Tag Archives: Charlotta Kamaterou

Madeleine vann

19 Nov

madeleins häst

Madeleines häst innan Mattias Gårdlund förde bort honom till en säker död. Men först skulle han inbringa många sköna tusenlappar till en hästhandlare.

Tingsrätten i Lund underkänner polisens och kammarkollegiets fordran på 61.135:- för hämtning, uppstallning och avlivning av en gammal travhäst och fyra bondkatter. Istället skall polisen ersätta Madeleine med 51.062:-, merparten avser rättegångskostnad.

Sällan har jag läst en mer välskriven dom. Polisens och länsstyrelsens argumentation sågas på alla punkter.

Mattias Gårdlund hävdade i sitt vittnesmål att saken så att säga redan var biff och banan eftersom förvaltningsrätterna i beslut sagt att det han påstått i ärendet var rätt.

Förvaltningsrätten gick helt på Gårdlunds utsagor och skrev: ”Vid länsstyrelsens besök fann de inga spår av att någon var hemma eller hade varit ute hos hästen, det var mycket snö på gården men inga spår i snön.”

Tingsrätten gör dock en egen bedömning och ställer först frågan:

”Är tingsrätten bunden av kammarrättens prövning i sak?”

”Högsta domstolen har i ett antal rättsfall slagit fast att allmän domstol, inom ramen för parternas yrkanden och medgivanden, är obunden av administrativa organs bedömning av saken (se rättsfallen NJA 2008 s. 560 och NJA 1984 s. 648). I NJA 2003 s. 207 ansåg Högsta domstolen att allmän domstol inte heller var bunden av prövning gjord i förvaltningsdomstol.”

Tingsrätten kommer till slutsatsen:

”Tingsrätten konstaterar att den inte är bunden i förhållande till tidigare prövning av förvaltningsdomstolarna. Madeleine Björks invändning ska därför prövas i sak.”

Därmed sågas Gårdlunds argumentation att allt redan avgjorts i förvaltningsdomstolarna vilka helt och hållet förlitat sig på att han talat sanning.

Nästa fråga som ställs är:

”Är det Madeleine Björks djur som har hållits i förvar och sedan avlivats?”

Svaret är givet:

”Det är Staten som ska visa att det yrkade beloppet utgör ersättning för kostnader som uppkommit till följd av hämtning, förvaring och avlivning av Madeleine Björks häst och fyra katter. Det finns ingen utredning hos tingsrätten om hur djuren identifierats.
Mot Madeleine Björks invändning är det inte visat att det är samma djur som omhändertagits och som sedan förvarats och avlivats.
Käromålet kan således ogillas enbart på denna grund.”

Tingsrätten är grundlig och fortsätter:

”Fanns det skäl att omhänderta och avliva djuren med stöd av 32 § djurskyddslagen?”

Tingsrätten diskuterar bevisningen:

”En polispatrull besökte Madeleine Björks gård på kvällen den 23 februari 2010 efter det att Anders Söberg och hans hustru hade anmält att de inte hade sett Madeleine Björk på ett tag. Av en PM upprättad av polisen framgår att vid polisens besök på gården fanns en skottad väg mellan boningshuset och stallet. Det framgår också att Madeleine Björk kom hem till gården en dryg halvtimme efter det att polisen hade kommit dit. Polispatrullens iakttagelser talar med styrka för att djuren då inte var övergivna i djurskyddslagens mening.

Dagen efter besökte Mattias Gårdlund gården. Han bedömde då att djuren var övergivna eftersom ingen öppnade när han hårt knackade på dörr och fönster till boningshuset. Enligt Mattias Gårdlund fanns det dessutom tecken på att Madeleine Björk inte hade varit på gården under en längre tid. Eftersom Madeleine Björk kom hem på kvällen den 23 februari 2010 finns inte skäl finns att ifrågasätta hennes uppgift att hon var hemma, men att hon sov och inte vaknade eftersom hon hade tagit en sömntablett och lider av nedsatt hörsel.

När länsstyrelsens tjänstemän besökte Madeleine Björks gård den 24 februari 2010 var omständigheterna till en början sådana att det fanns fog för att tro att djuren var övergivna. Omständigheterna förändrades dock när Anders Söberg berättade för Mattias Gårdlund att Madeleine Björk hade varit hemma på kvällen föregående dag. Att Anders Söberg lämnat denna uppgift till Mattias Gårdlund finns inte anledning att ifrågasätta.

Efter det att Mattias Gårdlund fick denna information av Anders Söberg har det ålegat länsstyrelsen att vidta ytterligare utredningsåtgärder, utöver att knacka på, för att kontrollera om djuren var övergivna (Se Jordbruksverkets föreskrifter ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Handläggning av djurskyddsärenden” (Dnr 31-2401/09) s. 21). En djurskyddshandläggare ska noga tänka igenom om beslut om omhändertagande är nödvändigt. Det har inte framkommit att länsstyrelsen vidtog några ytterligare utredningsåtgärder för att undersöka om ett omhändertagande var nödvändigt. Istället omhändertogs hästen samma dag.

Fyra av Madeleine Björks katter omhändertogs den 25 februari 2010. Av Madeleine Björks egna uppgifter och av en PM upprättad av polisen framgår att hon var hemma när beslutet verkställdes. Katterna var alltså inte övergivna när beslutet verkställdes. Som framkommit tidigare var beslutet att omhänderta djuren felaktigt redan utifrån de omständigheter som förelåg den 24 februari 2010.”

Slutligen ställs frågan:

”Var det nödvändigt ur djurskyddssynpunkt att omhänderta djuren?”

”Enligt den bedömning som förvaltningsdomstolarna gjort fanns grundläggande brister i miljön för djuren hos Madeleine Björk. När det gäller katterna går det dock inte av förvaltningsdomstolarnas domar att utläsa vari bristernas bestått och inte heller något konkret om katternas hälsa när de omhändertogs. Något veterinärutlåtande om katternas hälsotillstånd har inte åberopats. Länsveterinären Charlotta Kamaterou har aldrig sett katterna. Mattias Gårdlunds iakttagelser på avstånd genom ett fönster av katternas hälsotillstånd måste bedömas med stor försiktighet. Även om någon eller alla katterna hade rinnande ögon eller öronskabb är det inte visat att katterna varit utsatta för sådant lidande att skäl för omhändertagande förelåg.

Staten har åberopat en journalutskrift som är daterad den 29 mars 2010. I den
framgår att en katt var skadad i käken och starkt smärtpåverkad. Iakttagelsen gjordes drygt en månad efter det att Madeleine Björks katter omhändertogs. Utlåtandet säger naturligtvis ingenting om denna katts hälsotillstånd när den omhändertogs.” (Det troliga är väl att just denna katt var en påkörd hittekatt, annars har Hjorthög brustit grovt i skötsel och tillsyn om man hävdar att det är en av de katter som omhändertogs hos Madeleine. Så antingen är det ”bara” ett bedrägeri för att få ut extra pengar. Min kommentar.)

”Sammanfattningsvis anser tingsrätten att det inte är visat att katterna var utsatta för sådant lidande att det fanns skäl att omedelbart omhänderta dem. Det är för övrigt anmärkningsvärt att inte alla Madeleine Björks sju katter omhändertogs om det ur djurskyddssynpunkt var så illa ställt för katterna att de bedömdes lida.

När det gäller hästen har det varken av förhör eller av någon skriftlig handling framkommit att dess hälsa var nedsatt. Charlotta Kamaterou har visserligen berättat att hästens hull enligt någon handling vid länsstyrelsen var något under normalt vid omhändertagandet. Mattias Gårdlund, som såg hästen i samband med att den omhändertogs, har inte framfört några anmärkningar beträffande hästens fysiska hälsa.”

Tingsrätten drar slutsatsen beträffande bl. a. takhöjd i stallet:

”Enligt tingsrättens mening framstår det därför inte som utsiktslöst att de brister som funnits i djurhållningen beträffande hästen hade kunnat avhjälpas efter tillsägelse.”

”Tingsrätten anser således att det inte är visat att det fanns skäl ur djurskyddspunkt att omhänderta djuren med stöd av 32 § djurskyddslagen, vare sig med hänsyn till djurens hälsotillstånd eller till deras närmiljö. Det hade därför funnits särskilda skäl att befria Madeleine Björk från betalningsskyldighet också på denna grund.”

Kanske finns det fortfarande hopp för mänskligheten.

”Det är gjort rätt hela vägen”

14 Nov

På kvällen tisdagen den 23 februari 2010 blir en polispatrull skickade till Madeleine Björks ensligt belägna hus utanför Hörby. Det har snöat ymnigt och ett par bybor har blivit oroliga då de inte funnit henne hemma under eftermiddagen. Klockan är 20.48 på kvällen när Bång-Larsen/Rajic kommer till stugan. Grannarna har under eftermiddagen varit och fodrat hästen och hämtat vatten till den. Hästen, en äldre travare, står i ett stallutrymme på baksidan av huset. Polisen noterar att det är en gång skottad till stallet.

stig till stallet

Poliserna tittar sig omkring. De ser katter i huset som sitter på tidningsbuntar.

katter mår bra

De två personerna som larmat är också på plats. Efter några minuter får poliserna tag på en vän till Madeleine som kan berätta att han talat med henne på telefon ca kl 13 samma eftermiddag. Det skall visa sig att ungefär då är Madeleine på väg med kompletteringstaxin till Hörby för att handla och uträtta ärenden. En person som bor nära kommer förbi och berättar att han sett Madeleine på gården dagen innan på måndagen. Anmälarna, visar det sig, har fel nummer till Madeleine. Sedan polisen sökt Madeleine på numret de fått av vännen, ringer hon upp och talar om att hon är på väg hem. Klockan är ca 21.25 när hon kommer hem med Skånetrafikens beställningstaxi.

varken sjuk eller försvunnenHär kunde berättelsen fått ett lyckligt slut. Allt är väl med människor och djur. Men det är nu det visar sig att allting börjar som skall bli en katastrof för både Madeleine och djuren.

En anmälan har nämligen också ringts in till länsstyrelsen kl 16.30, närmare bestämt direkt till Sverker Olsson, tidigare miljöinspektör i Hörby. Han lämnar anmälan till sin kompis Mattias Gårdlund som också varit i Hörby. Sverker skriver att anmälaren är ”okänd” trots att det inte är sant och han tidigare fått kritik av JO för att inte göra korrekt diarieföring av känd anmälare på kommuntiden. Sverker och Mattias ser nu sin chans att göra processen kort med Madeleine och hennes djur.

På förmiddagen onsdagen den 24 kommer Mattias Gårdlund och Jenny Persson till Madeleines hus. De har då redan beställt dit en hästtransportör. På morgonen har Madeleine fodrat sin häst och sedan tagit en sömntablett och gått och lagt sig efter en orolig natt.

snö

Under natten till den 24 har det inte snöat. Däremot har det snöat dygnet innan. Detta bekräftas av SMHI.

SMHI

Kvällen den 23 har alltså minst fem personer trampat runt på gården, polisen har konstaterat att en gång är uppskottad till stallet. Senare skall Mattias Gårdlund under ed intyga att det fanns inga som helst spår i snön morgonen efter, vilket skulle bevisa att djuren var övergivna! Antingen svävade alla omkring ovan marken eller så ljuger han. ”Inga spår i snön” och vad Gårdlund påstås se genom fönster var vad förvaltningsrätten gick på när det hela överklagades. Senare kommer Gårdlund att i tingsrätten åberopa förvaltningsrättens beslut, som alltså grundas på vad han själv sagt, som bekräftelse på att det var ett riktigt beslut att ta djuren. Ett cirkelresonemang alltså.

Madeleine kan inte höra någon eventuell knackning, dörrklocka finns inte och snön ligger i drivor som dämpar alla ljud.

§32Som man brukar i Skåne klottras ett akut omhändertagandebeslut ner på en färdig blankett. Där finns kryssrutor som tar upp lagens skäl för omedelbart omhändertagande. För säkerhets skull kryssas alla rutorna. Ett är att ägaren är okänd eller inte kan återfinnas. Den ”okända” anmälaren rings upp och ombeds komma och skotta med traktorn på vägen där hästtransporten skall stå. Däremot skottas inget på Madeleines gård. Han talar om för Gårdlund att Madeleine är välbehållen och likaså hästen och katterna, vilket inte hjälper. Har maskineriet satts igång, finns det ingen återvändo. Här skall tas djur och de har makten att göra det.

katter genom fönster

Sömniga katter fotograferas genom fönstret. Gårdlund vittnar i tingsrätten, som ni själva kan höra, att han ser att dessa katter har ögoninflammation och öronskabb! Samma katter tyckte polisen såg fina ut kvällen innan. Enligt SJV är det inte tillåtet att fotografera genom fönster.

fotografera genom fönster

Någon veterinär finns förstås inte med och kommer aldrig att finnas heller.

beslut på väggenBeslutet häftas upp på väggen och sedan smyger de helt sonika runt huset och leder ut hästen och in i transporten som står på vägen.

 

häst

Det är lustigt att trots modern teknik så lyckas länsstyrelsen fördärva bilderna=bevisen så det är näst intill omöjligt att se något. En bra digital färgbild kan man skriva ut och sen köra i en svart-vit kopiator, vilket tycks ha gjorts här. Här syns i alla fall Madeleines lilla häst på bild, sista bilden i livet. Hästen har letts ut på stora vägen och man kan tydligt se den höga plogkanten. Lastbilen har alltså inte, som Gårdlund säger under ed, körts ner på gården. Det skulle, enligt Gårdlund, bevisa att om Madeleine låg och sov som hon säger, så skulle hon vaknat av lastbilen. Mened kallas det visst. Observera den låga, utskjutande grenen över grinden bakom hästens svans!

ingen polis behövs

Ingen polis behöver vara med för att hämta hästen. Uppdraget delegeras till hästhandlaren. Det står felaktigt att hästen står utomhus. Katterna skall hämtas av deras fd kolleger, Hjorthögs hundpensionat, som drev uppstallningsverksamhet utan tillstånd.Verksamheten godkändes först ett år senare.

hundar fick lida

”Ägarna, två före detta poliser, förklarar att många burar stått kvar sedan den förra ägaren drev gården. Enligt dem var burarna inte tänkta att användas i verksamheten.
– Vi kan inte kräva att de river ut burarna, vi kan bara säga att de här burarna inte någonsin ska användas, säger Paula Hultgren.
Men kan ni garantera att de aldrig använts?
– Vi vet inte om de haft djur där eller inte.”

Den 25 på torsdagen kommer poliser och Hjorthög för att fånga katter. Att polisen redan konstaterat att ingen är försvunnen redan två dagar tidigare bekymrar inte.

katter tas

De jagar runt med håvar och lyckas få tag i fyra olyckliga, skräckslagna katter medan Madeleine hålls fast av poliserna. Ingen veterinär fanns med. Tre katter lyckades gömma sig. De katterna hämtades aldrig. Vilka katter som togs klarlades inte, ingen enda katt varken beskrivs eller veterinärundersöks.

Madeleins katt

Katten ovan var en av de tre som undkom och fick uppleva vårsolen.

Den 12 mars beslutar länsveterinär Charlotta Kamaterou att djuren skall säljas. Hjorthög har uppgett att katterna mår bra och hästhandlaren tycker hästen är snäll och lätthanterlig. Madeleine har försökt få träffa katterna och åkt till Hjorthög. Hon blir inte insläppt men får prata med den som uppges sköta katterna. Det underliga är att denne inte kan beskriva en enda katt, vare sig färg, teckning eller kön. Troligen för att de inte finns där.

Sen tickar veckor och uppstallningskostnad. Den 6 april meddelar polisen att djuren inte är säljbara längre. Hästen vill polisen slakta trots att den inte har pass.

slakta häst utan pass

Det har länsveterinären inget emot utan beslutar som polisen vill den 9 april. (Enligt ett rykte skall hästen ha slaktats på Knorrevången, ett slakteri som gjort sig känt för att inte vara kinkig med hästpass.)

vill avliva katter

Efter sex veckor på pensionat påstås katterna (som efter några dagar ansetts som trevliga) nu vara skygga och därför inte omplaceringsbara.

Redan den 29 mars avlivas emellertid två katter på Malmö djursjukhus. Dessa påstås vara Madeleines och faktureras båda henne.

skadad katt

Den ena har en infekterad käkfraktur. Troligen är det en inlämnad, påkörd hittekatt. Att fakturera Madeleine är ett rent bedrägeri, men polisen betalar snällt. Fakturan är på 1.700:- vilket polisen skickar vidare till Madeleine. Den 14 april görs en ny avlivning på ett okänt antal katter. Hjorthög får tydligen mängdrabatt. Det finns inte heller denna gång någon beskrivning på katterna. Det kan alltså vara vilka som helst.

faktura avlivning x katter

Av summan att döma är det fyra katter som avlivats denna gång och slutsumman 2.560:- förs upp på polisens räkning. Madeleine faktureras alltså avlivning för sex katter.

Hjorthög fakturerar sammanlagt 36.025:- för de ”värdelösa bondkatterna”. Därav är 3.750:- hämtning. Hästhandlaren fakturerar 250:- per dygn för att ha hästen i en hage i 50 dagar. Med hämtning fakturerar han 16.250:-. Avlivningen kostar 4.600:-. Hela polisfakturan belöper sig på 56.535:-. Så på det sättet fick fyra oidentifierade bondkatter och en 27-årig travhäst ett betydande värde! Den 14 oktober 2014 avhandlades fakturan i Lunds tingsrätt. Där vittnade bl a Mattias Gårdlund och Carlotta Kamaterou.

Otack är världens lön

12 Aug

hemlösa katter

Först publicerad tisdag 02 augusti 2011 21:37.

Visa inte medkänsla och empati. Ställ inte ut mat till hemlösa katter fast de svälter och fryser. Det kan bli din undergång och det ser länsstyrelsen i Skånes nitiska djurinspektörer till. Det fick en kvinna i Kävlinge erfara när hon flyttat in med sina åtta innekatter i en ny bostad i Kävlinge. Runt huset fanns nämligen ett antal ägarlösa katter som utfodrats av godhjärtade människor i flera år.

Kvinnan bad naivt nog om hjälp med dessa katter men länsstyrelsen ansåg att eftersom de matats av kvinnan så var de hennes och därmed bröt hon mot lagen som säger att man bara får ha nio katter utan tillstånd. Kvinnan befinnner sig nu i ett moment 22. Slutar hon mata katterna bryter hon mot djurskyddslagen och fortsätter hon hotas hon av vräkning.

– Jag hjälpte dem att identifiera femton till sjutton herrelösa katter. Men all information har förvrängts. I deras protokoll har varenda katt jag har identifierat blivit min egen, säger kvinnan

Redan dagen efter inspektionen, den 6 april, fattade länsstyrelsen beslut om ett omedelbart omhändertagande av de kringströvande katterna.

Tre gånger har Djur­ambulansen i Skåne AB kommit till kvarteret för att på uppdrag av polisen genomföra omhändertagandet. Bara vid ett av tillfällena var Eva hemma. Enligt länsstyrelsens tjänsteanteckningar efter samtal med Djur­ambulansens personal nek­ade hon då till att hjälpa till vid omhändertagandet.

– De kom oanmälda och de flesta katterna var inte här – de hade gömt sig med sina nya bebisar. Det satt en katt i trädgården och den tog djurambulansen inte med sig. Det är därför de påstår att jag vägrat hjälpa till att fånga in dem, säger Eva.

Kvinnan har emellertid haft sinnesnärvaro nog att överklaga till länsrätten som i sin tur återförvisat ärendet till länsstyrelsen pga ”oklara ägarförhållanden”.

– Är det inte djurskyddsenhetens uppdrag att hjälpa djur som far illa?, undrar hon.

– Vi är inte en hjälporganisation. Ansvaret för djuren ligger alltid på djurhållaren, och vår primära uppgift är att se till att de människor som har djur i sin vård följer djurskyddslagen, säger länsveterinär Charlotta Kamaterou torrt, som fattat beslutet om omhändertagande av de kringströvande katterna.

Kort sagt man behöver en syndabock, en person att skicka räkningarna för inspektionerna till. Djuren skiter man i på ren svenska.

– Vi kommer inte att göra några fler försök att omhänderta katterna, nu är det hennes ansvar. Följer hon inte beslutet är det möjligt att hon förbjuds att hålla djur överhuvudtaget, säger Lena Järkelid på länsstyrelsens djurskyddsenhet.

Den 13 juni förelades kvinnan vid vite att göra sig av med de kringströvande katterna, eftersom hon saknar tillstånd för att hålla mer än nio katter. Brott mot föreläggandet kan leda till djurförbud.

– Varje kontroll kostar 10 000 kronor, sade de. Varje katt som skulle omhändertas skulle till polisens djurpensionat i Höganäs och till veterinär för bedömning, och det var jag som skulle få betala. ”Det har jag inte råd med”, sa jag.

Eva överklagade länsstyrelsens beslut med motiveringen att hon inte kunde anses vara katternas ägare.

Den 17 juli kom förvaltningsrättens dom som innebar att länsstyrelsen måste utreda på nytt, eftersom rätten anser att ägarförhållandena är oklara.

Ursprungligen var väl myndigheterna till för medborgarna. Nu verkar myndigheterna vara till för sig själva och för att skapa största möjliga disharmoni bland medborgarna.

Koskjutningen i Börringe

15 Jul

Länsstyrelsen i Skåne har med jägares hjälp den 30 juli 2010 låtit skjuta 17 omärkta kor och kalvar, den yngsta blott tre veckor gammal, i en hage i Börringekloster,  Svedala. Alla har gått till destruktion. Länsveterinär Charlotta Kamaterou säger till Skånskan att de inte lyckats spåra någon ägare till  djuren, som gått på samma område i ett år och fått hjälp av närboende med foder och vatten, och att de därför måste slaktas eller avlivas. ”De flesta av djuren är omärkta och de kan inte gå till livsmedelsproduktion. De går inte heller att sälja” , säger hon. Människorna i trakten upprörs över att man avlivar friska djur i stället för att fånga in, märka och omplacera dem. Sedan Länsstyrelsens omhändertagande den 2 juli har polisen haft det formella ansvaret medan djurhandlare Bengt Fridh haft det praktiska ansvaret.

Avskjutningen blev en kaosartad historia när infångandet misslyckats och såväl Länsstyrelse som Bengt Fridh kritiseras hårt av folk i trakten som sett djuren dagligen. Flera personer har sett en ensam kalv gå kvar i området.

– Där går den och letar efter sin mamma. Detta är bara så dåligt skött så jag fattar bara inte. Vi har försökt hjälpa den så gott vi kan, uppger personer som bor i närheten.
– Men vi är rädda för att få både böter och djurförbud för att vi matat övergivna djur. Myndigheterna verkar kunna göra hur de vill. Men så fort vi gör fel får vi minsann veta det.

Folk som följde händelsen på nära håll uppger också att ledarkon sköts först. Efter det blev de övriga djuren rädda och sprang iväg på olika håll.
– Vi hade samlat in djuren kvällen innan. De var ihopsamlade när det här dramat började, berättar boende vidare.
John Cristensen som sysslar med westernridning undrar varför myndigheterna inte kontaktat dem.
– Vår inriktning är att flytta och fösa in kor. Jag har en häst som är tränad till detta och vi finns i hela Sverige. Om man gjort rätt från början hade djuren absolut gått att fånga in.

Många menar att djuren tillhör samma djurbesättning som omhändertogs förra året. De här nötkreaturen blev av någon ”över”och har fått fortsätta att gå i sin hage vid Fogdebacksvägen nära Havgårdssjön.
Privatpersoner har matat dem och därför var de i mycket bra kondition när de avlivades.
– När det blev kallt har folk huggit hål i isen för att djuren skulle få vatten. De gick ute hela vintern men klarade sig utmärkt, berättar en person som känner till omständigheterna. Nu i sommar har också flera av korna fött kalvar. En kalv föddes så sent som förra månaden.
Frågan är känslig och samtliga som Skånskan pratat med vill vara anonyma. Att ge djuren mat under mer än ett års tid måste också vara en kostnadskrävande insats. En uppgift gör gällande att det funnits mat till djuren på en gård och att personerna som hjälp till sett till att maten kommit ut till djuren.
En annan person som bor i närheten har sett traktorer i området men vet inte vem som utfodrat djuren.
– Det har jag inte forskat närmare i. Jag tycker att det är beklagligt att i alla fall de djur som var märkta inte kunde spåras. På länsstyrelsen pratar man om djuren som om de var helt vilda. Så var det inte alls.
Kommentarerna är inte nådiga. ”Laban” skriver: ”Det är inte första gången några uppskrämda djur lurat Bengt Fridh och hans djurmördargäng. Någon empati för djur och människor innehar varken han eller LST s anställda veterinärer som Kamaterou eller dess ”djurskyddsinspektörer” vad det nu är de skyddar för djur, inte de som de skall, kanske sina egna. Att ha makt att besluta över liv och död innebär ansvar, och skall ges till ansvarsfulla människor och inte till någon av ovanstående nämnda. Rädda kalven om ni kan innan denna också mördas.”

”Janne” skriver:  ”Klart att allt blir fel när skrivbordsfolket på Länsstyrelsen är inblandade. Nej det finns folk som kan fånga in djur låt dom sköta det. När man inte ens kan fånga in en tre veckors kalv då e de nåt fel. Men nu har ju jägarna en kalv kvar att ROA sej med. ”

”Sally” tycker: ”Hela historien är absurd. Självklart hade flocken kunnat samlats in med hjälp från kunnigt folk. Då hade slutet blivit ett annat. Heder åt dessa som matat och hjälpt djuren!!!!

Ostenfeld Flemming är upprörd: ”En tre veckor gammal kalv har avlivats.
Alla ni som är inblandade i den här soppan, jag hoppas verkligen att ni har dåligt samvete!
Någon måste äga hagen där djuren gått och vem kan det vara ?
Den som vet mer om denna tragiska händelse får gärna skicka ett mail till mig personligen svedalabo@comhem.se
Skånska Dagbladet, ni visste tydligen om det här men mörkade det tills djuren var avlivade, varför, kan ni förklara varför?”

”Vaktmästaren”: ”Detta är maktmissbruk!”

”Björn” tycker: ”Vad är det för land som vi lever i ? Skjuta friska djur och säga att de ”inte får användas till livsmedelsproduktion” bara för att de saknar plastmärken i öronen? Får det verkligen gå till hur som helst?”

”Anonym”: ”Det värsta är inte att djuren avlivas, utan att dessa inte kommer användas till livsmedel utan destrueras bara för att de inte har en gul lapp i örat. Dra åt helvete EU! Kunde inte djuren sättas i karantän så de kunde användas till livsmedelsproduktion?”

”Djurägare sen 30 år” skräder inte orden: ”Inte klokt att skjuta friska djur, förr gick de bra utan märkning , men nu e allt en massa byråkrati , nä lägg ner EU å betala bonden istället för mellanhänderna som tar 75% av priset i affären , å komma med bilar å traktorer å tro djuren ska stå å vänta på att bli infångade, vad e de för en idiot som e så dum ? Å… jägarna , va e de för personer som går med på de ? Hur kan men skjuta tamboskap , e ni så fega , men ni kan väll inte träffa djuren i skogen ! NÄ fy fan!”

”Veslan” är minst lika upprörd: ”Kul att det fortfarande finns folk som reagerar på djurmord. Det hade varit trevligt om fler reagerat på alla andra djur som mördas efter beslut tagna av Länsstyrelsens ”Djurskyddsinspektörer” trots att de är friska men ej är utplaceringsbara och att deras godtycklighet avgör djurens öden om de till exempel ej gillar djur ägaren. Detta mördande på väldigt lösa premisser försigår ofta i tysthet då pressen sällan skriver om vad som försigår efter att djur så kallat omhändertas. Kolla upp detta!”

”Laban”  instämmer: ”Det förtigs ofta vad som sker med djuren efter de omhändertagits, men nu visar Skånskan att det inte gått så vackert till. Detta mord på försvarslösa djur somm kunde lämnat ett blodprov och märkts upp istället är inte försvarbart. Att detta är LSTs lösning på alla djurproblem efter de omhändertagit djuren är välkänt. De mördar djur friska som sjuka hela tiden. Kolla upp vad som hänt djur som de omh.tagit. Samma grymma jagande och skjutande av djur har förekommit och vanvård i LSTs regi.”

”Bonden”: ”Skall rådjur o Älgar med märkas nu? Varför inte vänta till hösten o fånga in korna när betet är sämre då kan man utfodra dem i fångstfälla så tar ja hem mina kor på hösten Förre 1995 var korna omärkta o då kunde man äta dem.”

”Bonde”  ”Ja väntat till hösten vintern att fånga in dem inte när de är som mest att äta ute.. de borde ju länstyrelsen fatta de som är såå jävla duktiga men de vet vi ju nu att de inte är haft så långtid på sig att fånga in dem men har skitit i de. Lathet o ingen erfarenhet av djur.”

”Röstade NEJ till EU”: ”Innan den vansinniga byråkratiska apparaten som kallas EU så gick det bra att ha djur utan en lapp i örat. Följaktligen så kunde vi avla djur och slakta till livsmedel precis som vi gjort i århundraden.
Blir nu nästa steg att pappersvändarna i Bryssel bestämmer att rådjur, älgar, vildsvin, änder, gäss o.s.v. skall ha en gul lapp i örat också för annars är väl de också oätbara.
Människorna i EU måste ha ett personnummer annars får de inte skaffa barn. Skulle ngn. vara utan p-nummer så skjuter vi dom.”

”Anonym”: ”Är ni helt bakom? Det är klart att djuren har haft en djurvän hos sig varje dag. Fullt friska och välgödda kor går inte vilt. Men vi är hjälpare inte stjälpare. De flestas största glädje är skadeglädjen. Om en människa får personliga problem, då skall vi grannnar och vänner hjälpa.Det har vi gjort. Att sen länstyrelesen kalllar dessa vilda är fel. För vi hade fångat in dom eftersom djuren känner oss.”

”Anonym”: ”Det är klart att djuren har både ägare och skötare men av rädsla för trakasserier och förföljelse från berörda myndigheter har dessa inte vågat träda fram. Hoppas den verkliga sanningen om myndigheternas maktmissbruk kommer fram nu och vad de gör mot människor som vågar sätta sig upp mot dem.”

”Anonym” skriver till sist: ”fantastiskt!!!!!!!!!!!!detta är faktiskt inte det enda maktmissbruk som LST står bakom. jag får ont i magen…Man omhändertar djur hela tiden under förevändning att djur lider, har ingen ägare eller brister inte går att åtgärda. Man använder paragraf 32 istället för par31, som tar hänsyn och är mer mänsklig att använda. Det känns som om någon vill tjäna pengar på alla djur som måste ha någon plats att vara på efter omhtg. Otroliga summor som skattebetalarna får betala när djurägaren inte längre kan.”

Hur många fler sådana  här händelser skall behöva inträffa innan svenska folket vaknar?

%d bloggare gillar detta: