till mig och flera av dom andra på Tassebo. Bla fick jag ett, då länsstyrelsen tog mitt tillstånd, det stod:

-Jag njuter vad gör du?

Dom började skriva skit om människor från våra familjer. En annan vän till dom la upp massa skit om min syster och före detta man på Facebook så alla kunde läsa. Dom senaste anmälningar dom gjort nu är fyra st 2014-11-12, 2014-11-14, 2014-11-20 och 2014-11-26.

Detta är så oerhört tröttsamt, jag har aldrig bemött deras skit utan bara lagt locket på. Men jag inser nu att dom kommer aldrig att sluta, det har gått 14 månader nu. Det är tyst ett litet tag sen kommer det något nytt.

Jag har haft Hildas Tassebo i fyra år och jag vill gärna fortsätta hjälpa alla dessa utsatta katter. Men hur länge orkar man, när man inte blir lämnad ifred?”

V__999CDetta är Farfar som dumpades vid Tassebo. han är ca 15 år och allas favorit. Han älskar att bli buren och kelad med hela tiden och går i koppel. Nästa vecka skall han till veterinären och dra ut tänder.

V__1666Trollet levde vid Statoil ett bra tag. Personalen matade henne. Hon är väldigt originell, liknar mest ett murmeldjur och är väldigt matglad och bestämd.

V__29ECPelle Skrot blev dumpad ute vid katthemmet. Han flyttade till en familj för tre månader sedan och de säger att det är den förståndigaste katt de någonsin haft.

V__3130Pappa Loffe levde ute och en kvinna gav honom mat. Han kom till oss för två år sedan och var då väldigt skygg. Först för några månader sedan har det släppt och nu älskar han att bli klappad.

V__9CB3Micke var mager och eländig när han kom till Tassebo. Han blev snabbt allas favorit, otroligt kelen och social, pratar mycket och är busig. Han fick ett eget hem för några månader sedan.

Det var några av Tassebos katter som antagligen skulle ha avlivats om de hamnat på Djurambulansen. De hade nämligen ingen välfylld ryggsäck med penningar med sig.

%d bloggare gillar detta: