Tag Archives: Magnus Pommer

Förtroendeskadliga bisysslor

30 Nov

Niklas Lindbäck och Mattias Gårdlund

På bilden ovan gratulerar Mattias Gårdlund sin vän ryttaren Niklas Lindbäck till seger i terrängritt på hästen Mr Pooh. Gårdlund är anställd som djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen i Skåne.

Mr Pooh

I sitt tacktal till ägarna framhåller Niklas familjen Pommer. Magnus Pommers grisbil besiktigades och godkändes för djurtransporter av Mattias Gårdlund. Magnus Pommer samarbetar med Mikael Gustavsson  ägare av Djurambulansen i Skåne AB där alla djur som omhändertas av bl a Mattias Gårdlund hamnar.pommer fatura

Samarbetet är så intimt att Pommer t o m skickar fakturor för hämtningar av djur där han aldrig varit för att täcka upp när Gustavsson  kört olagligt i för liten transport.

transport getterPå det fejkade transportdokumentet står det att lastningen av ca 80 getter tog ca två timmar. Körningen tog 1 timme. Det betyder att han körde ett 23 m långt grisbilsekipage i genomsnittshastigheten 125 km/tim. (På fakturan har han dock lagt till fem timmar.) Inte så konstigt att han skriver så för han har ju inte gjort körningen, vet inte var han påståtts vara och följaktligen vet han inte heller hur långt han skall ha kört! Han räknar kallt med att ingen kollar.

Anledningen till detta förfarande är att Djurambulansen i Skåne AB saknar trafiktillstånd och företagets vita lastbil som getterna i verkligheten lastades i var för liten för så många djur. Det löstes i efterhand pappersvägen. En win-win lösning då Pommer fick 12.000:- från polisen och Gustavsson kunde säga att transporten skett lagligt.

Sen trädde Mattias Gårdlund in och skyddar både Pommer, Gustavsson och sin kompis sedan många år Peter Stenberg som fattade beslutet om omhändertagande. Han gör en låtsasutredning där Peter Stenberg och Alexandra Boijsen praktiskt taget uppmanas att inte minnas.

kommer ihågMycket riktigt drabbas båda av minnesförlust. Peter Stenberg säger att ”minnet sviktar” och Alexandra att minnet ”spelar ett spratt”.

minnet sviktar

Därmed anser Mattias Gårdlund att saken är ”utredd”. Lidandet som djuren utsattes för spelar uppenbarligen ingen som helst roll.

polisens PM

Polisen vet dock att alla getter lastades i Djurambulansens lastbil och skriver det i ett PM. Det negligerar Gårdlund för det passar inte om han skall rädda sina kompisar.

Pommers bil

Till saken hör att det är fullständigt fysiskt omöjligt att ta sig in genom den infarten med denna kombination. Men nu har alla kompisar snackat ihop sig och enats om ett påhittat scenarium som skall rädda allas skinn.

Om inte ovanstående är jäv och förtroendeskadliga bisysslor vet jag inte vad som är det.

Gårdlund & Stenberg

Gårdlund och Stenberg har hängt ihop sedan de båda var anställda tillsammans i Sjöbo redan då djurskyddet låg på kommunerna. 2013 var de dokuskådisar i TV4 i programmet Djurskyddsinspektörerna där de särskilt fick berätta om sin relation.

Gårdlund och Stenberg var också två av de fyra inspektörer som förra landsbygdsdirektören Christina Håhus gav ”husarrest” 2010. (De andra två var Emma Hansson och Sverker Olsson). Det är den enda chef som vågat sätta ner foten mot dessa personer.

Christina HåhusHåhus berättade om arbetsövergången: ”Arbetsgivaren fick inte ens titta på meritförteckningar eller någonting sådant.” Hon var mycket kritisk till vissa inspektörer och ansåg att ”ointresse, personligt maktbegär eller ren inkompetens styrt utövningen i fält”. ”Det har även hänt att inspektörer bitit sig fast vid en djurägare eller ett fall och inte gett sig förrän någon krupit på knä.”

Innan internrevisor Håkan Malmer gick i pension så lämnade han sin rapport Bisysslor diarienummer 105-16181-2011 som beställts av landshövding Olof Tunhammar.

”Myndigheter ska vara opartiska och för att se till att de är det finns regler om jäv i förvaltningslagen och regler om förtroendeskadliga bisysslor i lagen om offentlig anställning.”

”Länsstyrelsen har inte haft tillräcklig intern styrning och kontroll på de anställdas bisysslor. Länsstyrelsen kunde inte visa att man informerat de anställda om förtroendeskadliga bisysslor. Länsstyrelsen har år 2010 därför gjort en totalinventering av de anställdas bisysslor och i samband därmed informerat om regelverket för otillåtna bisysslor.”

Revisorn gav en rad rekommendationer. Bl a skriver han: ”Personalchefen ska för länsöverdirektören redovisa hur man avser att komma till rätta med problemet att dokumentation av länsöverdirektörens eller av chefsjuristen i samband med inventeringen gjorda bedömningar av anställdas bisysslor helt saknas.”

Dvs man tog reda på vilka bisysslorna var men man gjorde inget åt det.

”Många tjänstemän har bisyssla avseende eget eller anhörigs jordbruk eller djurhållning. Sådan bisyssla kan ge upphov till jäv vid myndighetsutövningen av kontroll, bidrag eller tillstånd men det är något som myndigheten anser sig kunna hantera och därför har sådana bisysslor bedömts som inte förtroendeskadliga. Av policyn bor kunna framgå om en bisyssla kan tillåtas.”

”Regeringsformen ställer krav på att myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt vara sakliga och opartiska. Därför finns regler om jäv som syftar till att garantera att ärenden handläggs objektivt och sakligt – en tjänsteman får inte låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn. Reglerna om jäv avser att förhindra att en tjänstemans opartiskhet kan sattas i fråga.

En tjänsteman som ska delta i handläggningen av ett ärende får inte ha ett eget eller en närstående persons intresse i saken. Om en tjänsteman t.ex. ar vän eller ovän med någon kan tjänstemannens opartiskhet också ifrågasättas.”

”En tjänsteman ska själv ge till känna om han bedömer att jäv kan föreligga.
När det gäller opartiskhet är det särskilt två saker man skall vara uppmärksam på, nämligen bisysslor och jäv. Något förenklat kan man säga att reglerna om bisysslor syftar till att stärka och bevara allmänhetens förtroende för myndigheterna genom att tala om vad de anställda inte får syssla med vid sidan av sin huvudanställning. Jävsreglerna däremot beskriver de situationer nar den anställde av samma skäl inte får vara med i handläggningen av ett visst ärende.”

”Utöver bestämmelserna i förvaltningslagen finns i lagen om offentlig anställning (LOA) ett förbud för en arbetstagare att ha en förtroendeskadlig bisyssla om det kan rubba förtroendet till hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet. Noteras bör att ett rubbat förtroende för en tjänsteman kan uppkomma pga. någon annan tjänstemans bisyssla. Därutöver får en offentliganställd inte bedriva verksamhet eller ha uppdrag som kan skada myndighetens anseende.”

”Förbudet att inneha förtroendeskadlig bisyssla gäller även om myndigheten inte med formellt beslut meddelat den anställde att myndigheten bedömt bisysslan som förtroendeskadlig.

Enbart det förhållandet att en bisyssla kan ge upphov till jäv utgör inte en grund för att förbjuda den som otillåten. Men det finns en koppling mellan frågan om jäv och förtroendeskadlig bisyssla. Ju fler jävsituationer en arbetstagare riskerar art hamna i på grund av sin bisyssla, och som han/hon därför inte kan handlägga, desto mer talar det för att bisysslan ska anses otillåten.

En myndighet som får kännedom om att en tjänsteman har en otillåten bisyssla är skyldig att reagera mot denna. En myndighet som sysslar med myndighetsutövning bör vid bedömningen vara särskilt försiktig dvs. vara restriktiv nar det gäller att tillåta bisysslor. Länsstyrelsen ar en sådan myndighet.”

”Länsstyrelsen och andra myndigheter har enligt förvaltningslagen ett långtgående ansvar att inom sina områden vägleda sökande, klagande och granskade så att allt blir ”rätt fran början”.”

Ja, nu är det ju inte så länsstyrelsen i Skåne arbetar. Helst skall allt bli så fel som möjligt och redan från början. Då kan omhändertagandeindustrin förses med djur, polisen blir sysselsatt, djurägarna får gigantiska räkningar, psykvården får självmordsfall, advokaterna får jobb och domstolarna får en strid ström med mål om oväsentligheter. Ett skriftligt godkännande kan plötsligt tas tillbaka och sedan processas om i åratal. En äldre kvinna trycks ner i snön för att man skall kunna fånga hennes katter under motivering att hon är ”försvunnen”. Ett stängsel runt ”skaderisker” eller litet information om burförbud för hundar, om det så bara gäller en halv timme när hantverkare går genom huset med en slamsug, det är ju alldeles för enkla lösningar. Tänk så fel det ”kan råka” bli från början!

”Under granskningen har uppmärksammats att en djurskyddsinspektör fått en förfrågan från Riksdagen om han som sakkunnig inom området djurtransporter kunde komma och informera en grupp riksdagsledamöter om den nya lagstiftningen. Tjänstemannen fick avslag på sin begäran att lämna informationen i tjänsten men gavs semester for att kunna göra uppdraget på sin fritid, som bisyssla. Den anställde genomförde uppdraget utan ersättning men i eget namn och inte i länsstyrelsens.”

Den som avses är Mattias Gårdlund.

”Det är internrevisionens uppfattning att enskilda befattningshavare inte på sin fritid kan ha som bisyssla att ge råd och vägledning till enskilda i frågor som rör länsstyrelsens verksamhet och i synnerhet inte mot betalning.”

Christina Håhus beslöt i augusti 2010 att Gårdlund skulle avveckla sina sina bisysslor. Det gällde utbildningsverksamhet inom djur- och transportområdet, konsultverksamhet där han var föredragshållare inom djurskyddsrelaterade ämnen, styrelseuppdraget inom Svenska Ridsportförbundet samt stuteri- och seminverksamhet i Löberöd.

Tydligen räckte inte det eftersom problemen uppenbarligen kvarstår.

Partners in crime

10 Apr

DSC04243Enligt länsstyrelsen i Skåne hade dessa getter ovan ”problem”. Därför omhändertogs de enligt §32 Djurskyddslagen den 19 november 2013. Vilket problemet var är oklart.  Hur som helst var det så bråttom att avlägsna 82 djur, varav många högdräktiga, att det inte spelade någon som helst roll hur mycket de plågades under tre timmars vild jakt och en helt igenom olaglig transport.

Marcus

Chefen Marcus Björklund skriver på länsstyrelsens Facebook ”Djurskyddsinspektörerna”: ”Frågan gäller huruvida det var utsiktslöst att djurhållaren skulle avhjälpa problemet, om det var oundgängligen nödvändigt att omhänderta de djur som inte var döende samt om åtgärden stod i proportion till problemet.”

Juha

Juha Toropainen skriver: ”Om inte döda och döende djur räcker för omhändertagande, vad ska till för att bedöma situationen som utsiktslös och oundgänglig? Hur ska länsstyrelsen agera i förebyggande syfte? Hur avväger länsstyrelsen att resten av djuren löper risken att gå samma väg?”

Efter ”åtgärden” var uppenbart en hel del av de nyss friska getterna döda eller döende. Hur många som kastade sina killingar vet vi inte. Ingen get har obducerats av de som dött efter ankomsten till Djurambulansen i Skåne AB.

Polvall

Anmälaren och grannen, Tomas Polvall, var lovad att alla getter skulle försvinna. Det var uppdraget. Hur de försvann var mindre viktigt. Och riskerna med infångning och transport fick bli hur stora som helst för djuren, det var samtliga närvarande åtta personer, utom djurägaren, rörande överens om. Djurskyddsinspektörerna Peter Stenberg och Alexandra Boijsen har numera lägligt drabbats av akut minnesförlust hur transporten gick till.

Micke

En av de närvarande var Mikael Gustavsson, Djurambulansen i Skåne AB. Av förståeliga skäl gillar han inte min blogg. Nu skriver han på FB att  han ”…överhuvudtaget inte var med”. Frågan är om någon alls, efter att det blivit känt hur man i samförstånd misshandlade djuren, kommer att erkänna sig ha varit med och jagat och lastat getterna. Mest troligt är väl att de glatt sprang själva mellan Hörby och Höganäs, snubblade och bröt nacken och lämnade en och annan nyfödd killing efter vägen!

Pommer

Och någon lastbil körde han inte: ”… det var inte Djurambulansen som transporterade getterna det var en inhyrd transportör . Transportdokument finns att begära ut hos LST.”

Den ”inhyrde transportören” är hans gamle kompis grisbilsköraren Magnus Pommer. Gustavsson och Pommer samarbetade redan 2007 då Pommer fick dispens av Jordbruksverket att flytta kor och får från blåtungeområde. Djurambulansen i Skåne AB saknar yrkestrafiktillstånd. Det har däremot mycket lägligt Pommers Djurtransporter.

Det dokument som finns på länsstyrelsen är en transporthandling som Pommer har skrivit under på att han kört getterna. På dokumentet har han skrivit att lastning och transport har tagit 3 timmar.

I och med ”griskrisen” har det förmodligen blivit allt färre grisar att köra och därmed har ekonomin blivit allt knackigare. Det kan därför vara lockande att på papperet åta sig transporter som sedan kan faktureras polisen. Pommer har för denna fiktiva körning fakturerat polisen inte mindre är 8 timmar eller 15.000:-. Att jämföra med de tre som han skrivit på ”transportdokumentet”.

Dessutom fakturerar Djurambulansen i Skåne AB polisen 7 timmar för samma transport med 10.500:- inkl moms. Mikael Gustavsson fakturerar alltså för en transport som han hävdar att han inte gjort och Magnus Pommer fakturerar för samma transport som han definitivt inte gjort!

Polisinspektör Markus Ingemarsson som var närvarande den 19 november skriver: ”Efter mycket stök och bök lyckades  vi fånga in alla utom en grå get. Vi lastade dem i Djurambulansens lastbil tillsammans med personal från djurambulansen och länsstyrelsen”.

Kvällen den 19 skrämmer sällskapet en bock till skogs. Han lyckas skräckslagen ta sig över det 1.80 höga viltstängslet utan att någon märker det. Den alerte grannen noterar dock att de missat ett djur och slår larm.

Polis, länsstyrelse och Djurambulansen ämnar försöka skjuta bocken med bedövningspilar (!) som Gustavsson använder på trilskande hästar och skygga hundar. Den 20 november dyker man upp med poliser men det är oklart om bocken syns till. Ägaren är inte hemma och vet ingenting om besöket. Det är för att ”skydda sig” mot henne polisen är med.

Nästa dag kommer Djurambulansen tillbaka, denna gång med jägare och eftersökshund. Jägaren är högst motvillig och säger att han inte har någon rätt att skjuta bocken. Efter ett samtal till länsveterinär Ann Sjöholm får ägaren natten på sig att locka in bocken, vilket hon också klarar.

Djurägaren berättar: ”Skymningen började falla och jag erbjöd mig, för att bocken skulle slippa plågas med ev skadskjutning och hundjakt, att trots hans rädsla försöka locka in honom i en box i stallet. Djurambulansen kollade med länsveterinären och gav mig tillåtelse att försöka till nästa dag.

Bocken var borta hela natten men vid 7-tiden på morgonen kom han hem och jag pratade med honom och tog in honom. Sedan ringde jag Lisa Linde på djurambulansen. Senare samma dag kom de för att hämta honom. Bocken blev helvild när han fick se dessa människor, som jagat honom. Han kastade sig på väggarna och slog i huvudet och benen. Det tog en stund innan de tog honom. Han tog sig ut från den lilla boxen och ut i stallet där de till slut tog fast honom.

De drog honom i hornen genom gården ut genom allén ca 100 m och släppte honom lös i en mindre skåpbil med vinsch och kugghjul inne där han gick lös.

Oförsvarligt att ha ett så panikslaget djur att springa lös i den miljön med alla skaderisker. Jag ångrar idag att jag sålde min själ åt djävulen och hjälpte dem att ta in bocken för att de skulle kunna plåga honom också.”

Efter det har den stora granna bocken aldrig setts till mer. Han finns inte med bland de redovisade djuren. Det troliga är att han fick sig ett skott i pannan direkt vid ankomsten till Ingelsträde, eftersom man var rädd för honom.

För ”insatsen” att fånga bocken har Djurambulansen fakturerat polisen 4 + 4 + 2,5 timmar respektive dag, sammanlagt 10.500:- för ett djur som man själv skrämt bort och inte heller arbetat det minsta för att fånga.

Inte mindre än 10 getter avlivas/självdör efter ankomst till Ingelsträde. Det finns inget veterinärintyg på nio av dessa men länsstyrelsen har inget att invända mot det. Samtidigt motiverar Peter Stenberg hela omhändertagandet med att killingar dött hos djurägaren.  På Djurambulansen behövs ingen veterinärvård. Ingen utomstående räknade getterna efter ankomst så förmodligen låg nio av getterna redan döda eller döende på transportbilen. Och det är ju inte konstigt alls eftersom de stod packade ovanpå varandra, dräktiga, skadade, killingar och stora bockar huller om buller. På fakturan till polisen har Gustavsson spritt ut ”dödsfallen” under ett par veckor för att även kunna ta betalt för inkvartering av dessa djur.

%d bloggare gillar detta: