Det hände något med djurskyddet

10 Sep

michael-k
 
Michael Kierkegaard har skickat nedanstående reflexion över djurskyddets utveckling i Sverige till cheferna på länsstyrelsen i Stockholm. Han förväntar sig ingen reaktion. Liksom andra politiskt korrekta projekt i Sverige är det inte tillåtit att kritisera ”världens bästa djurskydd”. Den som dristar sig till att göra det möts av massiv tystnad:
”Det hände något med djurskyddsverksamheten när den överfördes till landets länsstyrelser. Det enskilt tydligaste tecknet på detta är antalet utfärdade djurförbud. Den gamla ordningen utfärdade omkring 1000 st på 20 år. Den nya ordningen utfärdade omkring 1500 st på sex år (siffrorna avser hela landet). En sådan dramatisk skillnad går inte att förklara med allmänna effektiviseringar. Min misstanke är att bedömningarna har glidit iväg, sannolikt som följd av att behovet att inför domstol bevisa dessas bärighet har kunnat elimineras.

I 26 § står det dock ”… meddelats med stöd av lagen”, ett par gånger.

Den gängse betydelsen av frasen ”meddelats med stöd av lagen” är att en domstol med domvärjo inom aktuell lag har avgivit en dom i frågan. Jag har inte funnit termen ”administrativa sanktionsmedel” någon annanstans än i Jordbruksverkets skrift.

Det förefaller mig helt klart att djurskyddet har slukat termen och agerar ohämmat med den som bas. Vad som står på sid 30-31 (Anmälan av misstanke om brott) har ignorerats som det verkar.

Lagstiftaren konstruerade djurskyddslagen med 24 b § för att säkerställa att påstått allvarliga överträdelser av djurskyddslagen med bihang prövas i domstol innan 26 § tillämpas. Överklagan därefter hamnar i förvaltningsrätterna. Dessa domstolar har inte domvärjo inom djurskyddslagen utan håller sig till hanteringen mm av ärendet inom myndigheten. Djurhållaren har efter beslut enligt 26 § ingen möjlighet att få sin sak prövad i allmän domstol som stadgas i den Europeiska Konventionen om de Mänskliga Rättigheterna, EKMR.

Dessa tingens tillstånd har ett antal konsekvenser.

En är att djurskyddet tillåter sig att sväva ut i bedömningar av skaderisker och med dem vad som skulle kunna tänkas hända i en inte närmare specificerad framtid.

En annan är att det är fritt fram att glida när det gäller sanningshalten i kontrollrapporten och/eller utelämna sådant som stör djurskyddsinspektörernas mål med kontrollen.

Den värsta konsekvensen som jag ser är att djurskyddslagen med bihang blir en kuliss och att det utbildas interna målbilder inom varje länsstyrelse om vad som är rätt / bra etc.

En riktigt obehaglig sida av denna totala maktfullkomlighet är att tjänstemännen inte förmår dölja den utan visar den öppet. Jag är övertygad om att mången djurhållare håller dem för att vara genuint obehagliga och farliga personer. Det är nästan komiskt på ett sätt att djurskyddsinspektörerna skriker i högan sky över hur mycket de hotas etc. Jag vill påstå att de kan skatta sig lyckliga att djurhållare hittills har varit den sorts behärskade människor de är.

Tillbaka till Jordbruksverkets kuriösa tolkning av djurskyddslagen:

Den första sidan av detta är att djurskyddsverksamheten bryter mot grundlagen varje gång beslut fattas enl 26 § och i enlighet med ovan nämnda vägledning från Jordbruksverket. Djurhållaren ställs utan möjlighet att få sin sak prövad i en domstol som föreskrives i EKMR. (EKMR är en grundlag i alla avseenden utom till namnet.)

Den andra sidan är att ingen länsstyrelse har domvärjo inom djurskyddslagen med bihang. Utan en dom från en allmän domstol baserad på de överträdelser av/brister enligt/brott mot djurskyddslagen med bihang som bevisats saknar varje sådant beslut laga grund.

Det stora mysteriet är hur kan detta få fortgå? Vilka myndigheter har vi? Jag, en sjuttioårig pensionär, med noll kunskaper i juridikens vindlingar hittar ovanstående utan större besvär. Det betyder att det finns massor med juridiskt kunniga människor i ”systemet” som känner till denna laglösa myndighetsutövning. Men ingen bryr sig, som det verkar.

Ni, som sitter i ledningen på landets största länsstyrelse, anser jag har ett ansvar för att reda ut det här. Ni har ju dessutom en av portalfigurerna inom djurskyddet, Torsten Jakobsson, på er lönelista. Jurister borde ni ha av alla kulörer och kvalifikationer.

Kommer ni att vederlägga eller bekräfta min bild ovan? Ja eller Nej?

Myndigheterna i Sverige har enligt skriften ”Den gemensamma värdegrunden” en stark självständighet, i princip jämförbar med domstolarnas, och med denna självständighet följer ansvaret att följa lagen. Ett sätt att beskriva juridiken är att den är uppbyggd av dikotomier. Det går inte att utvidga betydelsen av förvaltningsrättens dom genom att hävda ”helhetsbedömning”. Endera har förvaltningsrätten domvärjo inom djurskyddslagen eller ej osv.

Ovanstående är inte ett persiflage utan en anklagelse om att ni medvetet bryter mot grundlagen i vårt land.”

Annonser

10 svar to “Det hände något med djurskyddet”

  1. Michael Kierkegaard 12 september, 2016 den 04:28 #

    På ett sätt håller jag med. Problemet är hur man skall komma åt dem.
    När man håller på med sånt här blir man desillusionerad. Det finns hur mycket skrifter som helst om mänskliga rättigheter, rättsstatens förträfflighet, offentlighetsprincipen, myndigheter som skall ha lagligt stöd för sitt agerande mm mm. Om man, tex jag, frågar om var det står i lagen etc att de har rätt att göra si eller så. – Inget svar. Lst Sthlm tillhör definitivt de myndigheter som inte anser sig behöva förklara sig för undersåtar. De drar sig inte för att driva djurhållare att taga livet av sig.
    En klar möjlighet är ju att en djurhållare till slut tar med sig ett par stycken djurskyddsinspektörer in i evigheten. När det händer borde en hel del gudsfruktan infinna sig i djurskyddsverksamheten.
    Vad återstår när myndigheterna i detta land inte respekterar lag o rätt?
    Då återstår en hederlig revolution!

  2. nimby 12 september, 2016 den 02:49 #

    Att käfta med dem hjälper inte ett dugg. Det gäller istället att vässa giljotinerna.

    • enkiruna 7 oktober, 2016 den 07:09 #

      Enligt gammal hederlig svensk tradition. he he he

      • enkiruna 7 oktober, 2016 den 07:10 #

        Tja, giljotiner är ju franskt, men själva ändamålet för manicken har ju använts i tidigare uppror!

  3. silvana kindberg 11 september, 2016 den 01:11 #

    Det finns ett yttrande från JO.2012-06-08 Dnr R18-2012.
    Där skrivs bla att det är de rättsvårdande myndigheterna att bedöma om brott begåtts.

  4. Michael Kierkegaard 10 september, 2016 den 09:09 #

    Jag påstår i min skrivelse att Lst inte har domvärjo inom djurskyddslagen. Det står ingenstans, vad jag har sett, att de får döma enl djurskyddslagen med bihang. Det är väl helt enkelt så att Lst´s rätt att döma är lika stor som polisens rätt att agera domstol. Jordbruksverket försöker i sin skrift anföra fortkörningsböter som något att jämföra med. Det är så groteskt infantilt att det inte behöver kommenteras!
    Jag kan inte förstå annat än att om en myndighet fattar beslut utan laglig rätt att göra det så kan inte beslutet få laga kraft. Den här sidan av saken har jag JO anmält. Om någon är intresserad mailar jag den gärna. (Dnr 3794-2016)

    Ett mått på graden av ruttenhet i vårt myndighetssystem kommer JO´s agerande att indikera.
    Det kan ju teoretiskt bli en hel del beslut runt som skall ”rullas upp”!

    • enkiruna 7 oktober, 2016 den 07:12 #

      Jag är superintresserad. Maila gärna till enkiruna@gmail.com ! Tack på förhand.

  5. yorkielove 10 september, 2016 den 01:51 #

    Det stora kruxet, som jag ser det är myndigheternas uttalanden; man måste ju utgå ifrån att djurskyddsinspektörerna talar sanning( Henrik Arheden, FR, Malmö), samtidigt som de många gånger inte gör det och djurägaren inte har någon chans att bemöta.
    Då kan lst, FR, KR, Högsta Förvaltningsdomstolen avfärda alla överklaganden som skrivna av rättshaverister”, som inte behöver bemötas.
    Samtidigt skickar lst ut kopia av sin – ensidiga, ” sanningsenliga” bedömning till gammelmedia och den allmänna opinionen har fått nytt foder att ”gotta sig i”.
    Först när opinionen blir för stark mot detta minst sagt odemokratiska system reagerar politikerna och därmed kommer förändringar inom myndigheterna att ske.

    • forystablogg 10 september, 2016 den 03:21 #

      Vid påstående om brott så är det polisen som skall göra en förundersökning. Men så går det inte till i praktiken. Kontrollrapporten, som det inte ställs några som helst krav på, eventuellt med uppbackning av en lojal veterinär, är oftast enda underlaget genom hela rättsprocessen både i förvaltnings- och brottsdomstolar.

      • enkiruna 7 oktober, 2016 den 07:14 #

        Och i den ljuger de ofta så det står härliga till… 😦

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: