Tag Archives: Margareta Winberg

5:e punkten

8 Jan

”Ändringar i djurskyddslagen, m.m. Prop. 2001/02:93. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2002. Göran Persson, Margareta Winberg (Jordbruksdepartementet)”

I lagförslaget står: ”Bestämmelserna om förbud att hålla djur och om omhändertagande av djur liksom lagens straffbestämmelser föreslås bli skärpta. Länsstyrelsen skall meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur för den som dömts för djurplågeri. Sådant förbud skall också meddelas den som vid upprepade tillfällen dömts för brott mot djurskyddslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller den som vid upprepade tillfällen varit föremål för beslut om föreläggande.”

Den kursiverade biten utgör den 5:e punkten i §29 djurskyddslagen som handlar om djurförbud. Vem är då Margareta Winberg som satt i regeringen som jordbruksminister 1994-96? Någon med gedigen praktisk och/eller teoretisk kunskap om djur eller jordbruk? Eller?

Enligt wikipedia: Winberg tog realexamen 1963, gick i flickskola 1963–65 och fick ämneslärarekompetens 1978. Hon arbetade 1969–1979 som folkskollärare och var även då kommunalpolitiskt aktiv. Winberg var politisk sekreterare i Jämtlands läns landsting 1980–81, styrelseledamot vid Högskolan i Östersund från 1980 och dess vice ordförande från 1983. Yrkespolitiker alltså med åsikter om lantbrukare och andra djurhållare.

I Eva Erikssons utredning om ny djurskyddslag 2011 kopierades formuleringarna: ”Enligt Jordbruksverkets vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. (s. 25 f.) kan bedömningen av om ett förbud ska meddelas enligt 29 § punkten 5 väcka många frågor. Upprepade tillfällen får enligt Jordbruksverkets bedömning anses innebära minst tre till antalet. Beslut enligt 26 § djurskyddslagen om förbud eller föreläggande räknas antalsmässigt, på samma sätt som domar för brott mot djurskyddslagen, alltså minst tre. Även förelägganden och förbud som gäller förseelser som inte är av så allvarlig art ska räknas in. Det saknar betydelse för bedömningen om djurhållaren har åtgärdat de brister som föranledde föreläggandet eller förbudet. Enligt Jordbruksverkets uppfattning bör förseelser före bestämmelsernas ikraftträdande 2003 inte räknas in och därefter, dvs. efter 2013, bör förseelser äldre än tio år inte beaktas.”

Jordbruksverket är alltså den myndighet som gjort formuleringen och öppnat upp för tolkningar, allmänt godtycke och felsökeri. I vägledningen 2009 sid 25 står den text som Eva Eriksson kopierade: ”Bedömningen av om förbud ska meddelas enligt punkt 5 kan väcka många frågor. Någon domstolspraxis för hur denna punkt ska tillämpas finns ännu inte. Upprepade tillfällen får anses innebära minst tre tillfällen. … Beslut enligt 26 §, alltså förbud eller föreläggande, räknas antalsmässigt på samma sätt som domarna, alltså minst tre. Förarbetena till ändringen av paragrafen är tydlig, även förelägganden och förbud som avser företeelser som inte är av så allvarlig art ska räknas in. Om djurhållaren har åtgärdat de brister som föranledde föreläggandet eller förbudet saknar betydelse för bedömningen.” Dvs en djurägare kan aldrig sona ett ”brott” utan allt staplas på hög för att mynna i ett livstidsstraff utan att ha varit åtalad för något och inte fått chans att försvara sig i en rättvis rättegång. Den här punkten skiljer sig markant från de övriga i §29 där det krävs en eller flera domar.

Formuleringen kommer alltså från Jordbruksverket före 2001. Från vem?

I lagförslaget står på sid 25 angående konsekvenser: ”För de små företag som innehar djur och som har en god djurhållning torde dessa ändringar vara välkomna, eftersom djurskyddet stärks och företagens trovärdighet
därmed ökar.”

Beträffande hur gamla förelägganden som ska tas med skrivs i lagförslaget: ”En rimlig gräns är att beslut som är äldre än tio år inte räknas in i summan.” Vad det är det som är ”rimligt” med det?

”Torde vara.” Ren spekulation alltså. Vi tror och hoppas att det här blir bra så nu kör vi och blundar, betyder det. De senaste tio åren har hälften av Sveriges mjölkbönder lagt ner sin verksamhet. Dålig lönsamhet närmare bestämt EUs sämsta, kallt klimat, fördyrande särregler och kontrollanter som stressar sönder företagaren och förstör arbetsglädjen.

Så här blev det. Gästbloggare idag är Henrik Olofsson:

Den värsta dagen i mitt liv. Här är min berättelse om hur jag upplevt att jag har blivit behandlad av en statlig myndighet. Två veckor innan jul 2017 får jag veta att mitt fall inte kommer upp i rätten – Jag får djurförbud.

Gott i solen 15 juni 2012

Det hela började när jag som 18 åring tog över föräldragården som jag har växt upp på. Gården som på den tiden innefattade ca 20 mjölkkor och ungdjur.

Nu vill kossorna in och bli mjölkade 26 juni 2012

Efter att jag tagit över gården i början på 90 talet hade jag en framtidstro och såg fram emot livet som mjölkbonde. Jag byggde ut ladan och utökade besättningen till ca 30 mjölkkor.

Min lilla tjur 8 oktober 2012

Min skolgång har jag fått kämpa mig igenom då jag lider av dyslexi (läs och skrivsvårigheter). Efter mycket kämpande så tog jag mig igenom grundskolan och lantbruksgymnasiet med mottot att aldrig ge upp. Att bli egenföretagare och mjölkbonde är inte det lättaste. Det är mycket praktiskt jobb, men inte minst allt pappersarbete som ingår att vara egenföretagare.

Kommer ut till dagens goda gräs 31 maj 2013

Åren gick och jag älskade mitt jobb. Att vara med djuren har alltid varit det bästa jag vet. Mardrömmen började 2012 när Länsstyrelsen efter en djurtillsyn kom med ett papper som det stod föreläggande på. Vad är ett föreläggande? En massa text som inte är lätt att förstå sig på när man har läs- och skrivsvårigheter. Jag förstod det som att det var några små saker som inte inspektören var nöjd med och åtgärdade de punkter som stod på papperet och inspektören kom tillbaka och godkände åtgärderna.

Fin kalv 3 februari 2013

Efter något år fick jag ytterligare ett papper om föreläggande. Samma sak denna gången tänkte jag – några saker jag måste åtgärda. Varje år har Arla gjort sina gårdskontroller, vilka varje år blivit godkända.

Idag fick kossarna nytt bete 28 juli 2013

Våren 2016 var det än en gång dags för länsstyrelsen att komma på kontroll. Denna gången var inspektören spydig mot mig och kom även denna gång med ett papper på saker som de inte godkände. Likt tidigare gånger åtgärdade jag dom saker som inspektören anmärkt på men skillnaden denna gången var att ingen kom och kontrollerade att jag åtgärdat problemen.

Denna lilla tjurkalv kom igår 16 februari 2014Populär när jag kommer med kraftfoder 10 september 2015

Lika glad var jag för det då varje kontroll kostar några tusen kronor och som om inte detta räckte så avlöste prissänkningarna på mjölken varandra, vilket gjorde att lönsamheten var i stort sett obefintlig.

Årets första kalv blev en pigg tjurkalv 5 januari 2016

November 2016 är dagen glömmer jag aldrig. Jag hämtade ut ett rekommenderat brev jag fått. När jag öppnade brevet trodde jag inte mina ögon. Hela min värld rasade samman. Jag fick läsa pappret flera gånger som på värsta byråkratsvenska talade om att jag på grund av tre förelägganden fått djurförbud.

En fin kvigkalv 23 juni 2016

Föreläggande var ett främmande ord för mig som jag aldrig fått lära mig under mina 12 år i skolan, men djurförbud det visste jag vad det var. Jag insåg omedelbart att jag var tvungen att få hjälp med att komma ur denna mardrömm. Jag kontaktade en advokat som hjälpte mig att överklaga. Under drygt ett års tid har jag kämpat för att få fortsätta med det jag älskar mest – mina djur.

Andraskördsbetet och fålla ett av sju stycken 8 juli 2016

Jag bad distriktsveterinärerna komma ut och kontrollera alla djur och skriva ett intyg. Ett intyg som sa att alla djuren mådde bra och hade bra hull. Även andra intyg och vittnesmål om djurens hälsa samlades in, alla med samma resultat. Jag bad även några vittnen följa med mig in på ett möte med länsstyrelsen där jag bad om att någon annan inspektör skulle komma på ett oanmält besök och skaffa sig en egen uppfattning. Något mer besök av länsstyrelsen blev det aldrig.

En fin tjurkalv har kvigan fått på morgonen 27 februari 2017

Även Arla började komma på kontroll med bara några månaders mellanrum. Aven alla dessa kontroller resulterade i ett godkänt resultat. I mitten på december 2017 är den värsta dagen i mitt liv – Dagen när min advokat ringer och meddelar att jag inte ens får prövningstillstånd i Kammarrätten.

Kossorna i Kråkerum 6 oktober 2017

Man väljer att gå på länsstyrelsens beslut som talar precis emot både veterinärintyg och andra intyg och vittnesmål jag har. Är detta det som vi i Sverige kallar rättssamhälle? För vilket annat brott döms man till livslångt straff? Mord? Våldtäkt? Misshandel? Väpnat rån? Nej inget av dessa men istället så straffas jag för att jag inte förstår vad som en statlig myndighet skriver.

Snart tomt i ladugården. Sista korna skickas till slakt första veckan i januari 2018.

Att sköta min djur har alltid kommit i första hand och aldrig brytt mig om hur lång tid det har tagit att bli färdig med djuren. Jag har lärt mig att både förebygga sjukdomar så mycket som möjligt och fått en del friska på egen hand och när väl veterinären har behövt komma så har jag alltid fått höra hur fina djuren är och att de är för feta .

En av de sista januari 2018

Jag ifrågasätter inte att djuren ska ha det bra men inte minst lika viktigt är det ju att tjänstemännen gör sitt jobb och noga förklarar på ett sätt som man förstår. Om man inte ens kan få jobba som bonde bara för att man lider av dyslexi vad ska man då jobba med? Man måste ju ha i åtanke att det är inte bara djuren som ska ha ett drägligt liv utan även människan som äger eller har ägt djuren.

Medelålders före detta mjölkbonde som fullständigt har tappat förtroendet för vårt rättssamhälle.

EpilogI dag har slaktbilen hämtat kossorna och nu är det färdigmjölkat här. Det blev inget betessläpp i år och inget mumsande på grönt gräs mer för dem. Det gör ont i hjärtat. 10 januari 2017.

Annonser

Jordbruk som vilken ”industri” som helst

17 Jun

”Jordbrukssektorn är inte så lågavlönad som man kan tro, visar en studie av Agrifood Economics Centre som samarbetar med Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.” Mmm… i jordbrukssektorn räknar man också in alla bisysslor dvs maken/makans inkomst från ett ”riktigt” jobb. Ja, för 14 procent av företagen utgör kombinationsverksamheterna mer än hälften av företagets totala omsättning.
 
 Hans Röös kommenterar: Sören Höjgård, som skrivit artikeln, satt med i referensgruppen för framtidens jordbrukspolitik på Näringsdepartementet förra året. Det går ekonomiskt bra för ”jordbrukarhushållen”. Vi delade i referensgruppen vid något tillfälle upp oss i mindre diskussionsgrupper och jag var bl. a. med i en diskussionsgrupp där Höjgård var med. Det är ingenting särskilt med jordbruket; en industri bland andra industrier, var hans inställning. Biologi finns förmodligen inte i nationalekonomernas värld, bara ekonomi och effektivitet. Och var på Planeten maten produceras bryr man sig troligen inte om?
Agri Food är det SLI (Livsmedelsekonomiska institutet i Lund) som Margareta Winberg etablerade 1999 för att skaffa argument som skulle övertyga EU om att genomföra den avreglering av jordbruket till världsmarknadspriser som Sverige tog beslut om 1990, men som aldrig genomfördes pga EU-inträdet, bara påbörjades. Jordbruksminister Mats Hellströms (minister till hösten 1991) statssekreterare, Lena Johansson, utsågs till GD för SLI.
Den borgerliga regeringen (2006-2014) sa att de skulle lägga ner den myndigheten, men döpte bara om den från SLI till Agri Food.
 2003 frågade America Vera Zavala, som skrivit en bok ihop med Johan Norberg (Timbro – numera bla krönikor i Metro), om jag ville gå på ett seminarium på Timbro om jordbrukspolitiken, som hon fått inbjudan till, men inte hann gå på. Där var SLI inbjudet som föredragshållare och tyckte väl att där kunde de tala klarspråk om sina intentioner, där trodde de nog inte att det fanns några bönder närvarande. SLI och Timbro verkade vara överens om att jordbruket var ”en gammal näring under avveckling”, som näringsminister Leif Pagrotsky sa på ATLs ledarsida 2001.
Johan Norberg tyckte att Sverige skulle gå i bräschen och ta bort allt stöd till jordbruket, men hoppades att de dumma fransmännen skulle fortsätta att stödja sitt jordbruk, vilket han tyckte var bra. Då kunde han fortsätta att köpa billiga franska ostar av toppkvalitet liksom gott franskt vin subventionerat av de franska skattebetalarna.
Efter seminariet skrev jag en sammanfattning av vad jag noterat på seminariet och lämnade till riksdagskvinnan Lena Klevenås som satt i SLI:s styrelse och som jag kände rätt väl. Jag var bl.a. medhjälpare till henne på ett seminarium om globalt barnbidrag som hon höll under European Social Forum i Paris 2004. På en teater i Saint Denis, stadsdelen där Stade France (terrorattack 2015) ligger och den första kyrka som byggdes i gotisk stil och där alla franska kungar från 900-talet fram till Franska revolutionen begravts. Numera ett utanförskapsområde, stadsdelen har blivit ”mångkulturell”.
Lena Klevenås blev bestört när hon läst vad jag skrev i min rapport om SLI från Timbroseminariet i Stockholm och frågade: Vad tycker du att jag ska göra, ska jag lämna styrelsen. Nej, tyckte jag, du ska väl inte lämna fältet öppet för dessa krafter.
Det är ekonomer som jobbar på Agri Foods tycks sakna naturvetenskapliga insikter eftersom man betraktar jordbruk som vilken annan ”industri” som helst.
%d bloggare gillar detta: