Tag Archives: omhändertagande akvariefisk

Vem i hela världen klarar en inspektion?

13 Jul

munkagård

Tidigare publicerat torsdag 09 juni 2011 13:59

Djurhållningen på Region Hallands egna lantbruksgymnasium Munkagård i Tvååker utanför Varberg uppfyller inte djurskyddslagen. Det påstår i alla fall länsstyrelsen i Halland som efter en djurskyddskontroll, som vanligt föranledd av en anmälan, säger sig ha upptäckt en rad brister. Bristerna skulle vara sjuka och skadade grisar, blöta och smutsiga djurbäddar och för hög ammoniakhalt i luften.

Oskar Karlsson och Josefin Larsson, två elever som går andra året, är i det närmaste chockade över att inspektörerna kan komma till den slutsatsen. De tycker båda att skolan har mycket bra djurhållning och förstår inte kritiken. Driftchefen Kim Nilsson säger att de har sin uppfattning och vi har vår. Han säger vidare att de gärna visar stallarna och har ingenting att dölja. Djurhållningen är en av de absolut bästa i landet hävdar han. Och det tror jag på.

Skolans ledning är mycket kritisk till Länsstyrelsen. Det finns felaktigheter i kontrollrapporten och bra förklaringar till varför det var stökigt på vissa ställen. Man har också överklagat till förvaltningsrätten för att få saken prövad. Kim Nilsson säger att eftersom det är ”personer” som gör kontrollerna så är det fullt möjligt att man har olika uppfattning om saker och ting.

Munkagård

Länsstyrelsen i Halland har tidigare fått mycket kritik för att man både missar verklig vanvård samtidigt som man lägger ner mycket tid på bagateller som akvariefiskar och centimetrar i stallar.

poilsen jagade akvariefisk

Jag fick för övrigt denna kommentar till bloggen när artikeln först publicerades. Jag lade inte ut den utan tar den här för den illustrerar folks naiva tro på att börjar Länsstyrelsens kontrollanter springa med mätstickan, så är det fel i djurhållningen:

Den 31 maj 2011 kl 11:40 – A – ”om du själv hade hållit dina djur på ett djurskyddsmässigt riktigt sätt så hade du sluppit massa kontroller och sk påhopp av djurskyddsinspektörer”

Det är ju inte ”brister i djurhållningen” som styr kontrollerandet, utan anmälningarna. Det överses med allvarliga brister för att ingen har anmält. I andra ändan försöker man ständigt hitta nya brister hos den som en gång anmälts för att man skall kunna driva det under så många år som möjligt och låtsas vara sysselsatt. När jag påpekat verkliga brister för inspektörerna har jag alltid fått frågan: ”Vill du göra en anmälan?” Länsstyrelsen vill alltså gömma sig bakom en privatperson för att utföra kontroller, annars kör man förbi och blundar. I stället ägnar man sig åt felsökeri av ett slag som går bortom allt sunt förnuft och sedan länge lämnat allt som har med djurs välbefinnande att göra bakom sig hos de som anmälts av någon.

Följande rabiata kommentar, som talar för sig själv, fick jag från en tydligt hatisk person, en typisk anonym anmälare som inte törs stå för vad den skriver, med helt andra motiv än djurvänlighet som drivkraft. Inlägget säger mer om skribenten själv än om mig:

Den 19 maj 2010 kl 21:24 – Tjholanta ”Det är såna lögnhalsar som du som ställer till problem i samhället å ger myndigheterna en massa onödigt jobb. Du fick ju själv djurförbud p.g.a ditt hem såg ut som en svinstia å djuren var misskötta. Tyvärr är det bara att byta kommun precis som du har gjort. Såna kärringar som du borde ha förbud att ha både barn å djur för all framtid. Sluta trakassera folk MAN SKA INTE KASTA STEN NÄR MAN SITTER I GLASHUS”

Veterinär Per Michanek skriver om mina hästar att de ”lever ett fritt och naturligt liv” och att de har ”en livskvalitet som är få hästar förunnat.” Vidare säger han att min ”hästhållning uppfyller på alla punkter Djurskyddslagens såväl mening som bokstav”.

Det står var och en fritt att tro på vem man vill.

Hallands djurskydd ifrågasätts

5 Jan


fisk

Publicerat söndag 19 december 2010 11:40

På tidningen Ridsports forum pågår en intensiv debatt där kompetensen frågasätts hos Länsstyrelsen i Hallands djurskyddsinspektörer. Det är inte första gången de utmärker sig så att det uppmärksammas i riksnyheterna.

Länsstyrelsen har lämnat in en åtalsanmälan mot den man som, trots att han var belagd med djurförbud, hade en akvariefisk som sällskapsdjur i hemmet. Åklagare ska nu utreda om mannen gjort sig skyldig till brott mot djurskyddslagen. Det är tryggt att veta att våra domstolar och myndigheter lägger våra skattepengar på verkligt allvarliga brott!

Vem minns inte den hädangångna Djurskyddsmyndighetens uttalande om fiskars rätt. Sportfiskare kan riskera böter eller fängelse för djurplågeri om de agnar med levande fisk.

– Vi har bara prövat frågan utifrån vad som står i lagen, konstaterade handläggaren Anders Gustafsson.

Om nu en enstaka fisk är värd så mycket skydd av samhället så vore väl det logiska att genast förbjuda allt fiske. Speciellt det kommersiella. Men så är det inte. Fiskar som fångas i nät och trålar plågas till döds, ofta söndertrasade och kvävda. ”Vilda djur omfattas inte av djurskyddslagen, så vild fisk som fiskas upp för att avlivas omedelbart (vad menas med omedelbart?) faller utanför djurskyddslagens tillämpningsområde.” Helt enkelt kan man tolka det så att en fiskindivid som har en ägare som man kan driva in böter av har ett ”skydd” i djurskyddslagen men individer som människor tjänar pengar på kan behandlas hur som helst. Skyddet för den ”tama” fisken är dock i högsta grad tvivelaktigt eftersom den när som helst kan avlivas genom polisens försorg på djurägarens bekostnad. Insekter räknas dock inte som djur i lagens mening så det är fritt fram för folk med djurförbud att hålla kackerlackor och vandrande pinnar.

Självklart bryr sig inte vare sig Länsstyrelsen som myndighet eller djurskyddsinspektören om akvariefisken i sig. Det gäller ”pröva frågan utifrån vad som står i lagen” och klämma åt en människa. Då ser man sig som driftig och får dessutom inte tid att bedriva verklig djurtillsyn i den kommersiella djurproduktionen, vilket är besvärligt. Dessutom kan man slå upp stora rubriker i pressen och oja sig över hur litet resurser man har, hur utarbetad man är och hur man sliter häcken av sig för att få ”djurplågare” fällda.

Många personer med hästverksamhet i Halland anser sig förföljda av inspektörer som saknar intresse av hästarna men är desto mer intresserade av att driva rättsliga processer mot småföretagare med tumstocken som vapen. Jordbruksverkets rekommendationer om stallmått omvandlas snabbt från ett ”bör” till ett ”skall”. I och med att taket i ett stall mäts under bärande bjälkar innebär det oftast att äldre byggnader får en lägre stallhöjd än den rekommenderade. Och det säger sig självt att man inte kan ta bort bärande bjälkar. I praktiken blir det omöjligt, av ekonomiska skäl, att uppfylla lagens bokstav!

Carina Hedberg skriver: ”Teoretiskt är det omöjligt för en obehörig att erhålla anställning inom myndighet men praktiskt har hela proceduren, vad beträffar djurhälsa och djurskydd, sedan många år tillbaka kollapsat i Halland och har blivit än värre efter övergången.

Vad som sker är att obehörig personal far omkring i hela länet och utövar myndighet som startar när anmälan inkommer d v s den ene obehörige sysselsätter den andre obehörige, vilket leder till otrevliga besök för djur och djurägare eftersom bristen på kunskaper är så stor att myndigheten? inte ens vet hur de ska uppträda i närheten av djur och människor.”

Signaturen Kickancola tycker: ”De bryr sig betydligt mer om byggnaders utförande o sina paragrafer än om djurens skick . Se för fasiken till att vara tyst och håll med dem i allt de säger, för GUD nåde den som försöker sätta sig upp emot dessa tjejer. Då blir du direkt utsatt för deras paragrafer och deras terroriserande. Det är sorgligt att se/höra/uppleva hur Hallands djurskyddsinspektörer beter sig i allt för många fall.  Inte konstigt att vi har fler djurförbud i Halland än riksgenomsnittet.”

Hon tycker vidare att inspektörerna borde få en betydligt bättre utbildning och gärna en lång kurs i samarbetsförmåga!

Aktivavel konstaterar: ” Det räcker med att du har en granne som har ett ont öga till dig och gör en anonym anmälan så är du körd. Sen att djuren är välskötta har ingen betydelse, är du anmäld så är du. Den anonymes anmälan väger tyngre än alla veterinärers intyg i världen. Och hur mycket vi än följer lagar och förordningar, vill de bråka så gör de.”

Länsstyrelsen omhändertog akvariefisk

30 Aug

Skrevs den 23 september 2010 men lika aktuellt två år senare!

Jag brukar skoja att nästa gång de kommer så har de väl poliser med sig för att bryta sig in och mäta mitt akvarium! Jag anande inte hur nära sanningen jag var! Nu har vår modiga svenska polis omhändertagit en akvariefisk (!) på Länsstyrelsens i Hallands order. Vid ett oanmält besök hittade man en mal hos en man som fått djurförbud efter att ha misskött en katt för 10 år sedan. Djurskyddsinspektören Carina Bengtsson gav order om att fisken skulle omhändertas vilket verkställdes av polisen. Det är helt uppenbart att varken polis eller Länsstyrelsen saknar resurser.

– I det här akvariet hade han haft många fiskar och de hade dött en efter en. Nu hade han bara hade en fisk kvar, alla andra hade dött, säger djurskyddsinspektören Carina Bengtsson.

Tänk så mycket sunt förnuft inspektörerna har, se hur väl de tillämpar proportionalitetsprincipen och hur de prioriterar och hanterar våra skattepengar som skall gå till ”världens bästa djurskydd”. Det är mer än löjeväckande när man vet att i Skåne, det gristätaste länet, har inte en enda grisgård fått ett enda besök av djurskyddsinspektörerna. Och vem har hört talas om en omhändertagen mink?

Enligt nya EU-regler är de nya minkburarna 32 centimeter breda, 90 centimeter långa och 45 centimeter höga. I en sådan bur får max tre minkhonor vistas samtidigt! Alla med litet sunt förnuft i behåll förstår att ett rovdjur, som jagar i och intill vattendrag, inte har en chans i världen att ”bete sig naturligt”, som det så vackert heter i djurskyddslagen, instängda på den ytan! Först sedan Djurrättsalliansen gjort sina uppmärksammade avslöjanden som Länsstyrelserna fick ändan ur vagnen och började inspektera djurhållningen hos minkuppfödarna. Frågan är var vi skall lägga resurserna: På den kommersiella djurhållningen med hundratusenstals djur eller enstaka akvariefiskar. Nämnda akvariefisk har trots det kostsamma samhällsingripandet ingen ljus framtid utan hotas av avlivning.

Allmänheten börjar inse vad Länsstyrelserna egentligen sysslar med och kommentarerna är många och syrliga:

Farbror Ragge: Finner det förvånansvärt att inspektörer har tid med ett litet enskilt fall. När hela djurbesättningar typ kor och hästar som vansköts då saknas folk eller ”man har inte tid”.

Bästistan: Jahaja…sila mygg & svälja kameler. När det gäller fiskar ja då har polisen resurser att ställa upp men när det gäller folk ja se då saknar man helt plötsligt resurser…. Herre jävlar vilket samhälle man lever i..

Jansson: Både min make och min son är ”fisk i månen”. Skämt åsido.. Djurskyddet måste ändå ha väldigt litet att göra.

Mantamore  Dublin: Intressant artikel. Inte för att fallet i sig är viktigt, utan för att den visar hur omdömet och förnuftet sviktar högst betänkligt, både bland våra myndighetsutövare och även vissa kommentatorer ur allmänheten. Skitläskigt.

Doc Holliday: Herregud vilken idioti! Hur kan man lägga pengar och t o m polisresurser på sånt här när statskassan blöder??

Calle Magnus: Jo, men det går för sig att få fisk på kroken och att slänga i den igen, både sårad och plågad. Sport som i sportfiske!

Lasse: Kunde vara kul o veta hur länge den fisken överlever hos Polisen 

Palle:…och dagligen läser vi om grisar och kor som, i hundratal lever i sin egen skit, äter upp varandra, drunknar i gyttja osv. Efter myndigheternas kontroll visar det sig att man inte gjort något fel. Och nu…en akvariefisk. Heja Sverige friskt humör!

%d bloggare gillar detta: