Tag Archives: Mattias Gårdlund

När myndigheten hoppade på fel person

3 Okt

Länsstyrelsen i Skåne har gjort sig känd för sin ”innovativa” tjänsteutövning. En av de mer bisarra var att medverka i filminspelning för TV4 där ovetande djurägare överrumplades och hängdes ut som djurplågare.Jeanette Richert ville göra allt rätt med att importera och sälja rashundar. När hon frågade länsstyrelsen om §16-tillstånd gick allt lätt. Allt för lätt förstod hon långt senare. I samarbete med Djurambulansen i Skåne AB och produktionsbolaget som skulle filma riggade länsstyrelsen ett spännande fall. Vem minns inte vinjetten med de tutande färjorna som förde tankarna till hänsynslösa hundsmugglare? Mattias Gårdlund fick sina minuter i rampljuset och gav bland annat luft åt sin avundsjuka över förmodade inkomster. De gav alltså tillstånd enbart för nöjet att dra bort det inför kameran. Lilla nyanställda Malin Larsson fick äran att säga den repliken!

Men, den här gången hoppade de på fel person. Nu är Jeanette Richert på väg till riksdagen med rättssäkert djurskydd som sin huvudfråga. Här är motionerna och här är kommentarerna!

Så här förklarar Jeanette Richert själv sitt beslut:

”Ibland önskar jag att jag sluppit gå igenom de år jag nu har bakom mig, pendlande mellan förtvivlan och känsla av maktlöshet, men är ändå på ett sätt tacksam att det hände mig. På grund av att jag själv fått en så brutal insyn i hur djurskyddet hanteras kan jag nu göra vad som står i min makt för att få till stånd en ändring till det bättre.

Vi får inte tillåta tjänstemän och myndigheter att behandla och piska oss som vore vi trälar från medeltiden. Det effektiva straff som länsstyrelsen delar ut gör att i princip vilken djurägare som helst kan bli offentligt utpekad som djurplågare och skambelagd i hela sin sociala omgivning, arbetsplats, barnens skola, i affären där man går och handlar, folk som inte besvarar mejl och samtal efter att ha googlat ens namn.

Den maktlöshet du känner när du ser dina djur, som du förmodligen älskat och vårdat och ansvarat för under lång tid, som du nu inte kan skydda från omedelbart omhändertagande och möjlig avlivning beslutat av samma myndighet, är obeskrivbar.

Myndighetens maktdemonstration, som många av oss fått bevittna, är direkt menad att knäcka djurägaren. Jag medger att det är ett oerhört effektivt sätt att kväva allt motstånd. När länsstyrelsen är klar med sin ihållande behandling av djurägaren så finns det inte mycket kvar. Ett mänskligt vrak, trasade familjer, bortrövade djur, miljonskulder, hem och gårdar säljs till vrakpris på exekutiv auktion. Livslångt djurförbud/ näringsförbud och misären är ett fullständigt faktum.

Att skaffa advokat för att slåss mot länsstyrelsen på deras egen hemmaplan i förvaltningsdomstolar kan bli både ekonomiskt omöjligt och även nästintill meningslöst. Så länge processen hålls i förvaltningsdomstolarna, så har man inte rätt till betald offentlig försvarare och du får heller ingen hjälp av ditt försäkringsbolag. Dessutom så behövs ingen bevisprövning i dessa instanser, vilket gör att kontrollanternas ord blir sanning och djurägaren blir en djurplågare, för det har kontrollanten kryssat för i sitt förtryckta dokument. Det är du som måste bevisa att du är oskyldig.

I de fall djurägaren mot all förmodan skulle få rätt, så är djuren redan spårlöst försvunna eller avlivade. Länsstyrelsen är inte skadeståndsskyldig för varken försvunna djur eller skada de orsakat utan tvärtom. De skulder de gett dig får du behålla.

Just därför ska misstänkta djurskyddsbrott polisanmälas och bedömas i tingsrätt och djurförbud ska vara en del av eventuellt utdömt straff och inte som nu ett tjänstemannabeslut. I tingsrätten, till skillnad från förvaltningsdomstolar, måste åklagaren bevisa brott och du anses oskyldig tills dess. Där räcker inte en enskild kontrollants tyckande för att krossa en djurägare för all framtid. I tingsrätten har djurägare rätt till kostnadsfri försvarare. Om man är oskyldig blir man fri. Är man skyldig får man böter eller ett tidsbestämt straff exempelvis djurförbud. Har staten gjort skada på dig eller dina djur eller egendom så blir staten skadeståndsskyldig. Det är så det ska gå till i en rättsstat som Sverige räknar sig som.

När du istället har med länsstyrelsens djurskyddskontrollanter att göra i förvaltningsdomstolarna, så finns inget av denna så självklara rättssäkerhet. Man är istället helt utlämnad till kontrollanter med bristande kompetens som i mänsklighetens namn även kan bli berusad av den totala makt de har. Makt utan ansvar är en mycket farlig kombination vilket också konsekvenserna visat. Djur försvinner, lantbrukare försvinner, gårdar ligger öde eller säljs på auktion. Betesmarker växer igen och familjer bryts ned, både psykiskt, fysiskt och ekonomiskt med långtgående skador som många gånger är oreparabla.

Detta är INTE djurskydd!

Djurskydd ska handla om djurens och även djurägarens välmående. Djuren är beroende av sina ägare/vårdare, och därför är deras välmående lika viktigt för gott djurskydd. Det ska finnas glädje och trygghet i det ansvar det innebär att varje dag ta hand om sina djur. Man ska vid behov ha rätt till information, stöd och vägledning för att förbättra sin djurhållning.

Hela mitt liv har jag reagerat oerhört starkt mot all slag av maktfullkomlig auktoritet och när starka ger sig på svaga. Jag är svår att knäcka och har många gånger i mitt liv fått kämpa för att vända motgång till medgång. Jag hoppas nu så innerligt att vi ska kunna använda våra och våra familjers tragiska erfarenheter och våra djurs sorgliga öden till att istället kunna ingjuta mod och styrka.

Det viktigaste av allt: Våga prata, våga berätta, våga beskriva vad som har hänt! Skriv ner er historia, skriv insändare, berätta för era grannar. Släpp skammen och res er!

Dessa allvarliga övergrepp som sker i djurskyddets namn måste visas upp i sin helhet. Varje nytt fall är en ny rättsskandal och Sverige riskerar att få betala dyrt när det uppdagas hur illa det har skötts och de svåra konsekvenser det fått. Inte bara för enskilda, för djur, för familjer, utan för hela Sverige, som snart bara har stora fabriksliknande djuranläggningar kvar, helt tvärtemot våra intentioner om att värna det småskaliga jordbruket och djurhållning.

Det är dags att reagera innan det har blivit för sent!”

Kaka söker maka

22 Aug

En person som gillar att visa upp sig i skvallerpressen är ”Bonde-Jennifer” från TV-såpan Bonde söker fru. Eller vad man nu söker. Uppmärksamhet kanske? Jennifer Erlandsson har synts mycket sedan hon medverkade i programmet 2016. Nu kommer hon tillbaka som inslagsproducent.  Bl a har hon snyftat ut om sina tidigare relationer samtidigt som hon framhåller hur många beundrare som hör av sig och framhåller sin höga moral. Hon driver en turridningsgård med islandshästar i Slöinge i Halland under namnet Hellagården. Jennifer beskriver på sin hemsida att hon startade verksamheten när hon bodde på Öland 2011. Enligt egen utsago kom hon till Öland från Göteborg för att köpa sin tredje islandshäst. Det var av Johan Larssen som driver Kvarnbacka islandshästar. Hon blev kvar där och de blev ett par. 2013 flyttade hon till Slöinge med deras nyfödda dotter, 27 hästar och ett par av Johans bästa stalltjejer. Sedan blev hon ”bästa vän” med Johans förra fru som också har en dotter, ett år äldre. Johan har svårt att få till ett normalt umgänge för att träffa sina döttrar och därför pågår vårdnads/umgängestvister.

En anonym anmälan mot Johan ringdes in den 8 februari till länsstyrelsen i Kalmar när han var utomlands med barnen. Anmälaren är uppenbarligen både bekant med gården och vet inte bara när han är bortrest utan också när han kommer tillbaka. Nästa dag den 9 februari gör Mattias Gårdlund en kontroll i Skåne. Samma dag ringer han länsstyrelsen i Kalmar och uppmanar dem att göra en kontroll ”så snart som möjligt innan Johan kommer hem”.

Gårdlund säger att de gjort en ”normal kontroll” efter ”ett tips”. Ett tips är det samma som anmälan men varken detta samtal eller ”tipset” har Gårdlund diariefört i Skåne.  Den 10 februari görs en kontroll på Öland. Mattias Gårdlund säger att ”det finns ingen som sköter djuren” trots att han pratade både med den personen som är heltidsanställd och den bonden som sköter utfodring och tillsyn i Visseltofta. Uppenbarligen ljuger han för länsstyrelsen i Kalmar.

Gårdlund har  för övrigt varit klasskamrat med förra frun som alltså också har en vårdnadstvist med Johan och är bästa vän med Jennifer. Gårdlund lät sig intervjuas av ATL och uttalade sig ”…vi inte tycker att han (Johan) är lämplig för att driva djurverksamhet”. En som visste att Johan var utomlands och när han skulle komma hem var Jennifer Erlandsson…

Som framgick av min förra artikel så hotar nu länsstyrelserna i Kalmar och Skåne län att dra in tillstånden för Kvarnbacka islandshästar. Gårdlund föreslog även djurförbud i april och skickade ett utkast till Kalmar, som inte ville gå på den linjen.

Jennifer driver alltså ett konkurrerande företag och ligger i vårdnadstvist med Johan. ”Mitt företag har fått ett enormt uppsving tack vare Bonde söker fru”, säger hon till Land. Kanske finns en slant undanlagd ifall Johans hästar som genom en tillfällighet skulle hamna på rea?

Nu har hon gått ut med att hon ”dejtar någon” sedan i våras. ”Mannen uppges vara i 40- årsåldern och komma från Sydsverige. En annan källa tillägger att den okända kärleken påminner om en ”bonnigare variant av Justin Timberlake”, och att han själv befinner sig i ett liknande yrke som Jennifer. – Jag tror att det startade upp under våren. Han har tagit henne med storm.” Hon ”leker med någon” säger källan. Leken kanske förväntas ge resultat? Bedöm själva:

Nu räcker det!

6 Aug

Länsstyrelsen i Skåne vill stänga ner Sveriges största turridningsgård Kvarnbacka Islandshästar som ägs och drivs av Johan Larssen sedan decennier tillbaka genom att dra tillbaka de sk §16-tillstånden. Det första utfärdades av Osby kommun redan 2004. De senare för en utökad verksamhet har utfärdats av Kalmar och Skåne länsstyrelser 2012 och 2013. Det rimmar illa med deras eget motto: ”Länsstyrelsen Skånes uppdrag är att skapa samhällsnytta – det gör vi genom att ta ansvar för samhällsbygget, skydda miljön och investera i landsbygden.”

Att lägga ner ett fungerande företag, bara för att man ”tycker så” är inte att ta ansvar för samhällsbygget. ”Vi tycker inte att han är lämplig för att driva djurverksamhet”, säger Mattias Gårdlund, länsstyrelsen i Skåne. Om inte Johan Larssen som byggt upp verksamheten från ingenting, importerat hästar och tagit fram en egen avelsstam, är genuint kunnig på islandshästar, skapar tillfälle för tusentals människor att komma ut i naturen, vårdar landskapet i samarbete med reservatsstiftelser så turister kan njuta av hagmarker som inte växer igen, ger liv åt en avfolkningskommun, köper foder från lantbruk som inte har några egna djur kvar, skapar arbetstillfällen och ger tjejer en meningsfull fritid och sportaktivitet, då vet jag inte vem som är ”lämplig”.

Får och hästar kompletterar varandra som landskapsvårdare i Fulltofta.Vandringsleden går tvärs igenom fårhagen.Det är populärt för grupper till häst att rasta i hagen.Kanske menar Mattias Gårdlund, som saknar §16-tillstånd, att han själv är lämpligare som gärna frotterar sig med ”de stora” i hästbranschen och åker på långritt på ponnyer i Mongoliet. Enligt länsstyrelsen måste man ha tillstånd från första häst om man bedriver verksamhet.2015 passade Gårdlund på att betäcka med en klonad hingst. Lika bra att passa på innan det blev förbud. Det är emotionellt för honom för att han fött upp och tävlat med stoets förfäder, säger han. Att sänka en duktig företagare som Johan som också fött upp och tävlat med flera generationer hästar är däremot inte emotionellt för honom. Makten att kunna ställa till det ger däremot sannolikt en kick. De enda som jublar på Facebook är förstås konkurrenterna som ser fram emot att få frossa i fullärda turridningshästar.Ett nöjt gäng kommer tillbaka i Fulltofta.Svettiga hästar och glada ryttare.På denna tur fanns tyska turister med men annars är danskar vanligast av de utländska kunderna. Johan ger en av deltagarna en hjälpande hand.

På Visseltofta Gård trivs både barn och vuxna.  Johan har tid med några ord till de anställda som ser till att allt fungerar.Ofta har föräldrar svårast att slita sig från alla djuren.På vinden sover ridlägertjejerna efter aktiva dagar.Bastun påminner om en fransk vinkällare. Johan testar med sitt juridiska ombud Anette Cedergren.En butik finns förstås med bygdens hantverk.

Anmälningarna har satts i system så de görs i det län ägaren inte befinner sig i för tillfället utan hans fodervärdar och lantbrukare som ser till hästarna står ensamma mot länsstyrelsens djurinspektörer. De drar sig inte ens för att ringa familjen en lördag morgon och jaga ut ägaren.

”Länsstyrelsen i Skåne ville ha djurförbud, men Kalmar tog ett annat beslut. Beslutet innebar att över 200 hästar skulle säljas på 60 dagar, annars väntade vite på en halv miljon.” Effekten blir naturligtvis densamma eftersom tillstånden dras. Som vanligt handlar det inte om att hästarna skulle vara misskötta eller lidande. Länsstyrelsen påstår att deras krav inte åtgärdats, men Johan säger något annat.

Ligghallen, i vinterhagen, som från början var ljus och luftig och som hästarna gillade har efter ständigt nya krav från olika inspektörer byggts på efter deras olika önskemål och under åren blivit allt mer innesluten.

Hur som helst spelar det föga roll när länsstyrelsen packar ryggsäcken även med allt som gjorts. Gamla krav blir som nya eftersom ingenting blir glömt eller förlåtet trots vidgörning, utan kan dammas av efter lämplig tid för att fullständigt krossa all verksamhet.

Mycket arbete läggs ner på kunder som köper hästar vare sig det gäller ett föl, en familjehäst eller fullskolad turridningshäst. Om myndigheterna skulle ta hästarna skulle ingen bry sig om var eller hos vem de hamnar. Det får inte ske!

Faktum är att de unga djurskyddshandläggarna i Kalmar län inte ville dra in tillstånden men fann sig överkörda av cheferna. Man kan förmoda att de sin tur låtit sig styras av den mer aggressiva länsstyrelsen i Skåne. På Ölands alvar strövar avelsstona i flockar med var sin hingst och lever vildhästliv. Så som hästar borde ha det i alla fall någon tid på året. Men välmående djur är inget mål.Fotona på väggarna vittnar om en stolt företagare och stolta hästar.Verksamheten har som sagt pågått i många år. Bilderna nedan är från en öppen gård med hingstvisning den 17 april 2006.
Skriv under namninsamling: https://www.skrivunder.com/radda_kvarnbacka_islandshastar

Varför djurägare (nästan) aldrig vinner

3 Nov

2012 skickade vi en enkät till alla kammarrätter. Vi fick ut vilka djurärenden som beviljats prövningstillstånd 2011 och vilka överklagade ärenden som inte fått det. Det visade sig att nästan alla ärenden, där det var en länsstyrelse som överklagat, fick prövningstillstånd. När en djurägare överklagat var det bara ca 10% som beviljades prövningstillstånd. Den skillnaden var för stor för att den skulle vara slumpmässig. Domstolarna har dock envist förnekad kännedom om detta. Det året var det ett ombud som utmärkte sig nämligen Anette Cedergren i Malmö som fick prövningstillstånd i flera fall för samma klient.

Vi anade då att det finns politiska motiv bakom att kammarrätterna tillsynes automatiskt beviljar prövningstillstånd till länsstyrelserna, oavsett hur välunderbyggd djurägarnas talan än är.

Nu har vi bevis på att Kammarrätten i Göteborg inte alls läser handlingarna, som de påstår, utan bara läser vem som är överklagande. Sen skickar man svaret enligt en mall.

Jag har i en tidigare artikel låtit Jeanette Richert komma till tals. Hon försökte, helt lagligt, starta ett företag för att importera och sälja hundar. Hon hängdes ut av länsstyrelsen i Skåne, speciellt av Mattias Gårdlund som på bästa sändningstid fick visa hela svenska folket att han kunde svära på engelska.

Jeanette fick sitt tillstånd indraget. Hon vann i rätten som gav tillståndet tillbaka, varpå länsstyrelsen bara fattade ett nytt beslut att dra tillbaka tillståndet. Sen utfärdade de djurförbud. Detta trots en prickfri kontroll den 3 september 2014. Jeanette överklagade och vann i förvaltningsrätten.

Nu kommer det roliga. Jeanette överklagade givetvis inte att hon inte fått djurförbud utan det indragna tillståndet mm. Däremot gjorde givetvis länsstyrelsen det.

Kammarrätten i Göteborg har sedan fattat två motstridiga beslut om samma djurförbud. I det ena beslutet fastslår man att förvaltningsrätten i Malmös beslut skall fortsätta att gälla dvs Jeanette skall inte ha djurförbud, prövningstillstånd nekas. I det andra beslutet säger samma personer att länsstyrelsen får prövningstillstånd!

inget prövningstillståndJeanette skall inte ha djurförbud.

inget prövningstillstånd2Kammarrätten försäkrar att de läst handlingarna och Petter Classon och Silja Klint skriver under.

partielt prövningstillståndNär länsstyrelsen överklagar meddelas plötsligt prövningstillstånd för samma djurförbud!

partiellt prövningstillstånd2Kammarrätten påstår även nu att man läst alla handlingar och samma personer skriver under! Tro det!

Det är så synd om djurskyddsinspektörerna

30 Okt

2011 fick länsstyrelserna 25 miljoner extra per år för att klara omorganisationen av djurskyddskontrollerna när de togs över från kommunerna 2009. Nu upphör det extra anslaget. Därför drar nu länsstyrelserna igång en kampanj med hjälp av media för att övertyga svenska skattebetalarna om hur stor nytta handläggarna gör och att antalet djurplågare bara ökar år från år.

Skärmklipp 2015-10-30 12.40.30Till sin hjälp har Mattias Gårdlund TV4 som sänt de ytterst oseriösa dokusåporna Djurskyddsinspektörerna och Djurskyddarna. Programmen initierades enligt ett envist rykte från en familj vars barn han är gudförälder till. Liksom dessa program spelar han på folks medkänsla för djur och då kan sanningen vinklas för att få avsedd effekt dvs högre anslag till den egna verksamheten.

Skärmklipp 2015-10-30 12.40.22Trots ökade anslag har antalet kontroller minskat drastiskt. Tappet kom vid övertagandet 2009. Förklaringen är mycket enkel. Just det året blev djurägarna mycket farliga och alla kontrollanter blev plötsligt tvungna att köra i par. Framför allt har de planerade kontrollerna minskat och anmälningsärendena ökat. Antalet tillgängliga inspektörer ”halverades” alltså. Fördelen var att man kunde sjunga allsång i bilen på väg till djurägarna för att muntra upp sig. Konstigt nog ökade också anmälningarna efter TV-serierna.

TV4 har letat upp ett fall från 2012 i Jämtlands län. En norsk kvinna lurades att ta hand om två rottweilerhundar. Hon anklagades bl a för att ha bränt och injicerat en hund, Rocky. Ägaren påstod i pressen att hon sett det genom ett fönster.

Skärmklipp 2015-10-30 12.39.38Länsstyrelsen i Jämtland undersökte saken och fann att det fanns inga spår vare sig av bränning eller injektioner. ”Varken uppgifterna från Statens veterinärmedicinska anstalt eller veterinär har kunnat styrka uppgifterna om att hunden bränts eller injicerats.” Den andra hunden avlivades innan någon hann se den. Så trots att uppgifterna motbevisats som fejk tar TV4 upp storyn som sann! Att Gårdlund inte drar sig för att ljuga förvånar ingen!

Skärmklipp 2015-10-30 12.39.24Eva Wiklund gick ut starkt i pressen (som inte kollade några uppgifter) och hävdade att hunden Rocky blivit bränd mm. Det var ett led i en hatkampanj mot personen ifråga och hunden som hade en hudsjukdom var enbart ett medel.

dömsSom vanligt är straffen inte nog höga. Vad man glömmer att berätta är att de på eget bevåg dömer ut livstids djurförbud, omhändertar djur till enorma värden och att djurägaren ofta får en räkning från Djurambulansen i Skåne AB på hundratusentals kronor, vilket övertrumfar eventuella böter med ett antal tiopotenser. Och i de fall länsstyrelsen inte räknar med att vinna, struntar de helt sonika i att åtalsanmäla de påstådda brotten, som ändå kan ge djurförbud men aldrig får någon rättslig prövning.

liderI en artikel klagar inspektörerna på polisen och hävdar att de har en lång lista på ärenden som inte verkställts.

”Vi har långa listor på ärenden där vi tagit beslut om att djur ska omhändertas”, säger Paula Hultgren. När jag kontaktar diariet så visar det sig att någon sådan lista inte existerar. Jag hittar fyra §31-ärenden fr o m maj t o m oktober i diariet. Bluff igen.

Gräddfil

9 Okt

Djurskyddsinspektörer har enorm makt. Deras tolkning av djurskyddslagen kan betyda skillnaden mellan liv och död för både djur och djurägare. Då kan man tycka att de själva borde leva upp det det anklagar andra för. Men icke!

Jag och säkert många andra hästägare har fått veta att det är absolut förbudet att skära upp luckor i ensilagebalen till hästarna.

mattias gårdlundMen: Det gäller inte länsstyrelsen i Skånes egen hästexpert Mattias Gårdlund. Hans hästar får öppna balen själva, inga problem!

Sen har vi lille Sverker Olsson som halkade in i branschen på ett bananskal och slapp visa betyg som tur var. Sverkers egna kor:

Gödselpansar, inget foder och skaderisker i hagen är sådant han omhändertar andras djur och dessutom utdelar djurförbud för.

Sen har vi Emma Hansson som på arbetstid jagar andras hundar.

hund i burHon är själv medlem i SKK och föder upp hundar liksom mamman och hennes make. Då kan man ju tycka att informationen skulle ha gått fram.

Warner Bros kennelMen nej. Det som hon och kollegerna omhändertar andras hundar för och sätter djurförbud för är helt normalt förfaringssätt i hennes familj.

Emma m. fl. har också jagat shar pei och deras uppfödare. Bl. a. har hon dragit en uppfödare inför domstol för att tiken anser hon lida av entropion.

Själv föder hon upp mexikanska nakenhundar under kennelnamnet Fame Factory. Nakenanlaget är semiletalt och kan, förutom tandlöshet ge upphov till andra skador:

”Genförändringen/mutation kallas för FOXI3 och är lokaliserad till kromosom 17 i hundens arvsmassa. Mutationen i genen ger upphov till en störning i utvecklingen, ektodermal dysplasi hos hundar. FOXI3-genen påverkar även utvecklingen av hudens yttre organ, körtlar tänder och klor. Ett fåtal hårlösa xoloitzcuintle har fötts med stängd hörselgång, vilket möjligtvis kan vara sammankopplat med denna mutation. Mutationen orsakar förutom hårlöshet även en förändring i tanduppsättningen, vilket ger det något annorlunda utseendet på tänderna hos hårlösa hundar och den orsakar även tandförluster.”

tandlösOvan Emmas importhane.

En av hennes uppfödningar hade just entropion och blev opererad för det.

”33 Protokollsutdrag från SKK Dopingkommitté (DopK)
SKK DopK – skrivelse till UtstK daterad 2009-03-30
Angående mexikansk nakenhund Fame Factory´s Special Edition S69294/2005 som ställts utstridande mot dopingbestämmelserna. Ägaren har enligt uppgift inte varit medveten om att ett operativt ingrepp för entropion är ett ingrepp som medför förbud att delta på utställning. Uppfödaren har när hon kommit till insikt om avsteget från dopingbestämmelserna efter samråd med hundägaren anmält sig själv till SKKs DopK. Ärendet har från DopK vidarebefordrats till UtstK med rekommendation att samtliga resultat för Fame Factory´s Special Edition S69294/2005 annulleras, men att ärendet i övrigt lämnas utan åtgärd. Beslöt UtstK i enlighet med DopK rekommendation enligt ovan nämnda.”

Denna hund användes i avel 2011 dvs samtidigt som kampanjen mot shar pei drog igång.

I Emmas kull 2015 har hon använt sin egen uppfödning Fame Factorys Marvelous som är halvbror till ovanstående tik.

Elmer

Så här ser valpen ut som Emma annonserade på Blocket den 27 september i år. Nog har den entropion?

Vem är djurplågare?

9 Jun

I januari 2014 flöt det i land ett 10-tal kvigor efter de skånska och danska kusterna. De hade uppenbarligen dumpats från ett fartyg.

korDet väckte ingen större debatt, varken hos myndigheter eller på sociala medier trots att det kunde konstaterats att djuren utsatts för ett stort lidande. Ingen kände något ansvar.

”En av dem hade skador på bröstkorgen som tyder på att hon blivit klämd till döds under transporten. Samma kviga hade så lite maginnehåll att hon sannolikt fått väldigt lite mat sin sista tid i livet. De andra två kvigorna avlivades med bultpistol. Den ena av dem hade stressrelaterade skador i hjärtmuskeln. Den andra hade blodig tarmkatarr, står det i obduktionsrapporten.”

Mig veterligt bildades inga upprörda grupper till kornas försvar. Ändå var det här stort. Det handlade om 2000 kvigor på ett sydamerikanskt fartyg som skulle till Ryssland. En av många transporter av livdjur tvärs över Atlanten. Där kan man tala om långa transporter!

I januari 2014 sändes också en dokusåpaserie kallad Djurinspektörerna på TV4. Det var några djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Skåne som ville bli stjärnor.

”Detta är en fantastisk chans att få visa upp det viktiga arbete vi gör”, säger Malin Wildt-Persson, landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen Skåne. Står det på hemsidan.

Hemsida2De medverkande hade också gett sitt samtycke, skrev länsstyrelsen på hemsidan. Vilket inte var sant. Och det blev ingen ”fantastisk chans” för de djurägare som ofrivilligt medverkade.

stor båt1I första programmet visades bilder på stora båtar medan speakern talade om olaglig införsel av valpar. Att det var en helt laglig och godkänd verksamhet framgick inte.

måste inNu gällde det att skapa bra TV och Mattias Gårdlund spelade ut för fullt.

sliter

på fickanUppenbarligen handlade det om pengar och avundsjuka också.

avlivaDjurskyddshandläggarna har ett universalmedel som hjälper mot allt. Här Malin Larsson som helt nybakad handläggare upplärd av Gårdlund.

normalHan beskriver sig själv.

Efter programmet gick drevet av djurvänner igång. Vad är kor som transporteras tusentals mil under veckor på en båt mot små söta valpar som körts sovandes på natten på mjuka fällar? Vem bryr sig om 1000-tals kvigor som svälts och plågas jämfört med att några valpar fick komma ut två timmar senare än vanligt?

Detta är vad som egentligen hände, men som tittarna lämnades ovetande om. Resultatet blev att ännu ett företag krossades på den skånska landsbygden.

%d bloggare gillar detta: