Arkiv | Okategoriserade RSS feed for this section

Betala för att få rätt

2 Jan

Publicerat lördag 20 november 2010 09:34

Climate Action Network Europe (CAN-E), ett nätverk av frivilligorganisationer bl. a Svenska Naturskyddsföreningen, har utfärdat en rapport som anklagar stora europeiska företag att donera pengar till amerikanska senatorer är kända för att förneka att mänskliga aktiviteter orsakar klimatförändringar.

Bland givarna kemikalietillverkare Bayer och BASF, oljebolaget BP, energileverantör GDF / Suez, E.ON och ståltillverkaren ArcelorMittal.

Enligt allmänt tillgängliga uppgifter, gav de åtta bolagen som granskats av CAN totalt $ 306 100 (219 400 €) till senatens kandidater, varav 78 procent gick antingen till kända förnekare klimatförändringarna eller att senatorer som röstade mot Obama-administrationens cap-and-trade lagstiftning.

CANs Europas ledande politisk rådgivare, Tomas Wyns, säger att detta är ”hyckleri”.

”Detta är multinationella företag med huvudkontor i Europa”, påpekar han. ”Om du går till deras webbplatser, säger de bra saker om kampen mot klimatförändringarna. Men när man tittar på vad som händer i valet till USAs senat, ser vi att en betydande del av deras ekonomiska stöd  går till senatorer som blockerar klimatåtgärder, och även till senatorer som är direkt förnekarna att klimatförändringarna sker och orsakas av människor. ”

Bayer är det företag som gav senaten mest donationer. De uppgick till $108 100 varav $78 200 gick till ”blockerare och förnekare”, enligt CAN. Men Bayers talesman Rolf Ackermann anser anklagelsen är absurd.

”Det skulle strida mot vår företagspolicy, som kämpar mot klimatförändringarna”, säger han. Han pekar på de miljarder euro Bayer har satsat de senaste 30 månaderna på klimatrelaterad forskning och till bolagets ambitiösa mål för utsläppsminskning.

Ackermann hävdar att det finns olika skäl till varför en ”PAC” (Political Action Committee som bildas av anställda och aktieägare) kan stödja en kandidat.

”Det handlar om val till senaten, där vi har en mängd frågor som har betydelse”, hävdar han. Han hävdar att bland dem som de stöder av andra skäl är det en ren slump att det finns några som tycker annorlunda om klimatförändringen.

Wyns är dock kritisk och hävdar att de personer som stöds är professionella klimatförnekare som  bl. a. deltog i klimatmötet i Köpenhamn i avsikt att blockera förhandlingarna. Hans rapport konstaterar att företagen konsekvent motsätter sig tuffare miljökrav i Europa på grund av att de skulle göra europeiska företag mindre konkurrenskraftiga.

Rapporten sammanfattar: ”Det står klart nu är att dessa bolag finansierar viktiga aktörer inom den amerikanska politiska arenan som ansvarar för denna passivitet.”

Flera av bolagen har svensk anknytning som E.ON och BP med svenske VDn Carl-Henrik Svanberg. På E.ONs hemsida förnekas bestämt att bidragen specifikt skulle gå till klimatförnekare.

Norska pälsnäringen i blåsväder igen

30 Dec

Publicerat tisdag 02 november 2010 09:18

Efter intensiv lobbying från pälsnäringen är äkta päls populärare än någonsin. Se inslag från Rapport.

För tredje året i rad har Nettverk for dyrs frihet besökt mink- och rävfarmer.Dokumentationen är lika nedslående som i Sverige. Rävar med avbitna svansar och rävar som släpar sig fram med bakbenen uppätna. Minkar med hål i huvudet istället för öron och ögon och stora öppna sår som medfångarna tuggar i. Apatiska djur och djur som förtvivlat försöker gräva eller bita sig ut ur sitt fängelse.

Norges veterinärförbund vill lägga ner hela pälsdjursnäringen. Förbundet motiverar det med att det är orimligt att rovdjur ska tvingas leva hela sitt liv i en liten bur.

Det här leder till att djuren inte kan leva enligt sina naturliga behov, säger förbundets ordförande Marie Moland till nyhetsbyrån NTB.

Nu försöker en rävfarmare slå tillbaka mot de aktivister som filmat skadade rävar på hans anläggning. Han säger att två sjuka rävar placerats ut där för att sedan filmas. Som bevis har han skickat in prover för DNA-analys och proverna visar att de två utpekade rävarna inte har farmarens hanne som far.

Odd Harald Eidsmo, informationsansvarlig i Dyrebeskyttelsen, tror inte att rävarna är utplacerade. Han säger att han såg den omstridda videon 15 dagar innan farmens ägare gjorde polisanmälan. Om djuren placerats ut av aktivisterna och rävarna får daglig tillsyn som påstås, skulle det i så fall upptäckts tidigare.

Per Arne Tøllefsen, aktivist i Nettverk for dyrs friheter, har besökt den omtalade pälsdjursfarmen i Gudbrandsdalen. Han är säker på att proverna är en uträknad plan antingen från farmaren själv eller från pälsdjursnäringen för att svärta ner aktivisterna och minska trovärdigheten i deras dokumentation. Han anser det troligt att det har sänts in fel prover eller att rävarna helt enkelt härstammar från en annan farm.

-Varför skulle aktivisterna placera ut skadade djur när vi har så många dokumenterade fall? undrar han.

Redan den 25 juli besökte han farmen. Det som slog honom då var att många av valparna saknade svans. Men de aktuella djuren hade läkta behandlade sår. Det värsta han såg var en räv som saknade ett framben och en som hade öroninfektion i bägge öronen. Den räv som saknade ett framben var en av dem som ägaren senare påstod inte var hans.

Om det skulle stämma så har farmaren skandalöst dålig uppsikt på djuren som först den 18 augusti upptäckte de skadade rävarna.

– Hur kan han se till djuren varje dag om han inte märker en skadad räv förrän efter tre veckor att vi varit där? undrar Tellefsen som hittade många andra brister som att bolåda saknades, rävarna saknade sysselsättning och burarna var alldeles för små. En bur var 56 cm i bredd mot de föreskrivna 80. (Vilket jag tycker är katastrofalt litet utrymme för en räv att sitta instängd i dygnet runt hela livet.)

I Sverige finns inga rävfarmer kvar men i Finland är det en stor industri. Den 7 juni i år på Turkistuottajat Oyj:s internationella auktion såldes 470 000 blårävsskinn. Priset var i genomsnitt motsvarande drygt 800 Skr per skinn.

Det största enskilda köparlandet för blårävskinn var Hongkong/Kina. Ryssland, Turkiet och den europeiska modeindustrin utgjorde de största köparna av silver- och mutationsräv, som såldes dagen innan. Auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj hade under 2008/2009 en omsättning på 31,2 MEUR dvs ca 287 miljoner kr. De förmedlade skinn till ett sammanlagt försäljningsvärde på svindlande 2,3 miljarder kronor.

Som oftast handlar det alltså om människors vinster mätt i pengar och där väger djurs lidande lätt.

Ironiskt nog är den farmade räven samma art som den akut hotade och rödlistade fjällräven som kan räknas i endast 10-tals vilda exemplar. En vild räv kan bli 7-8 år medan de farmade rävungarna slaktas vid ca 8 månaders ålder. Jakt, skabb och rödräv är några faktorer som fört djuret till utrotningens gräns trots fridlysning sedan 1928. En vild fjällräv har en genomsnittlig bostorlek på 277 kvadratmeter, ett bo som kan användas av otaliga generationer under kanske 100 år. Jämför detta med dess farmade artfränders eländiga liv i nätburar på någon enstaka kvadratmeter, i bästa fall!

I rävfarmningens barndom hade rävarna betydligt bättre med plats, vilket man kan se i äldre dokumentation från 30-talet. Utrymmet minskade med tiden omvänt proportionellt till anläggningarnas storlek och krav på rationell och billig skötsel.

Då avlivades oftast räven genom att man först bedövade den med ett hårt slag varpå man ställde sig på den för att kväva den. De som tyckte det var för obehagligt gasade rävarna med bilen. Numera föredrar man oftast att avliva rävarna med el som förs genom djuret mellan mun och anal. Detta anses göra pälsen ”fluffig”… Uppfödd i fängelset och avrättad i ”elektriska stolen”! Minkar gasas med koldioxid.

  • Hemimamma mailto

    ons 16 feb 2011 15:21

    *skakar på huvudet*Tack för din kommentar på min blogg.

    hemikram och på återseende kanske?

Gilla olika, gäller det alla?

30 Aug

Skrevs den 25 september 2010.

Stig-Anders fick avslag av förvaltningsrätten igår att behålla hästarna tills dom faller. Senast den sista september måste han lämna ifrån sig sina älskade hästar. Eftersom han sköter allt på gården med hästarna kommer han inte att klara sig praktiskt. Dessutom lever han för sina hästar. Det nya hårda Sverige har inte plats för sådana som Stig-Anders. Vi har bara plats för djurfabriker.

Så här skriver Daniel Eliasson på sin fantastiska fotoblogg: ”Konsekvenserna skulle kunna vara så svåra att denna man som vigt sitt liv åt djuren, naturen och sina gamla metoder som rotar sig så långt tillbaka som 400-500 år för Stig-Anders och hans  förfäder på Råskog kan få ett fruktansvärt slut när hästarna försvinner. Denna tanken får mig att må mycket dåligt och jag känner en viss maktlöshet en kort stund. Hur kan man göra så här mot en människa tänker jag, en person som vigt hela sitt liv för andra människor och djur? Ja den frågan kommer många ställa sig framöver oavsett utgången för Stig-Anders och hans tre flickor. Jag kan bara konstatera att byråkratin med alla sina stämplar, skrivelser, inlagor och överklaganden inte är gjorda för en man av Stig-Anders sort. Här drabbas verkligen den ”lilla” människan av ett stort system som maler ner  människor till hopplöshet med sina papper och stämplar tills orken och livslusten är borta.”

Tja, finns det någon enda människa av kött och blod som myndigheternas paragrafer är gjorda för?

Hur var det nu med Aftonbladets kampanj ”Vi gillar olika”? Det är tragiskt att se byråkraten bakom skrivbordet i sin vita skjorta som tror sig veta mer om livet och hästar än Stig-Anders en sann livskonstnär och djurvän i ordets verkliga bemärkelse!

Vems ärenden går Carlgren?

29 Jul

Skrevs den 16 juni 2010:

Andreas Carlgren försöker nu försvara sin hållning att rösta för kommersiell valjakt. Han vill kalla det för ”en ny form av jakt” som bara skulle vara tillåtenför Japan, Norge och Island d. v. s. de länder som redan nu bedriver valjakt vare sig det är ”tillåtet” eller inte. För valarna lär det kvitta vad man kallar det. De hamnar ändå i konservburkarna.

Det är skandalöst nog att beslut om valjaktens vara eller icke vara inte enbart fattas på rent vetenskapliga och biologiska fakta utan skall röstas om som att det vore en politisk och kulturell fråga.

Nu visar det sig också att i Internationella valfångstkommissionen (IWC), som röstar om frågan den 21-25 juni, sitter en rad fattiga länder som köpts av Japan för att rösta ja. Det avslöjar den brittiska tidningen The Sunday Times vars reportrar utgett sig för att vilja erbjuda bland andra chefen för Guineas fiskeriministerium Ibrahima Sory Sylla ekonomiskt bistånd i utbyte mot landets nej-röst, varpå en hård ”budgivning” mot Japan startade . Japan har under många år tidigare försäkrat sig om Guineas röst genom kontanta medel till fiskeministern och Sylla förklarade att Japan skulle lämna ett bra motbud. Hela samtalet filmades av reportrarna. Förutom Guinea var ytterligare fem länder villiga att sälja sin röst. Nu finns alltså dokumenterat vad många redan misstänkt: Att Japan köper sina ja-röster i IWC och det kullkastar totalt IWCs trovärdighet.

Guinea övertalades av Japan att gå med i IWC för 10 år sedan och får medlemsavgiften och deltagandet i mötena betalda av Japan. Delegaterna får allt fritt och $300 per dag vilket kan jämföras med att den genomsnittliga årsinkomsten är $1000. Om ministern själv besöker mötet höjs arvodet till $1000 per dag. Han sa att landet röstade för valfångst ”huvudsakligen för att valarna äter för mycket fisk” som kunde ätas av människor, men att skälen också var ekonomiska genom Japans bistånd. Mali anser också att valarna äter för mycket av deras fisk. Hur det är möjligt är ett mysterium eftersom Mali saknar kust.

I Tanzania är fem av sju nyckelpersoner i fiskeridepartementet utbildade i och har fått utbildningen betald av Japan. Dessutom har Japan betalat 80 miljoner pund i fiskebistånd de senaste två åren. Om inte landet ger Japan sin röst i IWC fruktar man att biståndet skall upphöra. De Tanzaniska delegaterna blev också bjudna på resor till Japan med alla kostnader betalda och erbjöds också tjänster av prostituerade.

Det är Japan som varit pådrivande för förslaget att legalisera valfångsten genom att det 24-åriga valfångstförbudet upphävs och fångstkvoter införs. Sedan förbudet infördes har Japan, Norge och Island dödat 35 000 (!) valar. Japanerna kallar det ”forskning” och valarna blir till sushi. Måntro om det är smaken det ”forskas” på? Här liksom när det gäller den blåfenade tonfisken biter inga logiska argument på Japanernas aptit på sällsynta djur och fiskar. Japan vill ha en årlig kvot på 1 800 valar inklusive utrotningshotade arter.

Japan behöver minst 38 av IWCs 88 medlemmar för att få igenom förslaget. Oenigheten bland EUs länder, där alla förutom Danmark och Sverige vill ha ett fortsatt förbud, kan hjälpa Japan att driva igenom en legaliserad jakt. Det kan bli startskottet för en utökad jakt som knuffar valbestånden på nytt till randen för utrotning som fallet var på 80-talet. Känns Andreas Carlgrens argument igen? Låt jägarna skjuta varg så blir det friskare vargar! Låt oss jägarna skjuta val så räddar vi valar!

Argumenten för valjakt är konstiga. 1. Valar äter upp all fisk så det blir inget kvar till människorna. Vilket naturligtvis är nonsens. Det fanns gott om både valar och fisk i miljontals år tills människorna skaffade sig gigantiska fångstfartyg och damsök haven på fisk. 2. Valfångarna säger att jakten är ”human” och att valarna dör ”snabbt” Enligt Greenpeace tar det från en kvart till flera timmar för en harpunerad val att dö. Ett sätt att avliva en skadad val är att långsamt dränka den genom att dra den baklänges. 3. Det ingår i valfångstländernas ”kultur” att fånga och äta val. En opinionsundersökning som Greenpeace gjorde i Japan 2006 visade emellertid att två tredjedelar av japanerna var emot valjakt och bara 5% uppgav sig äta valkött.

Kommentar från Bloggspace:

Annika

tis 15 jun 2010 23:15

Jag blir alltid så beklämd när kortsiktig penningavinst för några få utarmar jordens flora och fauna i stället för att stanna upp och begrunda undret att liv finns här på denna planet, i alla fall än så länge.

En annan sak spm också gör mig beklämd är när våra förtroendevalda beter sig så att inget förtroende finns kvar.

Falska anmälningar tar tiden från djurskyddet

29 Jul

Skrevs den 1 april 2010:

Senaste tiden har det duggat tätt med larm om djur som far illa i lantbruket. Det upptäcks av en slump. Senast flöt det upp ett 40-tal döda grisar i en damm utanför Klippan. Innan det var det massor av får på en gård utanför Kristianstad som hade legat döda i månader. Nu undrar man varför inte Länstyrelsen upptäcker sådana missförhållanden innan det gått så långt. Svaret är att de anser sig inte ha tid till rutinbesök på de stora gårdarna. Vad gör de då? Jo, de åker till sådana som mig som har några hobbyhästar och anmäls av någon granne. Hos mig har de varit inte mindre än sex gånger på ett år, flertalet oanmälda besök!

Min granne är väninna till min dotters pappa som drivit vårdnadstvister mot oss i många år. Hon anmäler nu mina hästar stup i kvarten för att skapa problem och obehag. Varför undrar ni då, vad har jag gjort? Svaret är ingenting utan tvärtom. Redan när hon flyttade in i ödehuset fick hon hämta dricksvatten hos mig. Där saknades inte bara vatten utan också toalett och uppvärmning. Raskt godkändes hon som familjehem av både Hörby och Lanskrona kommuner. Nyligen har det visat sig att Hörby kommun i fallet med pojken som bodde i ett uthus i Staffanstorp, inte är så kinkiga med boendestandarden för familjehemsplacerade barn. Och det var man inte heller för fem år sedan.

I två år hade jag grannens fosterbarn, barnbarn, flick- och pojkvänner och kompisar här som red på mina hästar så gott som dagligen utan kostnad. Samma hästar som hon nu anmäler. Hon lånade min traktor i två år också utan kostnad, jag byggde hennes hundgård och lånade ut bilsläpet osv. Sedan blev hon intresserad och engagerad i mitt ex. Hon hamnade plötsligt på hans ”vittneslista” och åkte med honom till hovrätten, som gav mig ensam vårdnad. Där tillbringade hon en hel dag som åhörare.

Året innan, när min dotter kvarhölls från skolan från andra gången av sin pappa, ringde kvinnan till Hörby kommun och tyckte att barnet borde fosterhemsplaceras! Troligen pratade hon i egen sak som varande i fosterhemsbranschen. Kanske behövde hon ett nytt barn till städning, vatten- och vedhämtning? Om min dotter fick komma hem så skulle hon ”kontakta pressen”. Sedan eskalerade hoten. Min hund förde hon bort och dumpade efter vägen. Dagen efter kom hon infarande på min gård och körde upp en brinnande cigarett i mitt ansikte när jag kom ut. Sedan började hon skrika och hota att ”döda” mig och ”slå ihjäl” mig. Hon försökte gå till handripligheter men stoppades av sin man som hon pinsamt nog släpat med sig. Händelserna polisanmäldes.

Under följande månader tog denna granne varje chans att exempelvis låtsas rasta hunden för att skrika okvädningsord och hot av alla möjliga slag. Hoten nådde höjdpunkten när jag och min dotter red förbi och hennes rottweiler jagade min dotters häst i sken. Ut kommer kvinnan farande, inte för att be om ursäkt, utan för att vråla nya hot riktade både mot min dotter, mig själv och våra djur. Mig skulle hon köra över, min dotter skulle hon bussa rottweilern på och hästarna skulle hon skada genom att slänga ut spik och krossat glas. Djurvänlig dam som anmäler mig för Länsstyrelsen för samma hästar som hon önskar skada!

Jag tror inte allmänheten känner till att det är sådana som min granne och hennes likar som håller Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer sysselsatta med anmälningar som görs för att trakassera grannar man ogillar eller är avundsjuk på, ex man driver vårdnadstvister mot eller personer man är skyldig pengar. Länsstyrelsen har bekräftat att det är den här kvinnan som anmäler mig och de är enligt offentlighetsprincipen skyldiga att berätta det. De har inte tid med några planerade rutinbesök hos stora djuruppfödare för de måste åka på anmälningar även om det är gång på gång till samma person. Jag frågade hur många besök de gjort hos bonden bredvid som har hundratals djur. Ingen gång, trodde de. Vill du göra en anmälan så kan vi åka dit, tyckte de. Nej, jag gör inga anmälningar, sa jag, det räcker så bra med att han hotat att skjuta min hund för att kommunen anmält hans kadaverhantering!

Så här går det till på landet! Störda människor använder myndigheter i sina personliga hämnd- och hatkampanjer. Att grunda djurtillsyn på angiveri och falska anmälningar är ett systemfel som inte bara tar välbehövliga resurser från djur som verkligen far illa utan också skadar oskyldiga djurägare (vilket i och för sig är anmälarens avsikt). Två personer sex gånger hade alltså istället kunnat besöka 12 stora gårdar med tusentals djur! Men, det är klart. Det är ju mycket mysigare att kela med mina hästar i hagen än att kanske riskera att upptäcka brister hos storbonden och få hans advokater och hela LRF på sig!

Åtalet lades för övrigt ned i vanlig ordning.

Kommentarer från Bloggspace:

  • ledsen

    sön 22 apr 2012 16:20

    Jag värjer mig mot att anmäla folk men då dina grannar verkar helt sinnessjuka så har jag god lust att anmäla dem. Då får de korrupta djurskyddsinspektörerna något annat att göra än att trakassera dig.

  • forysta
    forystasön 25 jul 2010 11:53
    Ja du ”Verklig djurvän”! Du har förmodligen inte haft ”damen” i fråga inne på din gård skrikandes de gruvligaste hotelser, det är verkligen inga hörsägner jag grundar mina uppfattningar om personer på!
    Den kvinnan som länsstyrelsen bussade polisen på för att bryta sig in och ta fyra katter och en häst för, har visserligen ett fallfärdigt hus och skrotbilar på gården men det är inget skäl för att avliva friska djur. Samhället borde inte sparka på de som redan ligger utan i stället bistå med hjälp att reparera huset. Kvinnan har fått en räknng på sextio tusen för katterna de tog, så helt klart är att någon tjänat pengar på dessa ”värdelösa” katter. ”Gräsplätten” är en jordbuksfastighet på ett antal hektar som nu inte betas utan växer igen och som vissa personer längtar efter att få tillskansa sig för en billig penning.
    Om du som skattebetalare och djurvän (enligt egen utsago) vill rädda katter så finns det ett stort antal hemlösa sådana som du kan lägga dina pengar på. Nu kommer det antagligen att sluta med att du tvingas vara med och betala över skattsedeln detta rättsövergrepp med allt vad det innebär med rättegångskostnader för hundratusentals kronor.Tänk så många hemlösa djur vi kunde ha hjälpt för dessa pengar!
    Gör du en blogg om ”såna” som flyttat från sitt djurförbud. Jag har varken flyttat eller har djurförbud.

  • Verklig djurvän

    sön 11 jul 2010 16:58

    Jag tycker att du ska lägga av med dina lögner.
    Den som känner Carina vet hur hon är och det är verkligen inte som du beskriver det.
    Vill också tillägga lite om Madelen som bor i en kåk som är rivningsfärdig och totalt en sanitär olägenhet och gården ska som är full med skrotbilar med sopor i. Den stackars hästen som fick gå på en liten plätt framför huset.
    Såna som du och Madelen borde inte ha djur
    Man skulle kanske göra en blogg om såna som flyttat från sitt djurförbud för att fortsätta behandla djur så.

  • Annika

    sön 11 apr 2010 21:04

    Utan att betvivla vad Astrid skrivit så finns det problem med djurhållning av ett mycket speciellt slag. Örebro katthem har haft ett gott rykte om att rädda många katter. Man skulle ha kunnat tro att Örebro katthem var ett Hilberts Hotell alldeles på riktigt. Se min hemsida för förklaring. Allt var så bra bra så bra ända tills det kom in en anonym anmälan om att allt inte stod rätt till vid ett svart stödhem. Det fanns 33 katter i det stödhemmet varav två avlivades omgående mm mm. Detta föranledde att det blev inspektion på fler ställen inom Örebro katthem med mycket nedslående resultat. Men tyckte många, så många katter som Örebro katthem räddat var all kritik orättvis och för att hindra att kritik kom fram suddade man i och stängde sin gästbok på katthemmets hemsida. Har man räddat så många katter står man över lagen tycktes många resonera.

    Ett annat fall gäller en bonde som inte sköter sina djur. Vid en rättegång var det speciellt en bondkollega som tog den åtalade i försvar och fick det till att det bara var ren förföljelse från tillsynsmyndigheternas sida. Jag vet att det är missförhållanden hos denna bonde men han får ju EU-bidrag och idkar fäboddrift, dvs jättegulligt men bara så länge man inte vill se hur djuren har det på den gården. Alltför många inkl rätten ansåg att denne bonde stod över lagen.

    Så det är nog nödvändigt att inspektioner görs trots att det blir alldeles fel ibland.

    Jämförelsen med hur socialförvaltningen handlägger ärenden som gäller barn som far illa håller jag med om eftersom jag sett mer än jag vill veta om på nära håll.


  • MB

    tor 01 apr 2010 18:58

    I detta spill av energi och pengar blir det alltid de som lider, som INTE har med det hela att göra; djuren och barnen som du belyser här. Jag undrar om inte din samhällskritik borde hamna i tidning och radio, för du tar upp mycket viktiga frågor.
%d bloggare gillar detta: