Tag Archives: gatuhundar

Sagan om bilhunden

25 Jan

I slutet av november 2017 dyker det upp en fantasifull berättelse om en hund på facebooksidan SPCA Sweden. Bakom den organisationen står samma personer som har Djurambulansen i Skåne AB, Djurkrematoriet m fl företag som ägs av Mikael Gustavsson, även känd från TV4-såpan Djurskyddarna. Den stora anläggningen som det tidigare bedrivits försökshundsuppfödning i ligger i Örkelljunga och köptes av Mikael Gustavsson då han låg på topp med polisens avtal att stalla in omhändertagna djur från flera län. Sedan avbröt polisen samarbetet och miljonerna slutade flöda in. 2014 var omsättningen över 11 miljoner med en vinstmarginal på över 39%. Knepet att få så hög vinstmarginal är bl a att anlita obetalda sk volonärer dvs kvinnor som vill hjälpa djur men saknar kunskap samt praktikanter dvs tjejer som studerar på den närbelägna lantbruksskolan. Att använda okvalificerad och otillräcklig personal har fått som konsekvens att mängder av omhändertagna djur vanvårdats. I ett fall med 41 hästar finns det nu en dom fastslaget att djuren minskat i värde efter uppstallningen hos Djurambulansen.

Hundstallet tjänar miljoner på konceptet ”tyck synd om och skänk pengar till en hemlös hund” så varför inte kopiera ett framgångskoncept? Ju eländigare desto bättre så en gatuhund med stort vårdbehov från ett öststatsland är perfekt att tigga pengar åt. Av någon anledning stod Kattjouren för insamlingen men har man skatteskulder så är det fiffigt om pengarna går in på någon annans konto.

 

I den här första versionen står Serbien som ursprungsland. Antagligen faller det inte Gustavsson in att Serbien är ett sk tredje icke listat land varifrån det krävs speciella kontroller för att få föra in hundar till EU ifrån. Kanske tror han att Serbien tillhör EU.

I övrigt är det mesta fantasier som liknar en uppsats i småskolan. Carson (”bilhunden”) bodde i en skrotbil. Ja bo i en bil kan inte vara det sämsta för en hund. Bilen är parkerad och dörren lämnad öppen uppenbarligen för just honom.På filmen ser man bilnumret. Utan speciell befogenhet kan man inte spåra bilens ägare men registreringsnumret kommer från staden Kruševac med omgivning i Serbien. Gustavsson påstår att han fått öronen avklippta. Det här är en serbisk ras som man traditionellt kuperar öronen på. Att han blev slagen varje dag är knappast troligt. Då hade han varit rädd. Men det låter bättre så och ger mer pengar.Den 18 oktober kastreras Carson i Kosov, Serbien. Troligen får han sitt serbiska chipnummer  ungefär samtidigt.

I det bulgariska pass som Carson senare ska utrustas med ser man tydligt att datum för chippning är bakdaterat från den 20 oktober till den 17 juni. 20 oktober bör vara det rätta datumet. Den 22 oktober befinner sig Carson på någon slags shelter i Kosovo i Serbien och man tigger pengar för honom. Han lider av demodex, inte rävskabb som Gustavsson påstår.

Den 26-27 oktober är han fortfarande i Serbien och folk undrar var där men får inget svar. Kanske har man stulit honom och han hade en ägare?

Den 6 november är Carson forfarande i Serbien.Den 26 november är Carson på Fyn i Danmark, påstås ha hittats i Serbien i slutet av september och skänkes till rätt person. Det anses Mikael Gustavsson vara som alltså har hunden i Örkelljunga fyra dagar senare. Vad hände under mellanliggande 20 dagar. Jo då smugglas Carson till Bulgarien som är ett EU-land.

Där får han ett Bulgariskt pass. En serbisk hund ska förstås ha ett serbiskt pass men då tar det betydligt längre tid om hunden ska komma in legalt. För hundar bl. a. Carson som förs in i EU från icke listat land som handelsdjur (som ska byta ägare) tar det minst fyra månader och följande gäller:

Carson förses med en dansk ägare (vart tar hon vägen?) och ett födelsedatum som ju omöjligt kan kännas till då han sägs vara en gatuhund. Enligt det datumet skulle han vara sex år. Tidigare påstås han vara åtta. Var är veterinärintyget?

Vem är veterinären som säljer falska pass? Carson påstås ha vaccinerats mot rabies den 17 juni. Då var han i Serbien och hade inte ens hittats.

Han påstås ha avmaskats mot dvärgbandmask den 17 oktober. På andra raden ska klockslaget stå eftersom man har en viss tid på sig att passera gränsen.Andra vaccinationer ser också konstiga ut. Den 17 oktober befann sig hunden bevisligen i Serbien.

Den 7 december börjar Kattjouren med en förvirrad berättelse om Carson att djurvänner ”tagit honom till Bulgarien”. Då skulle han ha haft serbiskt pass. Alltså smugglades han till Bulgarien av ”djurvännerna” utan tanke på vad de för in för smittor och parasiter. På en vecka rasar det in över 80.000:- till denna gratis hund.  Givarna är helt saliga över att få hjälpa.  På en lördag (!) besöker Carson en ”hudspecialist” och han konstateras ha demodex. Det blir en dyr historia för den blivande ägaren. Hundens ursprung börjar ifrågasätts. Men länsstyrelsen får varken se hund eller orginalpass. Något veterinärintyg tycks inte finnas. Han påstås nu vara tillbaka i Danmark. Man nöjer sig med att få kopior på passet. På fråga om hunden varit i Serbien svarar ”SPCA personal” att de inte vet men att ”de har kollat pass och chip och att de stämde ihop”. Med det låter länsstyrelsen nöja och avslutar ärendet. Så enkelt är det alltså att smuggla en hund. Läs av chippet och köp ett EU-pass.

Antagligen har det bulgariska passet kommit senare än hunden. Mest troligt har Carson aldrig varit i Bulgarien och den veterinär, Istvan Kostov, som säljer passen, har aldrig träffat hunden. Vad säger EU om att en veterinär säljer EU-pass till hundar från Serbien och troligen även från andra länder? Länsstyrelsen i Skåne säger som vanligt ingenting när det gäller Djurambulansen och någon kontrollrapport finns inte. Det är bara när de ska spela in TV-film de bryr sig om att stoppa import av hundar. Och då laglig sådan. Distriktsveterinärerna varnar på Facebook efter ett misstänkt fall av rabies nyligen: ”Vi på Distriktsveterinärerna vill gärna uppmärksamma risker med att köpa hundar av oklar härkomst utan papper.”

Att hjälpa på plats

24 Dec

Idag har jag en gästskribent. Det är Malin Agrell som jobbar ideellt med att hjälpa hundar som far illa. Nyligen mottog hon ett stipendium för Maoland Shelter i Rumänien.

Dag S. Stiansens stiftelse tilldelade Malin Agrell och Maoland Shelter ett stipendium i november 2017 på Grand Hotell i Oslo att användas till kommande kastreringskampanjer.

Malin är bestämd med både hur hjälparbete bör bedrivas för att få bäst effekt för djuren och hur människors vilja att hjälpa kan missbrukas. Hon skriver:

Det är underbart med alla dessa godhjärtade människor som är beredda att hjälpa. Människor som samlar in pengar till och hjälper djur är fantastiska, men också en guldgruva för de mindre seriösa.

Jag talar främst om hund-/djurvärlden där många aktörer jobbar mer eller mindre ideellt och är mer eller mindre seriösa. Nyligen fullkomligt forsade det in pengar till en hund som befinner sig i Sverige där ursprung, handlingar såsom pass, vaccinationer etc kanske inte är helt i överensstämmelse med sanningen. Upp mot 90.000 kronor lär ha samlats in till en hund vars ursprung, livshistoria, ålder, sjukdomsbild mm mm ändrats många gånger. De få människor som sett bakom ytan och ifrågasatte blev blockerade och idiotförklarade. Människors godhet utnyttjades till max och på flera veckor redovisades inte en enda krona. Människor tycker synd om den stackars hunden och tänker inte längre än så. De blir helt tagna av hans, toligen uppdiktade, historia och allt annat runtomkring suddas ut. De tänker inte på att det som skrivs kanske inte är sant, ingen tänker steget längre på konsekvenser och eller på att någon kanske skor sig på en stackars hund.  Allt handlar om en enda hund, när tusentals hundar världen över lider svårt. Klart denna stackars hunden ska få hjälp, men hjälp på rätt sätt från början till slut INGET annat.

Vet ni vad 90 000 kr skulle kunna åstadkomma på plats i ett land fullt av misär för både djur och människor?

  • Ca 360 hundar skulle kunna kastreras och i förlängningen skulle tusen och åter tusentals oönskade valpar slippa födas till ett liv fyllt av hunger, utsatthet, misär, plågor osv. Detta skulle innebära MILJONER färre valpar.
  • Ca 1200 hundar skulle kunna bli vaccinerade, avmaskade och avlusade av en organisation och stor smittspridning skulle kunna undvikas samt få tänder och klor omskötta.
  • Ca 200 hundar skulle kunna få hjälp mot svåra hudproblem och infektioner och slippa lidande.

Själv har jag rest i ”hundvärlden”  i många år. Jag började i Rumänien och såg dessa såkallade ”scammers”, för att fortsätta till Irland och se hundkapplöpningarnas baksida.

Jag återvände till Rumänien och hittade ett hundhägn som kändes genuint och ärligt. Det fanns ett team som arbetade kring det non profit-registrerade hägnet. Efter ett par månader gjorde jag min första resa dit. Att se med egna ögon innan man går ”all in”. Det vore fullkomligt vansinnigt att hjälpa ett hägn jag aldrig besökt.

Nu 3,5 år senare hjälper jag fortfarande och i mycket större utsträckning. Vi är fortfarande samma team som vi var för 3,5 år sedan. Flera starka kvinnor i olika delar i världen, som alla har jobb, familj, vänner mm mm . Från dag ett bestämde teamet att ALLT arbete ska ske med full transparens. Allt ska vara öppet, rakt, ärligt och varenda krona ska gå och följa. Varje dag ser jag hur det tiggs pengar till olika hundhägn världen över och inte en enda krona redovisas. Vi människor är otroligt naiva och blåögda. Mycket mer borde ifrågasättas.

Vad innebär att hjälpa på rätt sätt?

Att transportera en hund, som för en spottstyver skulle kunnat få hjälp på plats, halva Europa runt är inte att hjälpa på rätt sätt.

Att hjälpa på rätt sätt är arbeta långsiktigt, öppet, ärligt och rakt. Att ha tydliga mål och visioner. Att bemöta frågor och ifrågasättande rakt och ärligt. Att kunna visa upp sitt arbete på ett enkelt och rakt sätt.

Att hjälpa på rätt sätt är att arbeta förebyggande för framtiden på bred front för att minska alla dessa oönskade gatuhundar. Då är kastreringar det viktigaste.

Två gånger per år har vi ”kastreringskampanjer” . Steg 1 är att lösa allt det praktiska med folk som vill hjälpa till GRATIS, som betalar resa, uppehälle mm ur egen ficka. Att få in medel till att kunna utföra kastreringar via donationer.Steg 2 är att knyta en duktig veterinär till ens verksamhet och få till ett gott samarbete.

Steg 3 är att få människor på plats att förstå hur viktigt dessa kastreringar är.

Steg 4 är att utföra detta hårda arbete. Att arbeta tillsammans i teamet upp till 14 timmar om dagen.För varje hund/katt som kastreras innebär det i förlängningen att det föds 10.000 tals färre oönskade valpar/kattungar.Steg 5 är att slutföra och avsluta kampanjen att redovisa vad man gjort, framförallt med de donationer som getts. Detta görs via enskild bild på varje kastrerad individ tillsammans med veterinärräkning. Enkelt, öppet och varenda krona går att följa.

Att hålla en fristad/hägn i bra skick så alla dessa utsatta djur kan leva ett drägligt liv är också att arbeta långsiktigt. Detta innebär också att flera familjer genom anställning kan bli självförsörjande. Det dagliga arbetet ska kunna gå att följa. Filmer, bilder mm ska kunna visas. Inköp ska visas med bilder och kvitto. Foderleveranser ska visas med bilder och faktura. Övriga räkningar ska redovisas. På så sätt är allt öppet och rakt. Hägnet ska ta emot besökare och alla ska vara välkomna dit. Ett hägn som endast haft få och kanske samma besökare gång på gång kanske man borde ifrågasätta.Denna tiken hittade jag i slutet på september vid de varma källorna. Hon hade grävt ett gryt till sina valpar. Dag 1 matade jag henne, dag 2 visade hon mig valparna och jag kunde rädda dem.Vi plockade in tiken och alla valparna. Isolerade dem, risken för distemper och parvo. Tiken avmaskades. Valpar och tik avmaskades och vaccinerades när de uppnått rätt ålder. Två vaccinationer med intervall i mellan.

Adoptioner är en försvinnande liten del av allt hjälparbete. Så länge det inte kastreras går det ALDRIG att adoptera ut i samma takt. Att arbeta med adoptioner har för en del blivit en guldgruva. Andra organisationer säljer hundarna för långt mycket mer än de faktiska kostnaderna, vilket är OK så länge det redovisas vad överskottet går till. Att färdigställa en hund med veterinärer och allt vad det innebär, flygresa hem osv, och i Maolands fall lång transport tlll flygplatsen och minst två transporter á 10 mil enkel resa till veterinär är den faktiska kostnaden ca 3.500, andra organisationer tar upp till 6.000 kr, och överskottet som borde gå till andra hundar, redovisas inte.

Hundar som adopteras ut ska ha rätt dokumentation, vaccinationer mm mm. Detta är ett ansvar som är otroligt viktigt. Vi kan inte ena dagen förbarma oss över dessa stackars smuggelhundar för att nästa dag tycka att en det är OK att en hund med bristfällig dokumentation eller rent av felaktiga dokument kommer in i landet.  Det handlar om ansvar och att arbeta på rätt sätt. En hund som adopteras ut ska självklart ha det som lagen kräver, men enligt mig räcker det inte där. Det bör tas tester mot en rad sjukdomar och åkommor, vilket även bör följas upp i det nya landet.

Med vår hjälp har över 400 hundar fått nya hem. Över 400 lyckliga hundar och 400 lyckliga familjer som har betalt den faktiska kostnaden och inget annat. För varje hund som blir adopterad kan en ny utsatt hund få hjälp, men det stora svaret på problemen är ändå kastreringar.Vi ser en tydlig minskning av antalet gatuhundar sedan kastreringarna började. I snitt räddas ca 10 hundar/mån från gatan. Vid kampanjer kastrerar vi 30-50 st per dag. Att byborna nu kommer självmant med sina hundar är ett jättegenombrott, det är ett mirakel. Sist kom flera bybor, vi plockade hundar från gatan och från större företag som har hundar på gården/företaget. Hundarna på gatan kan man ofta på enkelt sätt bara ta. Annars i svåra fall används bedövningspilar. Vi tog också in en hel flock där vi sköt med bedövningspilar, dessa hundar sattes tillbaka. Många hundar dumpas vid hägnet, binds utanför, kastas över staketet eller läggs i en papplåda utanför, speciellt valpar.Vi går också igenom ALLA hundars tänder och rengör dom. Utöver allt arbete på plats innebär teamets arbete att uppdatera sociala medier med allt vad det innebär, samtal med underbara människor som stöttar vårt arbete, kommunikation med våra veterinärer, olika event för att få in donationer samt samtal mellan oss som ingår i teamet.När man har träffat en person som dedikerat sitt liv till utsatta djur och som är öppen, ärlig och rak är det enkelt att samarbeta. Inga historier behöver ändras allt kan visas rakt och öppet. Vi i teamet arbetar inte bara för djuren utan även för de människor vi hjälpt till en bättre tillvaro tack vare vi erbjudit de arbete i hägnet.

Det finns ärliga, seriösa och raka människor det gäller bara att skilja agnarna från vetet. När saker och ting går rätt till är det enkelt att hjälpa.

Vad tycker ni är att hjälpa på rätt sätt?

För mer information och hur du kan stödja vårt arbete följ oss på Facebook Maoland Shelter Maoland Sweden.

We are just dogs on the street!

7 Jan

Publicerat fredag 18 februari 2011 14:27

 Här sitter jag och gråter över rumänska gatuhundar!

  • Daisy

    tis 22 mar 2011 03:14

    Blev kvar på din blogg i timmar, tack för att det finns månniskor som dig !
%d bloggare gillar detta: