Anonyma anmälningar ökar

Publicerat torsdag 12 maj 2011 15:53

Antalet anonyma anmälningar mot lantbrukare ökar, rapporterar Smålandsnytt. Lars-Erik Karlsson driver sin gård utanför Ljungby sedan 30 år tillbaka. En anonym anmälan om vanvård av gårdens djur har gjort honom både ledsen och rädd. Men värst är känslan av obehag att inte veta vem som anmälde honom. ”Jag känner det ibland när jag går ut i lagårn på kvällen”, säger Lars-Erik. ”Då känner man är det nån här nu. Är det nån här nu som tittar, möter man någon innanför dörren. Det är en obehaglig känsla”. Lars-Erik är aktiv politiker och verksam inom LRF och det kan bidra till att andra saker kan ligga bakom. Lars-Erik säger att det är avundsjuka och ibland är det personer som bråkar med varandra och så gör man det genom att använda myndigheterna. Och man vågar inte stå upp för sina handlingar. På Länsstyrelsen i Jönköping får man in ca 10 anonyma anmälningar varje vecka och det ökar.

Länsstyrelsen på Gotland har ungefär 250 djurskyddsanmälningar per år och 25 procent av dessa är obefogade. Enligt djurskyddsinspektören Carin Dahlén är siffran för sällskapsdjur som häst, hund och katt ännu högre. Ofta är bakgrunden osämja och grannfejder då det kan handla om rena lögner eller påståenden som är starkt överdrivna, säger Carin Dahlén.

Inte så sällan snappar media upp anonyma anmälningar och går ut med larm om vanvård redan innan det ens kollats upp. Radio Gotland och Gotlands Tidningar rapporterade om en anonym anmälan om att åtta kor låg döda i en ladugård vilket sedan visade sig vara falskt. Man har sedan gått ut och beklagat felrapporteringen.

Ewa och Janne Carlefred driver  och lantrasfarm i Östergraninge, Sollefteå. Det har på tre år gjorts ett tiotal anonyma anmälningar om att deras djur skulle vanvårdas. Beskyllningarna har varje gång visat sig vara grundlösa. De tröttnat och gjort en polisanmälan om förtal.

Både Länsstyrelserna och Jordbruksverket uppmuntrar allmänheten till att göra anonyma anmälningar på sina hemsidor, och med tanke på de konsekvenser det får för djurägaren är det inte konstigt att det ökar. Ett effektivare, säkrare och mer förödande sätt att förstöra för en medmänniska är svårt att komma på. Myndigheten kastar sig allt för ofta med liv och lust in i ”fallet” och söker med ljus och lykta efter ”brister” som sedan kan följas upp med fler besök som åtföljs av inte obetydliga avgifter.