Tag Archives: Eva Eriksmarck

Allt är djurägarens fel

5 Jan

Fallet med omhändertagandet av hästarna, som jag sammanfattade i förra artikeln, vill jag hävda var det som blev stilbildande för sk akuta omhändertaganden. Den drivande och ansvariga handläggaren var Eva Eriksmarck som var anställd av Sala kommun och sedan fortsatte på länsstyrelsen. ”Det ska”, säger Eva Eriksmarck, ”inte vara upp till lokala politiker att besluta om djurskydd”. Det ansåg hon i augusti 2008, bara ett halvår tidigare då hon just på delegation av kommunpolitikerna, tagit alla hästarna.

Just den delegationen stred också mot kommunallagen. I 6 kap 34 § kommunallagen sägs att nämnderna inte får delegera beslutanderätten i ”ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt”.

Eva Eriksmarck blev ordförande i Djurskyddsinspektörernas riksförening DIRF och drivande bakom ett djurförbudsregister. Det skulle ge möjlighet att sätta dit ”djurplågarna”.

Eva & Fredrik

Bilden ovan Eva Eriksmarck och veterinär Fredrik Ehn hos Solveig Bachler 5 september 2003 efter en anmälan om magra hästar. Veterinären skriver ingenting och något utlåtande i rapporten fanns inte med. Antagligen för att det inte var något fel på hästarna. Han sa att han såg ”välmående växande unghästar”. Solveig håller i Laura. Laurette till vänster.

Enligt §32 djurskyddslagen, omedelbart omhändertagande, som Sala kommun tillämpade för att ta alla Solveigs hästar dvs hela hennes uppfödning och företag, förutsätts lidande. I jordbruksverkets skrift ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Handläggning av djurskyddsärenden” Dnr 31-2401/09 står det att läsa:

§32

Rekvisitet om lidande skall alltså var uppfyllt. Dessutom betyder ordet ”omedelbart” exakt det, inte om en vecka eller två. Den 6 februari gör miljökontoret med Eva Eriksmarck och Fredrik Ehn inspektion av 13 av hästarna. Utlåtandet som skrivs av Eva och undertecknas av Fredrik ligger först till grund till en kontrollrapport som blir ett föreläggande som skall vara uppfyllt den 15 februari. Det blir till alla punkter uppfyllt. Den 13 februari, samma dag som Åsa Hellström ringer och vill ha hjälp med att få en häst, tas ändå beslutet om omedelbart omhändertagande men det verkställs först den 21 februari. Bilderna som åberopas är tagna före den 1 februari.

Så hästarna var inte mer lidandet än att det först kunde skrivas ett föreläggande, därpå ett beslut och sen dröjde det ytterligare en vecka innan hästarna kördes till Grällsta. Hur var det då med lidandet? Samma utlåtande från den 6 februari ligger också till grund för åtalsanmälan och beslut om djurförbud. Ett viktigt intyg således.

Veterinär Fredrik Ehn vittnade Västmanlands tingsrätt om sitt intyg. Redan i början av förhandlingen har åklagaren plockat bort anklagelsen att det skulle saknas foder av bra kvalitet. Det har motbevisats av fotodokumentation och analyser. Återstår hovar och fölets synskada.

Förhöret avslutas när en häst, som han på intyget skrivit som valack, visar sig vara ett sto. Efter veterinärens slutreplik: ”Jag tog dom uppgifter jag fick och skrev ut det”, så bryts rättegången. Åtalet ogillas och Solveig får en friande dom.

Kommunen har redan utfärdat djurförbud på samma ”bevisning” i tron på en fällande dom. Det blir inte så men beslutet återtas inte. Det är nödvändigt med djurförbud för att komma över den häst som fysiskt befinner sig i ett helt annat län. Eva Eriksmarck struntar alltså i tingsrättsdomen. Vis av detta nederlag är det troligen en orsak till att länsstyrelserna blev mycket ovilliga att åtalsanmäla påstådda brott mot djurskyddslagen. Bättre då att uppnå målen med omhändertagande och djurförbud genom förvaltningsrätterna som i stort sett ger OK-stämpel åt myndigheten.

Ett djur som omhändertas skall per definition få det bättre efter omhändertagandet. I djurskyddshandläggarnas ögon är allt som händer med ett djur, ägarens fel, även det som inträffar med djuret under infångning, transport och förvaring. Att byta ut ägaren dvs fysiskt flytta djuret till en ny ägare är därför universallösningen. Ingen är så okunnig om sina djurs skötsel som djurägaren. Alltså är allt annat bättre. Dessutom ser handläggarna lagens straff som för låga och de straff man själva kan dela ut till en djurägare är därför så mycket bättre. Djurförbud och stora omhändertaganden började 2008 också ses som mått på djurskyddshandläggarnas effektivitet. En merit helt enkelt.

Låt oss se vad som hände med Solveigs hästar.

Ett av skälen till omhändertagandet var alltså overkade hovar (om än inom normalt intervall). Så då blev de väl omedelbart verkade efter ankomsten till Grällsta? Nej, som vi hörde på ljudfilen så blev de verkade först den 3-5 mars.

CoupletHingstfölet Cuplett, på bilden hösten -07 med sin mamma Knåpia, var ett av två föl som föddes på sommaren 2007. Båda stona hade betäckts på samma hingststation. De kom hem året innan dräktiga sedan ett par månader. De hade då varit smittade av ringorm och båda misstänktes ha behandlats med ett förbjudet preparat. Det ena fölet föddes med gomspalt och avlivades (”dött” stod det i anmälan) eftersom ett sådant föl inte kan dia. Cuplett föddes med en synnedsättning. Veterinären skrev den 6 februari att han borde avlivas inom två veckor.

kallelseI föreläggandet stod det att ögonveterinär skulle anlitas för bedömning. Det gjordes men tiden fick avbokas eftersom fölet var en av de 16 hästar som togs.

CupletthuvudNågon betänklighet mot att flytta ett föl med kraftig synnedsättning till en främmande miljö fanns uppenbarligen inte. Synundersökning fick han aldrig av Grällsta trots alla pengar han drog in till dem. Han ansågs inte vara mer lidande än att han kunde inbringa Grällsta samma dagpenning som övriga hästar. Någon användning för honom hade man inte så han avlivades den 8 maj dvs nästan 10 veckor senare än veterinärens rekommendation. Avlivade gjorde man också Change the Romance född 1991. Ett fantastiskt sto som gärna tog hand om andras föl. Grällsta kunde inte hantera henne.

Knåpia på grällstaCupletts  mamma Knåpia 18 år var en av de hästar som omhändertogs men en av tre som inte blev veterinärundersökta. Hon hade brutit ett framben som 14 månaders unghäst, hade gått som avelssto och fick inte ridas pga skadan.  Solveig köpte henne som vuxen. På Grällsta blev hon riden.

Big foot 18 majDen stora valacken Laurel Model (Big Foot) som visat kraftiga symtom på förgiftning var tunn långt efter omhändertagandet. Bilden är från den 18 maj dvs han har varit på Grällsta nästan 3 månader.

Moddan och Knåpia på GrällstaChange the Model och Knåpia på Grällsta 2008. Man ser tydligt revbenen på dem trots grönbete. Nu ansågs de dock inte dåligt skötta.

ridsport 17 marsEva Eriksmarck gick ut i media och förtalade djurägaren. Det blev också stilbildande att förekomma domar och ersätta utredningar genom att offentligt fastslå djurägarens skuld och oförmåga: ”Det handlar om en längre tids underutfodring.”

hingsten på Grällsta 3Unghingsten Come On placerades tillsammans med två ston. Den 23 mars.

IMGP6221

Utemiljön blev små stenhagar. Bild den 23 mars. Laura till vänster, troligen Laurette bakom stolpen. Bombina till höger.

Big foot 22 juniBig foot 22 juni. sårBigg Foot den 22 juni har fått lite grönbete och börjat lägga på sig. På vänstra frambenet har han ett djupt vätskande sår. Han har också bitskador på halsen.

Bombina uthyrd 080815I augusti fick en av barnens ponnyer, Bambina, dra in pengar som hyrponny. Hon användes även på konfirmationsridläger v. 25-27 liksom Model Court. Shettisen Ronja, även hon barnens ponny, blev också uthyrd och använd på ridläger liksom Question och Quimmer. Laura blev som sagt såld till en annan ridskola, se förra artikeln. Övriga stora hästar gick direkt in i verksamheten. Inte dåligt för så ”misskötta” hästar!

Vill ha!

29 Dec

Tisdagen den 29 januari 2008 ringer någon till miljökontoret i Sala och anmäler att en häst eventuellt två skall ligga ner i stallet på ett stuteri som föder upp högkvalitativa hopphästar.

anmälan Solveig

Anmälan är inte gjord av vem som helst utan av någon som har tillgång till stallet. Det finns verkligen ett föl med en medfödd ögondefekt. Tid är bokad för undersökning på Strömsholm.

föletPå förmiddagen den 29 januari gör Staffan Andersson vad han beskriver som ”försök till kontroll” på gården. Han hittar inga hästar som ligger ner.

Sent samma kväll kommer hästägaren hem från arbetet och går till stallet för att titta till hästarna. Hon känner inte till anmälan och vet inte då att kommunens inspektör varit där. Anmälaren vet uppenbarligen i förväg att något kommer att hända med en eller flera hästar. I stallgången ligger nu ungstoet Big Dream och kan uppenbarligen inte resa sig. Det är närmare midnatt och någon veterinär går inte att uppbringa. Distriktsveterinären kontaktas direkt på morgonen kl 8 och Towa Lindström anländer en timme senare.

”Towa kom ut straxt efter 9.00, hästen låg då på stallgången och kunde inte komma upp, hon åt och drack men lade sig ner på sidan emellanåt, när hon reste upp sig på mage tittade hon och nosade ideligen på sina bakben.

Towa undersökte hästen och beslut fattades att ge hästen dropp, innan det startades vändes hästen så hon låg på sin andra sida. Jag satt hos hästen och bytte påse när den första var slut, i slutet på andra påsen fick jag hålla ner hästen ordentligt ty hon blev ”orolig” eller vad man ska kalla det, när det endast var lite kvar, 20-30 ml, stoppade jag droppet ty jag hade svårt att hålla henne stilla och ville inte utmana ödet, hon sparkade kraftigt med sina bakben ända upp till halsen där jag satt. Jag ringde till Towa och talade om att droppet var klart, efter 40-45 min återkom Towa från den kalvförlamning hon varit på, då hade hästen lagt sig på sida och slutat sparka, Towa gav henne div medikamenter och vi försökte mana upp henne genom att smacka och knuffa men bakbenen bar inte. Towa stack en kanyl i kronränderna på hästen men den reagerade inte.”

Staffan Andersson skriver:

inspektioner

Man beslutar att avvakta med avlivning, ägaren får instruktioner hur det i så fall skall göras. Är hästen bättre skall ett lyftförsök göras. Morgonen efter ”…ringde jag upp Towa igen och vi diskuterade ev lyfthjälp, alternativt avlivning som R. skulle göra, hon hade ju visat honom dagen innan.”

Ägaren beslutar att avliva. ”…ringde jag direkt till Towa och vi kom överens om att R. skulle avliva hästen han skulle bara hämta vår egen släpkärra…” Vad hon inte vet är att Towa nu får kalla fötter och gör en anmälan som resulterar i att djurskyddshandläggaren Eva Eriksmarck åker ut till gården tillsammans med en annan veterinär, Fredrik Ehn, samt poliser.

”Jag ringde till Staffan på miljökontoret ty han hade lämnat ett meddelande och fick då reda på att det nu hade blivit ett djurskyddsärende och att polisen skulle beslagta hästen efter avlivning, jag ringde även till Fredrik Ehn som också hade lämnat ett meddelande. Redan då förstod jag att Towa och Fredrik inte hade pratat med varandra och det bekräftade Towa när jag fick tag på henne senare.”

polishandräckning

Kl 13.51 innan  hon åker ut till gården och hästen avlivas den 31 januari gör Eva Eriksmarck en åtalsanmälan om djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen på uppmaning av polisen Bengt Lejdström. Eva Eriksmarck har alltså inte sett hästen. I faxen instrueras till att obduktionen skall fastställa utmärgling.

det_VERKLIGA_faxförsättsbladet

kl 15 Big Dream

Stoet har hasat sig ut i gången från sin box. Någon har öppnat boxdörren.

Big Dream skjuts i stallgången inför ögonen på tre andra hästar några minuter innan ägarens man anländer med släpet. Blodet sprutar över väggarna och den döda hästen får ligga åtskilliga timmar innan kadaverbilen kommer för transport till SVA. Någon orsak till hästens symtom går inte att fastställa. Hon har heller inte mask. Sala kommun fakturerar 10.543:-.

Nu är lavinen igång och detta är bara början på katastrofen som skall komma.

brustit i skötsel

Den 1 februari faxar Staffan Andersson två sidor bilder på 12 av hästarna tagna inne i stallet till länsstyrelsens rättsenhet. Det är oklart när dessa är tagna.

fax med bilder

kommunens bilderDessa bilder kan inte ha tagits den 31 januari eftersom då stod endast fyra hästar inne inklusive stoet som fallit omkull. Om Staffan tog bilderna den 29 januari, när han bevisligen var på gården, har han på eget bevåg tagit sig in i stallet och då även konstaterat att anmälan inte stämde. Hur kan någon veta att det skall inträffa något så exceptionellt att en häst ramlar ihop i en stallgång och inte kan resa sig? Den enda förklaringen är att antingen har anmälaren gjort något med en eller flera hästar eller vet att någon annan gjort det. Det utreds inte av kommunen. Bilderna är av mycket dålig kvalitet och läggs senare ihop med bilderna som tas av Big Dream och används som ”bevis” i åtalet.

Den 24 april skall kommunen påstå att bilderna togs den 6 februari. Då togs inga bilder. Bilderna är enligt faxet tagna före den 1 februari!

bilder till polisen

Fyra dagar senare den 5 februari begär Eva Eriksmark polishandräckning igen. Nu skall resten av hästarna inspekteras.

polishandräckning2Inspektionen den 6 februari går så till att Fredrik Ehn går utanför boxarna och tittar in på hästarna. Bakom går Eva Eriksmark och för anteckningar. Dessa anteckningar skriver Fredrik Ehn ut senare och undertecknar.

Besöket resulterar i en sk kontrollrapport med förelägganden som skall vara uppfyllda den 15 februari. Hästarna har fallit ur och ägaren vet inte varför. Det är aktivitet i stallet. Boxar har öppnats och hästar släppts lösa.

föreläggandeDen 13 februari kommer ett telefonsamtal till Eva Eriksmark från Åsa Hellström, som sedan 1996 haft ett sto på foder men inte vill lämna det ifrån sig.

Samtal från Åsa 13 feb 08

Samma dag den 13 februari, dvs två dagar innan föreläggandet gått ut, beslutar Staffan Andersson då istället att samtliga 16 hästar,

Ronjainklusive barnens ponnyer skall omhändertas. Bilden på shettisen troligen tagen av Staffan Andersson den 29 januari alternativt vid tidigare, icke diariefört, besök.

beslut omhändertagande 16 hästar1

beslut omhändertagande 16 hästarStoet, Change the Colour, skulle Åsa Hellström meritera i Tyskland och sedan få ta ett föl efter.

Åsa_colan_Åsa_skickade_från_Tyskland_1998

Åsa skickar ovanstående bild från Tyskland och ber Solveig skicka hästens originalhandlingar, vilka hon också får. Handlingarna försvann sedan.

När detta är gjort återlämnas inte hästen utan 2004 skriver sig Åsa istället, utan Solveigs vetskap, som ägare i ett avtal med en tredje person, Eva Gudmundsson, lämnar stoet dit och avtalar att de skall dela framtida avkommor.

Avtal Åsa Eva 2004Först 2007 får Solveig vetskap om detta avtal. Som rättmätig ägaren spärrar hon emellertid registreringen av fölen redan hösten 2005 då hon upptäcker att ägarskapet ändrats till Åsa Hellström i avelsföreningens register.

Eva och Colan

I en bok ”Jakten på den perfekta hästen” om Eva Gudmundssons uppfödning finns Change the Colour med. 2007 väntade stoet ett nytt föl och utan ägarskap blir det svårt att registrera fölet. Men det kanske finns andra vägar.

Orange colour

Tysk registreringDen 21 februari 2008 verkställer polisen omhändertagandet av 16 hästar. Transportör och uppstallare är Hans och Gunilla Hardenborg, Grällsta Ridcenter.

verkställande

Den 26 februari kommer ett brev från någon som är nöjd och vill hästarna illa.

hot

Polisen praktiskt taget skänkte bort hästarna till Grällsta. Priset 29.500:- fick de själva sätta. De fick hästar för minst en miljon och därtill 600.000:- för besväret av polisen.

hästarna på grällstaHästarna gick in i verksamheten. Laura Model såldes till Säva Ridcenter med minst sagt bra vinst. Åsa Hellström var också hoppinstruktör på Grällsta.

Laura

Nu är tanken att en dom i tingsrätten skall motivera hästförbud, men åtalet ogillas då veterinären inte kan stå för sitt intyg. Solveig meddelas hästförbud den 17 februari 2010 dvs innan den friande domen kommer. Djurförbudet upphävs av förvaltningsrätten.

Åtalet ogillat

Change the Colour är fortfarande inte omhändertagen. Men Åsa Hellström vill fortfarande ha och skriver ett mail till länsstyrelsens jurist:

Åsa mail till Simoon 2010

Andreas Simon överklagar förvaltningsrättens dom till kammarrätten den 30 juni 2010. Motiveringen är bl. a att det har betydelse med hänsyn till de verkningar som var förbundna med Länsstyrelsens beslut om djurförbud från den 17:e febr 2010 och att det ”fn övervägs av myndighet ( tex beslut om omhändertagande enligt 31§ 3 djurskyddslagen mm)” dvs en planering av ett omhändertagande av hästen Change the Colour enligt önskemål från Åsa Hellström. Kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut. Innan dess har Change the Colour överlåtits helt lagenligt till annan ägare och det registreras på avelsförbundet.

”Bifogad scannad handling är ankomststämplad hos ASVH 2010-04-19 och finns arkiverad. Dokumentationen är tillräcklig för att ett ägarbyte kan anses ha skett för den häst som omnämns i handlingarna, enligt de rutiner som ASVH tillämpar.

Vänliga hälsningar

Niklas Lindgren, VD

ASVH

Året därpå görs ett nytt försök och Åsa erbjuder sig att flytta hästen till ”rätt” län:

flytta hästenTrots att en annan ägare finns registrerad sedan ett år tillbaka bortser såväl polis som länsstyrelse från detta och beslutar att hästen äntligen skall omhändertas. Ingen ser hästen rent fysiskt. Det anses inte nödvändigt. Någon värdering görs inte.

faktiskt omhändertagande

Här kunde historien slutat om jag inte fått reda på omhändertagandet och bjudit polisen i Västmanland 10.000:- för hästen. Anbudsgivning hade inte polisen räknat med så man skyndar sig att upprätta ett ”bortskänkesavtal” med Åsa Hellström. Polisen försvarar det med att man ”kvittar” mot ”uppställningskostnad”. En kostnad som givetvis är fiktiv. Åsa bestämmer själv värdet till slaktvärdet trots att stoet åter är dräktigt.

överlåtelse enl Åsa

uppstallning

Så nu var äntligen hästen levererad och prissatt enligt önskemål!

Jag JO-anmälde polisens förfarande och JO fällde polisen i Västmanland den 9 april 2013 för att ha sålt stoet Change the Colour till underpris.

JOs bedömning

 

Polisen inte så noga med vem de anlitar

18 Okt

hästarna på grällsta

För tre år sedan den 13 september 2011 hittades tre av fem travhästar, på väg till Solvalla för att tävla, döda när färjan Lisco Patria kom till Kapellskär från Estland. En häst slet sig, därefter är det oklart vad som hände. De två förarna av lastbilen  anmäldes för djurplågeri.

Det är inte helt ovanligt att hästar far illa av de långa transporterna mellan de baltiska länderna eller Polen och Sverige.

Grällsta ridcentrum i Sala har regelbundet hämtat billiga hästar till sin verksamhet och vidareförsäljning.

En anmälan från djurskyddsinspektören i Nynäshamns kommun gjordes 2006 av företagets beträffande en  transport av 8 hästar från Polen. Enligt anmälan hade hästarna vid ankomst till Nynäshamn transporterats 22 timmar utan vila. Under överfarten från Polen (18 timmar) hade hästarna ej haft tillsyn eller vattnats. Händelsen  polisanmäldes av tullen i Nynäshamn. Den 15 juni 2006 gjorde därför Eva Eriksmarck en inspektion av företaget.

Jag har tidigare skrivit om hur Grällsta gjorde ett ekonomiskt klipp när polisen placerade 16 av samma Eva Eriksmarck omhändertagna hästar där ett och ett halvt år senare i februari 2008. Att företaget ertappats med olaglig transport av hästar hindrade inte polisen att anlita dem för ännu en olaglig transport.

Billiga hästar fick de även nu. 16 hästar av finaste hoppstam som de själva fick både sätta pris på och köpa för mellan 1.000:- och 3.000:-. På bilden syns några av de omhändertagna hästarna sedan de gått in i företagets verksamhet. Andra såldes vidare till andra ridskolor men då hade priset 20-faldigats.

Djurförbud

28 Jan

flemminge gård

Publicerat fredag 22 april 2011 13:29

Med anledning av att Stig-Anders Svensson (”Hästmannen”) frågat Länsstyrelsen om han får vara med och hjälpa till om en annan person med egna hästar kommer till gården för att släpa ut det virke som han för hand dragit ihop under vintern, svarar Jenny Trygg Djurskyddshandläggare, Länsstyrelsen i Jönköpings län:

”Även förhållandevis ringa kontakter med djur kan bedömas utgöra ett brott mot förbudet, beroende på ärendets bakgrund och situationen vid kontrollen. Om en person med djurförbud bedöms bryta mot förbudet görs en åtalsanmälan. De djur som personen handhar kan omhändertas även om de ägs av andra. Vid en eventuell omprövning av ett djurförbudsbeslut ligger det personen till last om han/hon tidigare har bedömts inte följa beslutet. En person med djurförbud rekommenderas avstå från varje kontakt med djur för att inte hamna i den situationen.”

Djurförbud är ett livstids yrkesförbud som alltså får vittgående konsekvenser både för personen i fråga och för omgivningen. Han/hon kan inte följa sitt barn till ridskolan med risk att hästarna omhändertas. Han/hon kan inte kela med djuren tillsammans med sina barn på Lill-skansen med risk att de omhändertas. Han/hon som är umgängesförälder kan inte hämta sitt barn hos den andra föräldern om där finns en hund. Han/hon kan inte gå på promenad men sin vän om denne vill ha sin hund med på promenaden. Osv.

Det är kort sagt riskabelt att umgås med en person med djurförbud. Skall djurparkerna införa besökskontroll och vid entrén checka av mot en lista (ungefär som när flygplatserna spanar efter terrorister) så att inte någon med djurförbud släpps in och äventyrar hela djurparken? Skall det finnas djurpoliser som går runt och kollar om tanterna i parken som matar änder kanske har djurförbud? Då måste man kanske avliva änderna? Här finns potentialför en helt ny yrkeskår! Tänk så många jobb vi kan skapa! Kanske skulle man kunna förenkla uppspårningen och identifieringen av personer med djurförbud genom att lagstifta om att dessa personer skall ha en tydlig symbol fastsydd på sina ytterkläder, detta har ju tillämpats med framgång tidigare…

Djurförbud kan även nyttjas av personer som billigt vill komma över någon annans djur. Jag har tidigare skrivit om de 16 hästar som Eva Eriksmarck 2008 tog från en gård och som inackorderades på (till hutlöst pris) och även såldes till Grällsta Ridcenter (till lägsta tänkbara pris som köparen själv satte). Ytterligare en häst fanns hos en fodervärd som olovandes tagit en rad föl, utöver det enda som överenskommits, på ett sto som tillhörde samma djurägare.

Fodervärden skriver i ett mail till Simon Andreas på Länsstyrelsen i Västmanland den14 juni 2010:

”Jag heter Åsa Hellström och jag skriver detta till er då jag har en häst som heter Change the Colour.

Hästen ägs av Solveig Bachler som har djurförbud.

… Min önskan är givetvis att få äga denna häst!”

Djurförbudet hävdes av Förvaltningsrätten 4 dagar senare den 18:e juni. Domen överklagas av Simon Andreas till Kammarätten den 30 juni med begäran av inhibition (!) med motiveringen att ”det skulle ha betydelse med hänsyn till de verkningar som var förbundna med Länsstyrelsens beslut om djurförbud från den 17:e febr 2010 och att det  ”fn övervägs av myndighet (tex beslut om omhändertagande enligt 31§ 3 djurskyddslagen mm)” dvs en planering av ett omhändertagande av hästen Change the Colour så att Åsa Hellström får som hon vill enligt mailen.

Redan den 3 mars 2004 skriver Åsa Hellström ett avtal med en tredje person, Eva Gudmundsson Flemminge Gård, där hon utger sig för att vara ägare till hästen, som hon alltså 6 år (!) senare erkänner att hon inte äger. Dessa två gör enligt avtalet upp om att Gudmundsson (som kallas ”låntagare”) får använda stoet Change the Colour till avel och att de båda skall stå som registrerade uppfödare för avkommorna. Åsa Hellström skriver sedan under med sin namnteckning som ägare.

2005 registrerar de stofölet Cornetto Colour reg nr 04051346 i ASVH där de båda skriver skriver sig som uppfödare.

Historien slutar inte där. Den 3 juni 2007 hade stoet plötsligt ett tyskt stamboksnummer DE304048020789. Hon har då betäckts med en hingst Calido I som påstås ha stått på Segorps Gård. Hingsten har aldrig varit där enligt gårdens ägare. Fölen som föddes från 2008-2010 har inte kunnat registreras.

6 oktober 2010 skriver Niklas Lindgren  AVSH (avelsförbundet svenska varmblodiga hästen) att ”i språngrullesystemet så verkar Change The Colour ha blivit betäckt i år noterat på en språngägare som heter Åsa Hellström i Kumla”.  Vilket alltså inte var med sanningen överensstämmande! Kort sagt så blev hästen stulen.

direktiven inför översynen av djurskyddslagen skrivs i beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 (Dir 2009:57) att:

”Bestämmelserna har dock, enligt vad regeringen har erfarit, kommit att tolkas på ett sätt som innebär att kontrollmyndigheten regelmässigt beslutar om omhändertagande eller djurförbud i samband med att en person meddelas ett föreläggande eller ett förbud en tredje gång. (Min kursivering.) Det finns en risk att en sådan tillämpning av bestämmelserna kan leda till onyanserade eller oönskade konsekvenser om beslutet om omhändertagande eller djurförbud inte står i proportion till de förseelser som djurhållaren i det enskilda fallet gör sig skyldig till.”

Sådana fall har vi sett många av och i Skåne län används ”tredje-regeln” för att systematiskt sätta dit djurägare som inte omedelbart kryper till korset utan överklagar länsstyrelsens förelägganden. Tricket är att ständigt ge sig på nya djur i tur och ordning för att ”hitta” nya fel och brister. Kanske Emma Hansson har rekordet som nyligen ”upptäckte” en hästräfsa (som hon kallade ”harv”) som stod nerväxt sedan minst 60 år i kanten av min hage! Nåja, även om den aldrig under dessa 60 år vare sig orsakat någon skada eller varit någon skaderiskt så är den nu borta för gott så heja på Emma! Vad ska du hitta på härnäst med poliser i släptåg?

  • Solveig

    ons 14 nov 2012 00:53

    Lite ”nyheter” sen i höstas om detta med Colan.
    Att försöka läsa handlingar blir ingen klok av, snarare tvärt om. Då polisen inte gjort sitt jobb valde jag att bedriva lite insamling av bevis för egen del. Försedd med lämplig inspelningsutrustning skred jag till verket i slutet av aug. Enligt handlingarna i ärendet skulle hästen stå på Holbo Gård, dvs Holmbo Gård vilken drivs och bebos av Fredrik och Camilla Larsson, Fredriks far Rune är polis, eller ev är pensionerad polis alltså kollega med Bengt Lejdström och co på polisen i Västmanland. Jag tog helt enkelt mod till mig och frågade Fredrik Larssons fru Camilla hur det förhöll sig med Colan. Jag fick då veta att hästen kom på senhösten utan föl vid sidan. När senhösten 2011 inföll är diskuterbart, dock kan följande slutsats dras. Alt 1. Åsa ställde Colan hos Larssons innan omhändertagandet, då har Åsa ljugit i alla fall för Camilla om ägandeförhållandet då hon sa att hästen var hennes. Alt 2. hästen stod inte hos Larssons på Holbo/Holmbo Gård vid tidpunkten för omhändertagandet. Det senare alternativet är inte orimligt då varesig länsstyrelse eller polis varit på plats och sett hästen, uppgifter har lämnats av Åsa som också förmedlat kontakten med Larssons, förutom Lejdström som ev har sylt ända upp i ansiktet (trots att han trott att han använt skyddshandskar). Hur det än är så är det ett felaktigt förfarande vid omhändertagandet.

  • än så lä

    tor 16 aug 2012 11:19

    Fy vilket rövarbus som styr Sverige
    till Forysta, vilka inlägg försvann det kommentarer till?

  • LOL

    tis 24 apr 2012 00:01

    Det fattar ni väl ,att kommentarerna försvann då det var problem med bloggen i vintras eller om det var i höstas.Det där är inga leksaksbanditer.

    De har kontakter högt upp ,för den delen är ju halva hästsverige inblandat både avel ryttare och sen svansen med snälla springpojkar Norrköpingstidningsreporten som tackas i Eva Gudmundssons bok som skött kontakterna med Länsstyreslsen och bidragit med lite smått och gott.

    Fattar ni inte vad det innebär om detta kommer fram, det blir dyrt för konungariket Sverige med alla skadestånd.

    Lås in tjuvarna med bihang utan nåd ,ta ifrån dem det de byggt upp med stöldpengar och ge det till de drabbade med familjer.

    Det skulle bli en rättvis omfördelning av medel till dem som gjort sig förtjänt av det istället för till dem som slickat röv tillräckligt bra.

    Ja väck med dem allihop, från såna som Hellström och Gudmundsson till högsta politiker som skiter i vad de orsakar med sitt vansinne.
    att ha mage att skriva en bok om det också, den borde döpas om till ”Försöket till det perfekta myndighetsbrottet i jakten på den häst du vill ha”

    Paybacktime.


  • Korrupt så in i ba

    mån 23 apr 2012 23:50

    Åsa Hellström har tjuvat en fin häst.
    Åsa och Eva Gudmundsson har tjuvtagit flera avkommor.
    För att lösa sina problem kontaktade de Salas djurskydd som snällt agerade åt tjuvarnas mark,ad och isensatte och drev gemensamt mot målet att genom korrupta tjänstemannabeslut försöka att ”lagligen” få äganderätten till hästen.
    Eva Eriksmark ibland stavat Eriksmarck har gjort en stor miss.
    Hon har i Sala Kommuns arkiv efterlämnat bevis för sin kontakt med Åsa om hästen Change the Colour och som Åsa uttryckt det via Evas anteckning de oklara ägandeförhållandena redan febr 2008.
    Klart att det är oklart för något man stulit.
    Denna liga har tillåtits agera helt fritt och ingen i position att kunna ingripa och stoppa deras framfart har valt att så göra, det är alltså jurister och domare ända upp i högsta rätten.
    Så ser Sverige ut idag och kommer att fortsätta att se ut om ingen vaknar och har tillräckligt med kurage att bryta den accelererande nedåtgående trend Sverige hamnat i.
    Eller är det redan för sent för Sverige?

  • kritisk

    mån 23 apr 2012 23:41

    JA vart tog alla kommentarerna vägen?

  • Svensk anarki?

    lör 07 jan 2012 00:46

    Jag misstänker att dessa kommentarer ”försvann” i samband med problemen med bloggen före jul.
    Är det månne så att bedragarna inte klarade av sanningen och hackade sig in???
    Det är sanslöst att dessa kommentarer som faktiskt beskrev den verkliga sanningen inte klaras av dem det gäller utan att de även här känner sig, anser, tycker att de har rätt, dvs tar sig rätt att även i dessa sammanhang, skiter i lagen i alla sammanhang? eller?
    Skrämmande utveckling

  • forysta
    forystamån 02 jan 2012 13:28
    Vet inte vart kommentarerna tagit vägen! Jag har inte tagit bort dem.
    Någon som sparat dem?

  • Bonde

    mån 02 jan 2012 12:03

    vad har hänt med alla kommentarer?

  • forysta
    forystasön 24 apr 2011 07:49
    Hej Kajsa,
    de kan mycket väl ta dina djur om de får reda på att avbytaren har djurförbud och du känt till det.
    Se min tidigare artikel http://forysta.bloggspace.se/1461987/Nytt-nederlag-for-lansstyrelsen/

Misstänksamheten har smugit sig in

8 Jan

eva eriksmarck2

Publicerat onsdag 23 februari 2011 08:25

– Det är ungefär en tredjedel av kontrollen i år som är planerade. Det är en klar förbättring. Men om man tittar på vilka krav EU ställer görs det för få planerade kontroller, säger Malin Engdahl, kontrollchef på Jordbruksverket.

Nedanstående är en kommentar till en artikel i Land Lantbruk där Eva Eriksmarck, ordförande i Djurskyddsinspektörernas riksförening klagar över hur dåliga resurser man har. En visa som vi hört till leda. Jag tycker kommentaren är så bra så jag har kopierat den som helhet. Tror inte författaren misstycker!

Anonymockså:

”En lantbrukares ”hem” består ofta av mer än själva bostaden, den består också av omgivande marker och byggnader. Idag kan alla t.ex. semestrande sommargäster, ofta helt utan erfarenhet av lantbruket, promenera kors och tvärs över och genom lantbrukarens ”hem” med familj och vänner och gladeligen fotografera diverse häftiga djur, maskiner mm. Förr var det oftast charmigt och helt ok!

Det var bara trevligt när någon uppskattade lantlivet! Men i dagens samhälle är det inte riktigt lika roligt längre… Misstänksamheten har smugit sig in.

-Varför stannar de, varför fotograferar de? Alla har ju kamera med sig idag. Har kanske djuret just nu rullat sig i lera och är smutsig? har hästens kompis eller vattenhon möjligen inte varit tillräckligt synlig för de förbipasserande? osv. Riskerar jag att få en anonym anmälan på mig? Ursäkten som ofta dras då är, -du ska inte bli sur över anmälan utan -Har du rent mjöl i påsen ska du bara vara glad att en inspektör kan komma på besök och se vad fint ni har det!

Men, som det är idag så kan man få nedslag för små detaljer och ”fel” som fungerar utmärkt i verkligheten men som inte finns nedskriven i inspektörens regelbok, och så snart inspektören får en anledning till återbesök för att kolla den lilla detaljen igen så börjar det kosta pengar! Känns som ett skumt system? Uppmuntrar inte det till rent felsökeri, hur välmående djuren än kan vara? Att dessutom hamna i lokalpressen för någon tillfällig småsak för ingen är ju perfekt alltid, kan för en person boende på en liten ort där alla känner alla, vara ett oerhört hårt straff som tar glädjen ur vardagen för lång eller all framtid.

Flera förelägganden, ang. smådetaljer, vid ett antal tillfällen, tre?, kan faktiskt leda till djurförbud dessutom. Då är det inte roligt för den som bor mitt i ett turiststråk att behöva försvara sig eller att behöva vara rädd för att ”stöta” sig med någon och få en ”hämndanmälan”. Hoppas djurskyddslagen ses över ordentligt nu och ger lugnet och tryggheten tillbaka till landsbygden! Sätt dit de verkliga skurkarna som plågar och svälter djur. Inte folk som vill sina djur väl men inte alltid överensstämmer perfekt med regelboken men djuren mår bra ändå. Då skulle ni spara mycket pengar!

VÄL INSATT, TYVÄRR: Är detta ett skämt? Det är dax att skriva hur det går till i verkligheten.

2-3 inspektörer åker på samma anonyma anmälan (Skåne) – gärna i följe av polis…(Värmland).

Friska djur skjuts av medföljande polis på uppmaning av inspektör (Örebro).
Fina, friska, välskötta djur omhändertas med hjälp av polis trots att det kraftigt ifrågasattes – hot om tjänstefel mot polis från inspektör och länsstyrelse (Stockholm).

Det finns lagparagrafer, föreskrifter och rekommendationer, rekommendationen BÖR vad gäller mått blir SKALL hos länsstyrelsens inspektörer med beslut som överklagas av djurägaren – på väg upp mot regeringsrätt, nu handlar det om cm och mm på gården, inte om verkligt djurskydd – det som påverkar djuren (Halland), se ridsport Hallands djurskydd för mer info.

Djur omhändertas med hjälp av ett osant intyg och i övrigt inspektörens eget tyckande och rent förtal – myndighetsmissbruk, psykisk misshandel, grovt långvarigt grovt förtal i tjänsten, olaga intrång, ocker, häleri mm (detta har skett i Västmanland – Eva Eriksmacks, se artikel ovan, hemarena).

Semestrande utlänningar stoppas felaktigt på sin resa i Mellansverige (dåvarande inspektör i Sala Kommun, Västmanland var inblandad – gav Sverige internationell kritik).

En fd cirkusdirektör valde att medtaga alla djur, även de som ej skulle uppträda, de fick vara med som de brukar …men inspektören gav sig på detta – det handlade om mått, millimeter nu igen – … Bodils minicirkus finns inte mer, – barnens favorit, – en sann djurkännare som valde att ta sitt liv…. hon orkade inte kämpa.

Länsstyrelsens inspektör/kontrollant åker ut på en rovdjursskada på en fäbod, inspektören avbryter en avlivning av ett rivet, skadat får, ….det springer till skogs, djurägaren riskerar djurförbud för att den lät ett skadat djur springa till skogs… på inspektörens uppmaning (Dalarna).

En djurägare i ett område med viss grannosämja åker till jobbet, grannen ”hämtar” djuren i hagen och släpper dem i sin hage, anmäler att djurägaren är borta för gott, djuren omhändertas och avlivas……. (Skåne).

Drygt 450 djur omhändertas efter ”Svensk avundsjuka?” – ”en granne?” om mark och fastighet? (enligt obekräftade uppgifter till viss del ett beställningsjobb från Södermanland), (detta skedde i Värmland)

I Värmland, på Länsstyrelsen i Karlstad, efter att en djurägare ett flertal gånger begärt de offentliga handlingar denne enligt Svensk lag har rätt till åker djurägaren personligen till Länsstyrelsen i Karlstad… blir ombedd att sätta sig på en bänk och vänta….. lång väntan….. då kommer två uniformerade poliser och avvisar djurägaren…. – Svensk rättssäkerhet…..

Tyvärr ser det ut på liknande vis över vårt land….

Jag anser att det är varje medborgares skyldighet/rättighet att få möjlighet att sätta sig in i hela det disfungerande djurskyddet i Sverige, tyvärr finns det också fall där det är helt rätt att Länsstyrelsens inspektörer finns och ”agerar”, men tyvärr blir det ofta på ”fel ställe” resurserna satsas.

Jag anser att det ska upprättas ett nationellt register med namn, befattning samt cv på alla inspektörer då det har visat sig att mång helt saknar både utbildning och erfarenhet för det de håller på med, SISU.

En 20-års tjej som haft kaniner och marsvin kan inte tillåtas åka till en bonde med flera hundra nötkreatur på ranchdrift och besluta om ett omedelbart omhändertagande av samtliga djur…… bara för att hon TYCKER så och har befogenhet att få göra så genom sin anställning (i vissa fall kort vikariat).

DET MÅSTE BLI EN ÄNDRING NU, DET BRÅDSKAR OCH ALLA DE FEL SOM GJORTS….. DÄR DET GÅR, DVS DE DJURÄGARE SOM INTE TAGIT SITT LIV, MÅSTE REDAS UT, TILLSÄTT EN LIKNANDE UTREDNING SOM GJORTS I VECKAN OM SÄRSKOLAN… DJURSKYDDET ÄR SAMMA TYP AV HÄRVA.”

25% av tiden till inspektioner

6 Jan

Publicerat måndag 24 januari 2011 16:25 

Tidsåtgången för ett ärende är sedan förstatligandet av djurskyddsinspektionerna fördelat på cirka 25% kontrolltid i fält och 75% administration, dvs tid vid skrivbordet eller i förvaltningsrätten då allt fler djurägare uppmärksammat att det faktiskt går att få muntlig prövning av sitt ärende. Ett ärende med en katt genererar lika många moment som ett mer omfattande ärende med mängder av djur så frågan är om man gör mesta möjliga för djuren. Jordbruksverkets kommande riktlinjer att planerade kontroller bör utgöra cirka 75 procent av genomförda djurskyddskontroller. Så är inte fallet idag när i stort sett alla ärenden baseras på anmälningar och då handlar om hund och katt. Dessa ärenden blir en belastning för statistiken till eu-kommissionen som enbart intresserar sig av lantbrukets djur. Eftersom länsstyrelserna är nöjda med att syssla med anmälningar av sällskapsdjur uttalar Eva Eriksmarck, ordförande i Djurskyddsinspektörernas Riksförening,  att ”det knappast vara förenligt med svensk djurskyddslag att djurens värde ska prioriteras utifrån EU:s rapporteringskrav”. ”Djurskyddet har en bred förankring i människors medvetande och utgör en viktig del av vårt kulturarv”, säger hon och det låter i mina elaka öron ungefär som när jägarna motiverar vargjakten utifrån värnandet om ”kulturarvet” med jakt med löshund. Lotta Berg  Länsstyrelsen i Skåne säger att djurskyddet ska fortsätta lägga mest resurser på akuta ärenden dvs anmälningar. Tacka för det när inspektörerna praktiskt taget slår knut på sig själva för att få varje anmälan att framstå som befogad.

%d bloggare gillar detta: