Tag Archives: Hjortshögs hundpensionat

Polisen stjäl

3 Sep

polisen stjäl

Om det skett någon förändring sedan detta publicerades 31 augusti 2011 är tveksamt.

I den här kvällens uppdrag granskning på svt avslöjades att inlåsta och redovisade pengar och värdesaker ”försvinner” i polisens trygga förvar. Efter en lägenhetsbrand i Malmö låstes ett större belopp in i ett kassaskåp hos inre befäl på kriminaljouren. Bara chefer hade tillgång till skåpet som kräver både kort och kod. Av polisens egen dokumentation framgår tydligt hur två poliser kontrollräknat, id-märkt, förseglat och låst in lägenhetsägarens, Evas, pengar. När hennes särbo skulle hämta pengarna saknades nästan 40 000:-.

– Jag tyckte det var skamligt. Man har ju växt upp med att det är de, polisen alltså, som ska hjälpa och inte stjälpa, säger Eva.

Malmöpolisen anmälde sig själva efter att Eva pengar försvunnit. En internutredning inleddes och flera personer förhördes – men pengarna kom aldrig till rätta.

Jag är inte förvånad. Om man granskar fakturorna som kommer från de företag som polisen placerar omhändertagna djur hos, exempelvis Hjortshögs hundpensionat i Malmö, så hittar man lätt falska räkningar som skrivs om av polisens handräckningsenhet och sedan faktureras den fd djurägaren. Så fakturerades en kvinna i Hörby som man tagit fyra katter ifrån. Inget signalement finns på katterna.

Malmö djursjukhus

Djursjukhuset i Malmö har skickat två räkningar till polisen. Enligt den ena har två katter avlivats den 29/3. En är helt uppenbart en trafikskadad hittekatt och har inget med kvinnans katter att göra. Enligt Hjortshögs version skulle katten ha tagits den 25/2 från kvinnan, förvarats i 33 dagar för 140:- per dygn (mycket kattmat för den summan!) och sedan tagits utmärglad och svårt skadad till djursjukhuset som rekommenderade avlivning!  På den andra  räkningen framgår inte hur många eller vilka katter som avlivats. Av summan att döma är det dock fyra katter. Djurägaren faktureras alltså avlivning av sex katter vilka som helst!

Hjortshög, som drevs av två fd poliser, skickar därutöver en räkning på hämtning och förvaring på 36.025:-. Superklipp alltså på ”värdelösa” katter.

 

Gårdlund

”Värdelösa” som angavs som skäl till avlivning av Mattias Gårdlund, ansvarig för ”ingripandet”. Även denna summa skrivs rakt av över på fakturan till djurägaren. Djurägaren har naturligtvis inga bevis på att hennes katter över huvud taget förvarats en enda dag på Hjortshög. Det är min fasta övertygelse att djuren dödades tämligen omgående eftersom man måste ta till inlämnade hittekatter för att skaffa fram ”avlivningsräkningar” från djursjukhuset. Trots att katterna var välskötta och djurägaren har inget förbud att ha katter så måste länsstyrelse och polis i samarbete besluta om avlivning formellt eftersom inga katter fanns kvar i livet att lämna tillbaka…

Farliga hundar

3 Sep

bok farliga hundar

Lästips som skrevs första gången 29 augusti 2011.

Lästips om bok som släpptes i september och kan beställas direkt från författaren eller begär att ditt bibliotek köper in den: ”En bok om förståelse och medkänsla med hundarna och deras människor. En bok som skapar debatt på ett djupare och mer empatiskt sätt. En bok som vill väcka medvetenhet om vad som kan hända med hundar och hundägare i Sverige idag.”

Kerstin Malm

Kerstin Malm är fil dr i etologi och har varit verksam vid SLU i Skara mellan 1987 – 2000. Hon har utbildning i både humanpsykologi och hundpsykologi och har engagerat sig i djurskyddsfrågor under många år.

Maya är inte farlig

Ett uppmärksammat fall som Kerstin Malm var rådgivare i var hunden Maya som omhändertogs av polisen i Malmö och hotades med avlivning. En man som luktar sprit och har en flaska med hemblandad sprit med sig, för övrigt en polis men inte i tjänst, hade kommit oinbjuden in i lägenheten där Maya befann sig med sina tre små valpar. Hon var dessutom sjuk visade det senare. Efter flera varningar bet Maya mannen för att försvara valparna. Polisen, som kom tillbaka samma kväll och hämtade sin sprit, krävde ett stort skadestånd och polisanmälde Mayas ägare.

Marie-Louise Törnblad på tillståndssektionen beslutar att Maya ska omhändertas. (För övrigt samma person som tillsammans med Emma Hansson konstruerade en anmälan på min hund för att ge en förevändning till att bryta sig in i mitt hus med poliser i mars samma år.) I beslutet hänvisar polisen till att länsveterinären sagt att ärendet är ett specialfall eftersom Maya är så aggressiv och att hon därför måste avlivas. Länsveterinären förnekade sedan detta.

Ett stort antal av polisens kollegor kom oanmält och hämtade Maya och även valparna utan något giltigt beslut.

– Jag blev chockad eftersom poliserna bara stövlade in utan att ringa först.  Det var nio poliser som stod posterade både i lägenheten och i trappuppgången, säger Danijela Mudri.

De beslutade att Maya skulle avlivas. I 12 dagar satt hon kedjad i bur utan att rastas med svåra smärtor på polisens uppstallningsplats (Hjortshög troligen, som drevs av fd poliser och som gjorde superklipp på varje omhändertagen hund eller katt).

Mayas matte ringer polisens tillståndsenhet som är den som drivit ärendet och fattat besluten. Hon säger att ”vi kommer att avliva henne (Maya) direkt och det spelar ingen roll om du överklagar. Du har inte med saken att göra”.

I polisens ömma vård gick Maya ner över 7 kg eller en fjärdedel av sin vikt, tappade päls och blev i ett bedrövligt skick.  På djursjukhuset upplevs Maya som trevlig och förvaltningsrätten upphävde senare polisens beslut. Maya fick komma hem men är nu rädd för män.

Tillsynslag hundar

Det är svårt för en djurägare att få rätt. Och ett avlivningsbeslut verkställs ofta innan det är rättsligt prövat. En undersökning som Sydsvenskan gjorde 2011 visade att förvaltningsrätten sällan tar upp överklaganden av tillsynslagen. För hundägarna är det därmed svårt att få ett avlivningsbeslut upphävt. Polisens beslut gäller omedelbart och kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Förvaltningsrätten tog endast upp 8 av 62 fall till överklagande. Ett av dessa gällde avlivning, de andra gällde munkorgs- och koppeltvång. Inga överklaganden togs upp till prövning i Kammarrätten.

Observera att den här artikeln inte försvarar farliga hundar utan rättssäkerheten för djurägare.

I fallet med Maya bröt polisen och uppstallningsföretaget mot djurskyddslagen på många punkter. Men när polisen gör det spelar det ingen roll eller…?

Olika värdering av djur

1 Sep

bengt fridh

Uppdaterad från den 22 augusti 2011.

Ägaren till ett lamm som konstaterats vargdödad i trakten av Nyhammar i Dalarna i juni har av länsstyrelsen beviljats en ersättning på 1 450:-. Länsstyrelsen i Skåne, Emma Hansson förstås, omhändertog i augusti året innan nio får och en get på en gård i Gärsnäs. Dessa 10 djur fick kreaturshandlaren Bengt Fridh köpa för 1 500:- tillsammans vilket gör 150:-/st. Varför blir ett får som tas av varg tio gånger mer värt än ett djur som länsstyrelsen tar?

emma h

En rashöna kan man köpa för 50:- – 150:-. På samma gård omhändertog Emma tre ”bruna” hönor som gick fritt. Polisen skickade dit Hjortshögs hundpensionat från Malmö som fångade hönorna. För hönsen debiterades djurägaren 10 475:- dvs nästan 3 500:- per höna! Hjortshög ägdes av fd poliser dvs det var deras fd kolleger som slussade ”kunder” till dem. Hade det funnits sunt förnuft i stället för stora ekonomiska intressen i omhändertaganden av dessa stackars höns, hade de helt enkelt nackats på plats eftersom Emma ansåg att de var utsatta för ”lidande”.  Men det hade ju som sagt inte givit samma klirr i kassan. Polisen rapporterade sedan glatt att hönsen mådde bra och värpte ägg! Månne det var guldägg? Och hur gick det med utbildningen i proportionalitetsprincipen? Om den ägt rum så fastnade nog inget hos Emma Hansson i alla fall.

Ny rollfördelning på Länsstyrelsen i Skåne

6 Jan

Publicerat fredag 07 januari 2011 19:28

 

Efter förra årets svidande kritik från internrevisionen har djurskyddskontrollerna i Skåne omorganiserats. En helt ny grupp har fått ansvar för planerade kontroller, något som allmänheten förmodligen trott att det är det som djurskydd handlar om, men som över huvud taget inte existerat. Till samordnare för lantbruksdjur har utsetts Karl Jansson. Förhoppningsvis är han bättre på administrativa uppgifter än på djur och människor. Här hos mig stod han och glodde i backen och sade inte ett ljud, kanske tordes han inte när Rosita Hagström stod bredvid. Han har dessutom fotograferat en plastmatta och skrivit i sk minnesanteckningar (som jag för övrigt fick ca 8 månader senare) att det brådskar med ett återbesök. Kanske tror han att plastmattor inte får tillräcklig omvårdnad hos mig.

I samma avdelning hittar vi Mattias Gårdlund som tillsammans med Jenny Persson beslöt om omedelbart omhändertagande av en häst och fyra katter i februari 2010 hos en kvinna i Hörby som de påstod vara försvunnen. Kvinnan öppnade själv dörren när två stöddiga poliser knackade på dörren och höll fast henne medan två kattfångare från Hjortshögs hundpensionat med håvar tog sig in och fångade fyra av hennes katter. När företaget efter några veckor ville håva in pengar för ”inkvarteringen” gav lässtyrelsen dem tillåtelse att avliva katterna. Ägaren fick räkning på 5000:- för pensionatsvistelsen och dessutom räkning på 3 (!?) katter som avlivats i Malmö. Om det var samma katter som man hämtade eller om de avlivats omgående går inte att utläsa eftersom inga beskrivningar eller veterinärutlåtanden finns. Gårdlund är nu bortagen från sådana uppdrag och skall enbart syssla med transporter.

Rosita Hagström har fått ansvar för att inspektera minkar. Sedan djurrättsalliansen smygtagit bilder hos Ljungemink såg sig länsstyrelsen tvungen att göra en inspektion. Rosita lyckades hitta en rad missförhållanden vilket hon genast gick ut med i pressen för att glänsa. Här hos mig kröp hon in genom mina frigående dvärghöns lucka för att fotografera den frusna spillningen under sittpinnarna. Där hävdade hon, skulle ströas så att hönsen skulle kunna sprätta i sin egen dynga! Att höns inte har det beteendet begrep hon inte. Rosita kanske vet mer om minkar än om hundar, höns och hästar men det är ju enkelt för mindre kan det ju inte vara.

Övriga inom lantbruksdjur är Anna Starck, Lena Järkelid, Renée Norlin, Sophia Hedenskog och Peter Stenberg. På sällskapsdjurssidan skall Hanna Augustsson ha hand om försöksdjur och §16 dvs tillståndsansökningar Alexandra Boijsen, Linnea Stålhandske, Mikaela Björkman, Paula Hultgren och Viveca Sandström. Här finns en del nya stjärnor, hoppas att de inte trampar i klaveret i den utsträckning många av de ”gamla” gjort.

Samordnare för anmälningar skall Elin Gullander med livsmedelsutbildning vara. För lantbruksdjur har dessutom avdelats Anton Liedgren, Camilla Lundbäck, Eva Carström, Gabriella Foschi, Malin Olsson och Sverker Olsson. I länsstyrelsens kompetenssammanställning finns ingen utbildning angiven för Sverker Olsson. Han är den som undrade om det fanns plats för en karl i sängen hos mig och tyckte att man borde få avliva gamla människor också. Han var rädd för katter, ogillade hundar och hade ingen erfarenhet av hästar. Jag trodde att någon som saknade formell kompetens inte kunde jobba kvar? Länsstyrelsen borde verkligen ta den chansen för att bli av med honom om man inte redan gjort det.

För anmälningar rörande sällskapsdjur återstår Anders Olsson, Carolin Schöld, Hanna Hedlund, Henrietta Bonde och Emma Hansson. Den sistnämnda törs inte längre visa sig på bild,  har ofta gått i par med Sverker Olsson, är den i särklass mest ökända av inspektörerna och den som mest driver ”den hårda linjen”. Undrar hur många liv hon har på sitt samvete. Eller hon kanske saknar samvete, sådana personer lär finnas.

Ansvarig för sakområde planerad resp anmälning

Katt: Linnea resp. Elin

Häst: Lena resp. Camilla

Slakterier: Mattias, Karl ingen på anmälan.

Djurtransporter: Mattias, Lena Ingen på anmälan

Mink: Rosita resp. Elin

Nöt: Peter resp. Sverker

Får och get: Rosita resp. Eva

Försöksdjur: Hanna resp. Anders

Gris: Karl resp. Eva

§ 16-tillstånd: Paula; Linnea anmälan ej relevant

Fjäderfä (värphöns, slaktkyckling, ankor, gäss, duvor m.m): Renée resp. Jan-Erik

Zoobutiker samt Zoobutiksdjur i hemmiljö inklusive kräldjur: Paula resp. Henriette

Cirkus/offentlig förevisning av djur, Lama/alpacka: Paula resp. Henriette

Hund: Linnea resp. Emma

Vilthägn och fiskodling: Renée resp. Sverker

Primärproduktion: Renée

Tvärvillkor: Rosita

Hur som helst, nästa gång de dyker upp hos mig, vem det nu blir, ska de filmas från början till slut.

%d bloggare gillar detta: