Tag Archives: minkfarmer

Norska pälsnäringen i blåsväder igen

30 Dec

Publicerat tisdag 02 november 2010 09:18

Efter intensiv lobbying från pälsnäringen är äkta päls populärare än någonsin. Se inslag från Rapport.

För tredje året i rad har Nettverk for dyrs frihet besökt mink- och rävfarmer.Dokumentationen är lika nedslående som i Sverige. Rävar med avbitna svansar och rävar som släpar sig fram med bakbenen uppätna. Minkar med hål i huvudet istället för öron och ögon och stora öppna sår som medfångarna tuggar i. Apatiska djur och djur som förtvivlat försöker gräva eller bita sig ut ur sitt fängelse.

Norges veterinärförbund vill lägga ner hela pälsdjursnäringen. Förbundet motiverar det med att det är orimligt att rovdjur ska tvingas leva hela sitt liv i en liten bur.

Det här leder till att djuren inte kan leva enligt sina naturliga behov, säger förbundets ordförande Marie Moland till nyhetsbyrån NTB.

Nu försöker en rävfarmare slå tillbaka mot de aktivister som filmat skadade rävar på hans anläggning. Han säger att två sjuka rävar placerats ut där för att sedan filmas. Som bevis har han skickat in prover för DNA-analys och proverna visar att de två utpekade rävarna inte har farmarens hanne som far.

Odd Harald Eidsmo, informationsansvarlig i Dyrebeskyttelsen, tror inte att rävarna är utplacerade. Han säger att han såg den omstridda videon 15 dagar innan farmens ägare gjorde polisanmälan. Om djuren placerats ut av aktivisterna och rävarna får daglig tillsyn som påstås, skulle det i så fall upptäckts tidigare.

Per Arne Tøllefsen, aktivist i Nettverk for dyrs friheter, har besökt den omtalade pälsdjursfarmen i Gudbrandsdalen. Han är säker på att proverna är en uträknad plan antingen från farmaren själv eller från pälsdjursnäringen för att svärta ner aktivisterna och minska trovärdigheten i deras dokumentation. Han anser det troligt att det har sänts in fel prover eller att rävarna helt enkelt härstammar från en annan farm.

-Varför skulle aktivisterna placera ut skadade djur när vi har så många dokumenterade fall? undrar han.

Redan den 25 juli besökte han farmen. Det som slog honom då var att många av valparna saknade svans. Men de aktuella djuren hade läkta behandlade sår. Det värsta han såg var en räv som saknade ett framben och en som hade öroninfektion i bägge öronen. Den räv som saknade ett framben var en av dem som ägaren senare påstod inte var hans.

Om det skulle stämma så har farmaren skandalöst dålig uppsikt på djuren som först den 18 augusti upptäckte de skadade rävarna.

– Hur kan han se till djuren varje dag om han inte märker en skadad räv förrän efter tre veckor att vi varit där? undrar Tellefsen som hittade många andra brister som att bolåda saknades, rävarna saknade sysselsättning och burarna var alldeles för små. En bur var 56 cm i bredd mot de föreskrivna 80. (Vilket jag tycker är katastrofalt litet utrymme för en räv att sitta instängd i dygnet runt hela livet.)

I Sverige finns inga rävfarmer kvar men i Finland är det en stor industri. Den 7 juni i år på Turkistuottajat Oyj:s internationella auktion såldes 470 000 blårävsskinn. Priset var i genomsnitt motsvarande drygt 800 Skr per skinn.

Det största enskilda köparlandet för blårävskinn var Hongkong/Kina. Ryssland, Turkiet och den europeiska modeindustrin utgjorde de största köparna av silver- och mutationsräv, som såldes dagen innan. Auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj hade under 2008/2009 en omsättning på 31,2 MEUR dvs ca 287 miljoner kr. De förmedlade skinn till ett sammanlagt försäljningsvärde på svindlande 2,3 miljarder kronor.

Som oftast handlar det alltså om människors vinster mätt i pengar och där väger djurs lidande lätt.

Ironiskt nog är den farmade räven samma art som den akut hotade och rödlistade fjällräven som kan räknas i endast 10-tals vilda exemplar. En vild räv kan bli 7-8 år medan de farmade rävungarna slaktas vid ca 8 månaders ålder. Jakt, skabb och rödräv är några faktorer som fört djuret till utrotningens gräns trots fridlysning sedan 1928. En vild fjällräv har en genomsnittlig bostorlek på 277 kvadratmeter, ett bo som kan användas av otaliga generationer under kanske 100 år. Jämför detta med dess farmade artfränders eländiga liv i nätburar på någon enstaka kvadratmeter, i bästa fall!

I rävfarmningens barndom hade rävarna betydligt bättre med plats, vilket man kan se i äldre dokumentation från 30-talet. Utrymmet minskade med tiden omvänt proportionellt till anläggningarnas storlek och krav på rationell och billig skötsel.

Då avlivades oftast räven genom att man först bedövade den med ett hårt slag varpå man ställde sig på den för att kväva den. De som tyckte det var för obehagligt gasade rävarna med bilen. Numera föredrar man oftast att avliva rävarna med el som förs genom djuret mellan mun och anal. Detta anses göra pälsen ”fluffig”… Uppfödd i fängelset och avrättad i ”elektriska stolen”! Minkar gasas med koldioxid.

  • Hemimamma mailto

    ons 16 feb 2011 15:21

    *skakar på huvudet*Tack för din kommentar på min blogg.

    hemikram och på återseende kanske?

Länsstyrelsens djurskydd akterseglad än en gång

30 Aug

Publicerad 9 augusti 2010.

Förra gången var det vanvård av grisar. Nu har djurrättsaktivister smygfilmat på minkfarmer och avslöjat fruktansvärda förhållanden. Minkarnas levnadsvillkor kommer inte ens i närheten av djurskyddslagens krav på ”naturligt beteende”.

Rapport och Aktuellt publicerar i dag (måndag 9 augusti) en dokumentation inifrån ett antal minkfarmer runtom i Sverige. Filmerna och fotografierna är tagna av företrädare för organisationen Djurrättsalliansen som olovligen tagit sig in på minkfarmerna. Man förklarar att man valt att publicera materialet som tillkommit på olaglig väg med att:

”Dels har diskussionen om pälsindustrin och minkuppfödningen varit infekterad inom såväl politiken som forskningen under många år. Partierna har olika åsikter och branschens framtid kan komma att avgöras i det kommande riksdagsvalet.

Dels visar bilderna på omfattande överträdelser av gällande regler för minkuppfödning. Utifrån detta faktum är det journalistiskt relevant att granska uppfödarna, tillsynsmyndigheterna och ansvariga politiker.”

I Sverige finns 75 minkfarmer som producerar 1,2 miljoner skinn årligen, de flesta i Skåne. 15  har besökts under ett år.

”På en majoritet av farmerna hittades sjuka och skadade djur, till exempel minkar med öppna sår. Det var också mycket vanligt att djur hittades döda i burarna och på nästan alla av de farmer som Djurrättsalliansen tagit sig in på kunde organisationen filma djur med stereotypa beteenden som att vagga fram och tillbaka eller maniskt rusa runt i cirklar.”

”Vi har även dokumenterat kannibalism, minkar med ögoninfektioner, bortslitna öron och stora köttsår. Det är uppenbart att minkar på svenska farmer mår mycket dåligt”, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen i ett pressmeddelande.

Det är ju märkligt att ideellt arbetande  privatpersoner gång på gång skall behöva avslöja det som Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer har bra betalt för att sköta.

Pälsnäringens branschorganisation slår som väntat  ifrån sig kritiken som propaganda.

– Slagsmålen är ett biologiskt behov i syskonkullen. Så gör katter, hundar, lejon och vargar också. Jag har inte sett något som tyder på att det förekommer vanskötsel. Så här ser det ut i djurvärlden, säger Bert Svensson ordförande för Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund (SPR).

Liksom Vänsterpartiet kräver även Socialdemokraterna och Miljöpartiet att minkfarmerna avvecklas.

Nu skall vi bara höra vad länsstyrelsen skyller på denna gång! I Skåne har åtminstone djurskyddsinspektörerna beordrats att åka en och en. Så med dubbelt så mycket tid kanske ett och annat vettigt besök kan hinnas med!

Uppdatering: Av ordern att åka en och en blev intet. Fortfarande åker man både två och tre plus med 2-3 beväpnade poliser för att sätta skräck i djurägarna.

%d bloggare gillar detta: