Lördagen den 24 augusti 2013 höll Hörbys idrottsförening sin årliga loppis och vi hade bokat in den i almanackan sedan länge. Den började kl 13. Strax före halv elva svänger en främmande bil in på vår uppfart. Ut stiger en man och undrar om jag förlorat en hund. Det har jag inte men går med och tittar på hunden i bilen. Det visar sig vara en mycket trevlig welsh corgitik som mannen plockat upp på vägen. Jag erbjuder mig att hjälpa till att hitta ägaren och förmodar att hon bor inte alltför långt bort. Vi växlar telefonnummer och jag sätter in henne i en ”gästrastgård” och går in för att starta söket efter hundens familj. Jag ringer bl a Bosses hundhjälp och skickar bilden ovan tagen 10.42. Så ringer jag polisen för att höra om det kommit in någon efterlysning. Det har det inte, säger den kvinnliga polisen som svarar. Jag lämnar mitt telefonnummer och hon frågar om hon får lämna ut det. Ja, säger jag, men bara till ägaren! Nu ändrar polisen tonläge. Hon säger att nu tänker hon meddela Djurambulansen och de skall komma och hämta hunden. Jag säger bestämt att jag inte tänker lämna hunden till Djurambulansen och att hon inte får lämna ut mitt nummer. Då säger polisen att de har avtal med Djurambulansen och jag kan inte ha hunden hos mig. Nu blir jag riktigt upprörd och säger till på skarpen att jag har inget avtal vare sig med dem eller med Djurambulansen.
Trots att jag uttryckligen sagt ifrån att mitt telefonnummer inte fick lämnas ut, så tar det bara några minuter efter att jag lagt på så ringer en kvinna från Djurambulansen. Hon är mycket otrevlig och vägrar att presentera sig. Det kan ha varit Petra Borg. Hon säger att de har avtal med polisen så nu kommer de och hämtar hunden. Det gör ni inte, säger jag och försöker få henne att förstå att jag inte tänker lämna någon hund till Djurambulansen och dessutom är på väg ut.
Nu är klockan närmare halv tolv och jag har en väldigt obehaglig magkänsla att jag inte bör lämna hunden hemma medan vi åker på loppisen. Så vi tar hunden med oss och lämnar henne hos en person som vi vet har en hund av samma ras. Hon lovar att fortsätta efterforskningarna och bara lämna hunden till ägaren, inte till Djurambulansen.
Något försenade kan vi till sist åka till loppisen. Där är mycket trångt och stimmigt. Telefonen ringer några gånger men jag kan inte prata i trängseln. Efter ett par timmar har vi sett nog och jag skall handla på vägen hem. På Nettos parkering kollar jag av telefonen och ringer ett av numren. Det är en kvinna som har en facebookgrupp som kan meddela att ägaren redan är hittad och på väg att hämta sin hund. Här kunde historien slutat.
När jag kommer hem ringer ett av de andra numren som ringt då vi var på loppisen. Det är, tycker jag , ett mycket konstigt samtal. Det är en man som är mycket upprörd över att jag vägrat överlämna hunden till Djurambulansen. Han säger att ”det har varit stort pådrag hos dig med polis och djurambulans!” Mannen vill inte säga sitt namn och tror mig inte när jag talar om att hunden inte finns hos mig. Jag undrar om han jobbar åt Djurambulansen. Han säger att ”Micke blivit upprörd för nu kunde han inte fakturera polisen”. Micke har också påstått för mannen att jag har djurförbud.
Han säger så småningom sitt förnamn och beskriver varifrån han ringer ca 2 km från där vi bor. Jag uppfattar det som att det är hans granne som äger hunden. Det blir då ännu mera förbryllande varför han då vill ha hunden uppkörd till Höganäs!
Jag vill inte riktigt tro på att polisen haft resurser att köra till mig en lördag för att hämta en hund åt Djurambulansen. Men det hade de, visar det sig. Kl 14.12 blev polispatrull P61064 beordrad av PKC att hämta ”ett djur som hittats”. De var på plats med Djurambulansen 14.42. Eftersom Astrid ”inte gav sig tillkänna” körde de igen 14.52. Litet svårt när jag inte var hemma och hunden var inte där som sagt. Dessutom hade jag uttryckligen sagt ifrån att jag inte tänkte lämna hunden till någon annan än ägaren.
Jag anmälde polisen för att de lämnat ut mitt nummer men det lades givetvis ner.
Från januari till mitten av juli 2013 fakturerade Djurambulansen 188 gånger för hundar. 19 stycken fakturor avsåg omhändertagna hundar och resten upphittade hundar. Kostnaden för omhändertagna hundar varierade mellan 2.238:- och 121.607:-. Att få sin hund upphittad av Djurambulansen kostade mellan 1.500 och 2.000:- för det mesta. Lönsammast var de hundar som inte blev hittade av ägaren (kom kanske inte på att söka i Höganäs?). Katter var definitivt lönsammast eftersom de hölls i 5-6 dagar och sedan avlivades.
Så man förstår varför Micke vill hinna före ägaren att hämta en hund.
Astrids miljö- och samhällsblogg 
Hahaha, egentligen borde man inte skratta utan möjligen gråta men att läsa denna blogg är som att fundera på hur Kafka egentligen mådde. All heder år människor som står upp mot galenskapen!
Skulle det behövas ett ”skyddat boende” någon gång så öppnar jag gärna dörren om jag har plats!
Här var det inte så bråttom, inga pengar att tjäna på en döende häst tycker Djurambulansen i Skåne. Visst bryr de sig om djuren, bara ägaren kan betala hutlöst med pengar!
http://www.tidningenridsport.se/Nyheter/Sverige/2015/3/Larmade-om-doende-hast—hjalp-drojde-flera-timmar/
Lena, det tar minst en timma och 20 minuter mellan Ingelsträde och Sjöbo, om man kör direkt när larmet kommer. Djurambulansen har ingen skyldighet att ständigt ha personal redo för utryckning. Vad gäller betalningen så fick nog djurägaren betala ändå, utryckning är inte gratis.
Alltsa borde polisen inte kopplat in Djurambulansen o.h.t. Borde ha ha hanvisat till jourveterinar.
Någon kanske propsade på att hästen skulle tas till klinik?
Man kan också prova att kontakta den lokala brukshundklubben (alla klubbar har en chipläsare) och få hjälp med avläsning. Tror att dom flesta skulle göra det helt gratis(det gör iaf. vi).
Bra Gjort Härliga och Fantastiska Människa har själv stoppat och plockat upp en schäfer på en störe väg men körde den till en av Hunduppfödarna i trakten som tog chippet å spårade ägaren som djur ägare måste vi hjälpas åt när våra Älsklingar är på vift
Ett alternativ till Djurambulansen Skriv upp det på kylskåpet! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20405267.ab
”Mikael Carlsson hoppas att http://www.lostdogsweden.se ska bli ett bra hjälpverktyg för polis och hundägare, men är noga med att säga att man alltid ska polisanmäla den försvunna hunden först.”
Om en hund försvinner så är det bra att polisanmäla så fort som möjligt om det är ett brott som kan ligga bakom. Handlar det om en bortsprungen eller upphittad hund så gör man dock sitt bästa genom att söka själv, med hjälp av grannar och internet.
Befinner man sig i södra Sverige bör man nog inte kontakta polisen för då kommer nog snart djurambulansen och hämtar hunden och sen kommer det en räkning till ägaren så att han / hon får gå från hus och hem. Risken finns ju även att djurambulansen i skåne placerar hunden hos någon vän så att ägaren aldrig mer får tillbaka den.
Det är reglerat i lag att det är upp till var och en att starta eftersök på ägaren till det djur som förefaller vara bortsprunget och upphittat.
Det är också reglerat i lag att om eftersöket efter ägaren till djuret inte ger något resultat finns möjligheten att vända sig till Polismyndigheten för att få klargjort om någon har inkommit med anmälan om borttappat djur och möjligheten finns också att få hjälp med ytterligare eftersök efter ägaren till djuret.
Det finns däremot INTE reglerat i lag att vare sig enskild eller Polismyndigheten SKALL kontakta djurstallar som har avtal med Polismyndigheten i djurärenden eller att enskild eller Polismyndigheten SKALL kontakta ”eventuellt andra aktörer som har avtal med Polismyndigheten i djurärenden”!
Det finns däremot reglerat i lag att ingen av parterna vare sig enskild eller Polismyndigheten skall kontakta aktörer med befintliga avtal med polismyndigheten i djurärenden där affärsöverenskommelsen missbrukas rutinmässigt av ena parten genom lämnade felaktiga uppgifter, upprepade avtalsbrott och trolöshet mot huvudman.
Som sagt var: You get what You give som på svenska uttalas du får det du ger!
Och det behöver man inte tatuera in på bröstet!
För det första så är du skyldig att lämna över ett djur du hittat till de djurstall som har avtal med Polismyndigheten såvida man inte mellan upphittare och djurstall kommer överens om att eventuellt avvakta för att se om någon anmäler djuret saknat. Och för det andra så kan inte PKC ”beordra” någon polispatrull eller polis överhuvudtaget.
Det låter lite som att Du som driver denna bloggen retar dig på att Djurambulansen och eventuellt andra aktörer som har avtal med Polismyndigheten får en inkomst på grund av det arbete dom utför.
Du kanske borde söka nästa upphandling om du tycker att du passar bättre och har möjlighet att utföra arbetet aktörerna gör bättre.
Jag har nämligen själv jobbat för Polismyndigeten angående upphittade och omhändertagna djur i Skåne.
Det kanske inte heller är så bra att namnge folk som det görs på denna bloggen då det kan anmälas och få påföljder, bara ett tips!
Det kan man visst det, har gjort ett flertal gånger. Jag ringer polisen o säger att djuren stannar kvar tills ägaren hittats och att jag vägrar lämna till djurplågande djurambulansen. Aldrig några problem. Sen lägger man ut att man hittat ett djur på Facebook och skriver att det delas. I regel inom 2 timmar är djurets ägare informerad och har hämtat sitt djur, utan några jävla feta räkningar från djurambulansen. Djuren är inte heller skadade som de brukar bli av deras hantering. Så det går alldeles utmärkt.
Det tror inte jag pa att man ar skyldig att gora ( att overlamna ett djur man hittar till det djurstall polismyndigheten har avtal med).
Det maste du ha missuppfattat.
Eller så finns det ekonomiska intressen…
Det finns alltid ekonomiska intressen, men det maste ocksa finnas en balans mellan dem och ideella intressen.
Det är avskrivet direkt från polisens egen händelserapport. Så jag föreslår att du vänder dig till skånepolisen med eventuella klagomål.
Jobbar du åt djurambulansen?
Vilka snyfthistorier SPCA skriver på deras sidor, försöker de rättfärdiga alla djuren de dödat, skadat och plågat? Eller för de köper djuren billigt, läs tar och sedan säljer dyrt på deras ”ideella”, läs kriminella verksamhet? Läste att de tiggde mer pengar för att kunna behålla röntgenutrustningen, är det ett företag som Djurambulansen är får de betala själv som alla andra företag får göra vid inköp! Lurade folk blir, rejält! Och företaget skrattar hela vägen till banken på hur dumma folk är som går på deras snyfthistorier.
Då är det dags att begrunda vad SPCA Sweden idag kungör om hur deras verksamhet fungerar. Det framgår av deras text bland annat följande:
”Vi har möjlighet att ta över de djur som hotas av avlivning, stå för de kostnaderna själva och samtidigt ge djuren en ny chans till ett nytt hem vilket vi har lyckats bra med sedan vi startade upp vår verksamhet.”
Den där affärsidén är inte bara ett brott mot djurskyddslagens § 35 utan även ett bedrägeribrott.
Av djurskyddslagens 35 § framgår följande:
1988:534 – 35 § Kostnader som uppkommer på grund av åtgärder enligt 31 eller 32 § får förskotteras av allmänna medel.
Om ett djur omhändertas enligt 31 eller 32 §, ska kostnaden slutligt betalas av den som åtgärden har riktats mot, om det inte finns särskilda skäl till annat.
”Om ett omhändertaget djur har sålts genom Polismyndighetens försorg, får kostnad som slutligt ska betalas av ägaren tas ut ur köpesumman. Lag (2014:699).”
Det innebär att djurägarna som aldrig får tillbaka sina djur efter ett omhändertagande blir totalt grundlurade då det oftast fattas beslut om avlivning av djuren därför det efter både veckor och månader av uppstallning och kostnader för detta påstås att djuren vare sig går att försälja, överlåta, omplacera på annat sätt eller slaktas och därmed förlorar djurägaren intäkten för djuren som enligt lag skall dras ifrån fakturan för omkostnader vid omhändertagande.
Då träder SPCA in och ”Tar över djuren och ger dem en chans till ett nytt liv!”
Så där får det inte gå till eftersom vid det laget har djurägaren redan fakturerats för avlivning och destruktion av djuret.
Har Mikael Gustavsson, Djurambulansen i Skåne AB och SPCA Sweden övernaturliga krafter att blåsa liv i döda djur så att deras affärsidé håller vid en prövning civilrättsligt i Tingsrätten?!
För några månader sedan stod jag med en upphittad hund. Jag kontaktade polisen och Missing Dog, Skåne. Eftersom hunden var rädd, otillgänglig och uppenbart stressad sa jag till polisen att hunden definitivt skulle stanna hos mig tills ägaren hittats vilket polisen utan vidare accepterade. Kanske delvis beroende på att jag är van vid att använda chipläsare och skulle kunna fixa fram en sådan inom några timmar.
MEN TRE SAKER VAR SKRÄMMANDE:
1) de poliser som har hand om bortsprungna /upphittade djur brast så pass i fackspråkligt kunnande att det var näst intill omöjligt att ge en tydlig beskrivning av hunden. Polisen tog emot min anmälan blev t.ex. helt ställd när jag använde begreppet nostryffel.
2) polisen kunde/fick inte ta emot foto av den upphittade hunden trots att jag erbjöd mig att maila över det omgående.
3) det visade sig senare att polisen lyckats inte matcha min anmälan om upphittad hund mot ägarens anmälan om bortsprungen hund. De båda anmälningarna var så pass snarlika att ägaren direkt borde kunnat få information om var hunden befann sig. Som det nu var fick ägaren och jag kontakt genom Missing Dog. Tack och lov för det! Men det tog några oroliga timmar längre än det skulle ha behövt göra.
Jag fasar för vad som kan hända ifall min egen hund skulle komma bort! Det är en stor brukshund utan särskilda (för amatörer) tydliga kännetecken. Antagligen skulle det stå något som ”stor brunsvart schäferliknande hund med lång päls”.
Fackspråkligt finlir som ”röd hane med väl utbredd svart mask, tydlig svärta över front och bål, mindre vit bröstfläck, avsaknad I4 vänster sida i överkäken, upprättstående öron, tydligt stop, kvadratisk kroppsbyggnad, förhållandevis grov för rastypen” kan man knappast förvänta sig.
Oh, det där är alldeles för avancerat för skånepolisen. Skulle räcka långt med att de kunde para ihop en upphittad liten hund i Hörby med en bortsprungen liten hund i Hörby 20 minuter senare. Bortförklaringarna varför det inte går är oändliga. I själva verket vägrar de förmedla telefonnummer mellan upphittare och ägare för att gynna Djurambulansen.
Ganska tragikomiskt att Djurambulansen anvander SPCA beteckningen.
SPCA= Society for Prevention of Cruelty to Animals, nagot, som star for helt andra varderingar har i U.S.A. an i Sverige.
Det finns ett problem med denna affärsidé. I Sverige finns inga gatuhundar man kan hjälpa och knappast så många dumpade hundar heller som ex i USA. Man skulle ju kunna hjälpa alla hemlösa katter men det är inte lönsamt. Så då återstår bara att ta folks djur dvs djur som redan har ett hem och därmed en fakturaadress. Bäst är att ta många djur på en gård från en äldre människa eftersom de ofta har en betald fastighet som man kan driva in den uppkomna omhändertaganderäkningen på. Katter är då jättebra eftersom de inte kräver så stort utrymme och sedan kan avlivas.
Ja, uppenbarligen ar deras affarside valplanerad ur ekononiskt perspektiv. Vart kanslan for fair play tar vagen ar egalt for den typen av manniskor.
For min del hoppas jag att varje manniska nagon gang funderar over vad, som kan vara bra for nagon annan an dem sjalva.
Många djur självdör på deras anläggning, eller säljs vidare svart?
Ja den händelsen är vi flera som minns och vi minns också hur upprörd Astrid blev över polisens agerande och den hetsjakt som sedan ägde rum efter hunden som ingen hade bett dem Hämta. Nu är det ju faktiskt så att även om man vill kontrollera om en upphittade hund är chipmärkt så kan inte polisen vara behjälplig med dettta eftersom de har inga instrument för uppgiften. Med flerårig erfarenhet av upphittade hundar på min egen fastighet kan jag informera mindre vetande om att man måste vända sig till veterinär för att kunna läsa av om hunden har chip och vilket chipmummer hunden har. Detta kostar naturligtvis en slant eftersom man disponerar veterinärens tid även om det bara rör sig om någon enstaka minut.
Har alltid trott att polisen kan läsa chipnummer på hundar så detta var en nyhet.
Hur mycket kostar det om man vänder sig till veterinär för avläsning?
Chipläsare finns hos veterinärer, på brukshundsklubbar, lokala kennelklubbar och ibland kan hundsportbutiker ha läsare som man kan få låna. Men POLISEN HAR INTE CHIPLÄSARE.
Naturligtvis borde de ha det, eftersom det ar till dem man ska anmala om ens hund ar bortsprungen eller upphittad ( enl. dem dvs)
det finns även många uppfödare som har egna chipläsare idag!!!..bara ett tips..
Polisen har visst chipläsare, i alla fall i Jämtland.
Folk som är godkända chipmärkare har utrustning hemma, en hel lista finns att hitta på http://www.svehast.se
charlotta fredriksson, sofia-maria, charlotta är ni kompisar med djurambulanspacket kanske, helt sanslöst att polisen inte förstår vad tystnadsplikt innebär, som tur är så finns det ingen djurambulans där jag bor (ännu ska man väl tillägga),hittar jag en hund så kommer jag absolut inte ringa snuten utan lösa hittandet av ägaren själv
För info är du skyldig enligt lag att anmäla upphittad hund till polisen.
Kopierat från polisens hemsida:
”Om du hittar ett djur som verkar borttappat eller övergivet ska du kontakta polisen. Besök närmaste polisstation eller ring 114 14.
Ett djur som är borttappat räknas som hittegods och faller under hittegodslagen. Det innebär att om du omhändertar ett borttappat djur är du skyldig att anmäla det till Polisen.”
Men jag är INTE skyldig att medge att DA ska informeras.
Nej, de informeras enligt polisens och deras avtal. Ingenting du måste medge.
En god ide är därför att inte lämna ut telefonnummer och sedan själv ringa med jämna mellanrum för att höra om hunden anmälts. Men som sagt skånepolisen är inte särskilt benägen att hjälpa hundägaren. Får förmedlaren procent på ”hittelönen”? När Djurambulansen kom till Gladsax på natten för att ”hitta” två schäfrar på en gård hade de katter i bilen. Lätt att ”hitta” katter på natten? Katter från Malmö kanske inte söks i Höganäs?
Det gör ju ingen skada att man kollar runt lite först hos grannar etc innan man ringer polisen fast efter att ha läst det här kommer jag ju personligen inte att ringa polisen om det skulle hända mig. Stackars ägare och djur som åker runt hit och dit. Onödigt lidande skulle jag vilja kalla det för!
Inte bara att de tvingas åka hit och dit utan ägaren utpressas på 1500-2000 kronor. De pengarna kan ägaren lägga på något fint till hunden istället för att fylla mångmiljonären Mikael Gustavssons (Djurambulansen) plånbok.
Jag bor i Italien här har kommunen hundfångare. Och smiter hunden så får du lösa ut den hos dem för 90 euro. Liknande system har de i USA också i många stater. Hunden är placerad vid ett hundstall och hör ingen ägare av sig adopteras de bort efter viss tid . Och vill ingen ha hunden efter ytterligare en tid avllivas den..
(I U.S.A. Totalt avlivas ca 1 miljon hundar o katter pa ett ar for att ingen vill ha dem)
Den lagen kan de stoppa upp i röven!
Snuten påstår alltid att de inte har tillräckligt med resurser och det bevisas genom att de lägger ner många ärenden utan att lyfta ett finger för att lösa dem. Man gör dem en tjänst genom att inte kontakta dem i onödan.
Hittar man ett djur och tar det i sin vård, tills man hittar ägaren, så är djuret inte övergovet.
Samma här. Det finns väldigt bra facebook-sidor där man kan annonsera gratis, angående upphittade eller bortsprungna djur.
Först vänder man sig såklart till grannarna, gärna såna med hund eftersom hundägare brukar ha koll på andras hundar i området.
Hundägare som fått sina hundar ”hittade” av Djurambulansen kan väl berätta om sina erfarenheter?
Jag kan berätta om två som jag vet.
Den ena hundägaren får tips från bekanta att hens hund finns på Djurambulansens FB sida och söker ett nytt kärleksfull förevigthem, det verkar ha brustit någonstans i någon kommunikation för hundägaren hade anmält sin hund som försvunnen hos polisen.
Den andra hunden som jag vet är bara för dråplig. Här handlar det om en hund som blir upphittad ett par meter från sitt hem (skulle det senare visa sig,) polis blir inkopplad på fallet och även Djurambulansen Skåne som skyndsamt gör en utryckning och tar med hunden som stallas in över natten.
Dagen efter får den som hittade hunden besök av sin granne som bor ca 50 meter bort, grannen tackar så mycket för hjälpen med att få hunden tillbaka och över att få bli 1 500 kr fattigare 😉
”Upphittaren” är dock väldigt imponerad över polisen och Djurambulansens snabba insatser, allt gick väldigt smidigt och fort till skillnad från när hen ett par veckor tidigare hade inbrott i bilen
Madde…
””Upphittaren” är dock väldigt imponerad över polisen och Djurambulansens snabba insatser, allt gick väldigt smidigt och fort till skillnad från när hen ett par veckor tidigare hade inbrott i bilen.”
Money talks INDEED!
Till att börja med så blev jag när jag läste påmind om händelsen vilken var förträngd, genast kände jag den där oroskänslan i magen. Det var rena hetsjakten på den hunden kommer jag ihåg, knappast handlade det om hundens bästa utan om pengar. Just det, det framkom ju redan då att DA vill fakturera, men varför åker man, tvingar mans sig på när det inte finns behov? Polis har inte skyldighet att yppa sig, snarare tystnadsplikt då det går till som det gjorde här då Astrid uttryckligen påtalar att det INTE är OK att lämna ut, vilket förtroende ger detta för polisen, anonymitet hos ev vittnen i framtiden osv…
Till Charlotta Fredriksson, ja jag kommer ihåg den händelse. Astrid hade sålt en hund och några andra än köparen hämtade den åt köparen för att se till att den hamnade rätt. Att de som ”fraktar” hunden sen bär sig klumpigt åt och sumpar hunden i Bjärnum är väl knappast Astrids fel! Hur dum är man inte om man släpper ut en okänd hund utan koppel på en för hunden okänd plats? Astrid satt och åkte flera gånger och gick och letade timtal och flera andra hjälpte till tills den vettskrämda lilla hunden hittades, av just Astrid – inte köparen, – inte köparens leverantör, de körde bara vidare om jag inte minns fel.
Tack Solveig for att du klargjorde detta!
Jag skulle definitivt ha ringt polisen reflexmassigt for att kolla om det kommit in nagon efterlysning och tagit for givet att de hade tystnadsplikt, liksom vi lakare har. Hade aldrig onskat att behova losa ut hunden fran DA ( for oonskad vard).
Det var den korta versionen Solveig, det var inte du som var den som ringde Astrid och bad henne komma till stället m.m. Men men fortsätt ni er hetsjakt på Djurambulansen istället för att rannsaka er eget samvete.
Jag förstår inte vad du vill ha sagt. Solveig har inte påstått att hon har ringt någon i det ärendet, vad jag kan se. Varför lättar du inte på hjärtat och berättar din version av saken? Svårt att förstå vad du menar annars.
Sen undrar jag om du tycker att det är okej att polisen, med Djurambulansen, ska tränga sig på hos en upphittare trots att upphittaren, klart och tydligt, tackat nej.
Kompis med Djurambulansen i Skånes pack förstår jag. Det företaget lurar folk och stoppar förtjänsten i egen ficka, måste ge eloge för en smart affärside om det inte hade upptäckts. Men nu upptäcktes alla skumma sakerna och skalet börjar spricka.
Tur för hunden att den fick komma hem utan besök hos djurambulansen.Så illa som dom behandlar djur hade ju hunden kunnat dö .Titta bara hur dom behandlar hästen tv 4 avnitt 6 slita i en bruten häst dom behöver smaka på detta själva för att förstå hur hemskt det känns för hästen.
Det föll dig inte in att börja med att kontrollera chip?
Welsh corgi är inte en särskilt vanlig ras och hör inte till de som brukar vara oregistrerade.
Sen är det väl inte så konstigt om DA vill kunna fakturera polisen för sin utrryckning om de fått i uppdrag att åka ut?
Vi som växt upp utan chipmärkning, mobiltelefoni, facebook kan den där biten med att hitta folk ändå, kan något lite längre tid, men brukar ofta resultera i en trevlig pratstund och ibland även en kopp kaffe, idag ska istället myndigheter och myndighetsliknande företag blandas in och dyrt är det också, både för skattebetalare och djurägare.
Tyvärr har jag ingen chipläsare, det var som sagt lördag och vi var på väg bort. Ägaren fanns som väntat i grannskapet och återfanns alltså snabbt, mycket snabbare och billigare. Jag fick heller inget tack av ägaren för skånepolisen vägrar att para ihop upphittade hundar med deras ägare och slussar istället alla hundar via det kommersiella företaget Djurambulansen i Skåne AB.
Det är väl ingen som förväntar sig att du som privatperson har en chipläsare hemma. Det är inte många av oss som har.
Men det finns tillgängligt hos vilken veterinär och brukshundklubb som helst.
Ur artikeln:
”Jag säger bestämt att jag inte tänker lämna hunden till Djurambulansen och att hon inte får lämna ut mitt nummer. Då säger polisen att de har avtal med Djurambulansen och jag kan inte ha hunden hos mig. Nu blir jag riktigt upprörd och säger till på skarpen att jag har inget avtal vare sig med dem eller med Djurambulansen.”
Det är inte polisens rätt att dra in Djurambulansen när upphittaren tackar nej. Det normala vore väl att de istället upplyser upphittaren om att hunden kanske har ett chip och att det kan läsas av hos polisen, veterinären eller något kattstall.
Hittar man ett djur så vänder man sig numera inte till polisen, om man inte är desperat. Man kan ju inte lita på dem alls.
Det faller kanske inte dig in att man inte vill betala för ngt som man inte beställt eller ens gått med på?
Kanske jag skulle berätta om hur du betedde dig och vad du sa den där gången jag ringde dig och bad dig att på en gång köra till Bjärnum när din hund Koala rymde Astrid? Jag undrar hur sympatisk dina vänner här på bloggen skulle tycka att du var då?
Charlotta, far jag fraga vad det har med denna berattelse att gora?
Celia Sager
Liksom Solveig ovan minns jag detta mycket väl. Köparens transportör såg inte till att halsbandet satt på vilket fick till följd att valpen sprang iväg efter järnvägen. Jag körde genast dit och letade tillsammans med de som tappat hunden. Vi letade tills mörkret föll. Sedan körde de vidare. Jag åkte upp ytterligare 2 eller 3 dagar och sökte med en privatperson som engagerat sig. Köparen visade minimalt intresse. Vi sökte överallt och knackade dörr och satte upp lappar. Sista dagen tog jag med brodern och vi gick där hon setts. När vi kom tillbaka till bilen satt hon och väntade. Tyvärr var inte köparen så seriös att hon brydde sig om vare sig hunden eller ens betala ett öre för all den tid jag lagt ner och alla mil jag kört. Valpen såldes till en annan person.
Så det är ok att du ska ha betalt men inte någon annan? DUBBELMORAL och AVUNDSJUKA är vad detta handlar om. Du borde vara med i trolljägarna på TV3 för du far med så mycket osanning om saker du inte vet ett dugg om.
Jag vet att din kommentar inte var riktad till mig, Ingela.
Men jag undrar hur du menar?
Dubbelmoral, avundsjuka, var hittar du det nagonstans?
Hon skriver att DA bara tänker på pengar och ta betalt. Sen klagar hon på att HON inte ens fick betalt för sina körda mil och alla dagar hon letat. Är du nu emot att någon tar betalt för sina tjänster så kasta inte sten i glashus. Är du så fruktansvärt godhjärtad så gör du väl sådana saker gratis eller?
Ingela, jag skiljer pa de tjanster, som jag begar och som jag givetvis ska betala for och de s.k. tjanster, som jag aldrig begart och som jag INTE sak betala for.
Om jag saljer en hund, som nagon annan av oaktsamhet orsakar utlagg for mig raknar jag med att bli ersatt enligt sedvanliga moralbegrepp, som vi forhoppningsvis alla har.
Tydligen är det bara åt ett håll moralen gäller. Det är så snedvriden syn så det är skrämmande. Det liknar en sekt som blivit hjärntvättad.
Ja, håller med dig Ingela! Också det där du säger om hjärntvättad sekt, men inte som du tolkar det.
Ingen kan tycka det är ok att bli påtvingad något man inte önskar.
Sen diskuterarr vi här våra uppfattningar och inte hur vi är som personer.
Vad har du svårt att förstå?
Ingen här anser att man ska smita från räkningar man har beställt.
I detta ärende hade varken hundägaren eller hundupphittaren begärt hjälp från Djurambulansen. Faktum är att hundupphittaren vägrade ha med Djurambulansen att göra. Vad gör Djurambulansen då? Jo, de tränger sig på ändå, med snuten i släptåg.
Eftersom Djurambulansen /SPCA är så godhjärtade så kan ni väl rädda valparna som hittades! Gratis! http://dognews.se/2015/02/26/upphittade-valparna-kommer-kosta-runt-20-25-000-kr/
”Valparna är chipmärkta utomlands och misstänks därför vara insmugglade till Sverige, samtliga valpar sitter nu i karantän.”
Polisen verkar ha enorma resurser så därför kan och bör de ta sig an att eftersöka ägarna i det land valparna kommer ifrån.
Ja, jag har tagit omhand hundar många gånger och har aldrig tagit betalt för det. Ägarens glädje att återförenas med sin hund har varit alldeles tillräcklig belöning!
Ja man kan visst göra tv program av det mesta. Trolljägarna med mannen som tycker att alla ska få tycka som dom vill, bara dom tycker som honom.
Ja det säger ju allt
Ja, det gör det kanske, livet är inte ett tv program, inte heller en FB sida där antal gillatryckningar är det som avgör.
Jag förstår inte varför man inte ska få ifrågasätta myndigheter eller företag som arbetar för myndigheter utan att bli kallad både det ena och det andra.
Har du tittat på Spcas sida, tycker du att det är ok att 600 personer kommenterar om hur dom vill tortera, plåga och döda folk, det är skrämmande att Spca låter folk näthata på det viset, det kan ju den självgode Mr Trolljägare ha med i sitt tv program
Ja naturligtvis måste man kunna ifrågasätta myndigheter och företag utan att det alls handlar om vare sig dubbelmoral, avundsjuka eller hjärntvätt. Man måste opponera sig mot det man anser är fel, annars riskerar det att bestå.
Och det att opponera sig mot det man anser är fel är något helt annat än näthat, som är angrepp på personer. Det vi här angriper är ett, som vi anser, felaktigt handlingssätt.
De ser sitt imperium rämna. Undrar om de hotat Ekot, Metro, SvD, Land m fl med polisanmälan också eller törs de bara förtala privatpersoner?
Ja betalt för utlagd bensin hade väl inte varit för mycket? Djurambulansen tog bra betalt tre dagar i rad för att hämta den bock i Hörby som de själva skrämt till skogs. Dessutom var det djurägaren själv som var uppe hela natten och lyckades locka in den så den var bara att hämta. Djurambulansen hade med sig en jägare för att skjuta honom. Den bocken var djurräddarna så rädda för att han troligen fick ett skott i pannan direkt vid framkomst. Han försvann hur som helst ur rullorna. (Han släpades också i hornen ca 100m hela vägen till bilen.)
Hade jag varit i Astrids ställe hade jag anmält köparens transportör för brott mot djurskyddslagen eftersom de hade åtagit sig omvårdnaden av valpen under transporten till köparen men handhar valpen oaktsamt och sedan fullt uppsåtligt kör ifrån platsen där de tappat bort valpen. De visar fullständig respektlöshet inför hundvalpen som lämnas åt sitt öde. Tur att Astrid hittade valpen!
Det är jag som är ”privatpersonen”. Att du åkte upp direkt efter att Koala försvunnit stämmer men när jag ringde dig och bad dig åka upp dagen efter och hjälpa till att söka efter Koala så sa du att du inte hade tid, att du egentligen tyckte det var köparens ansvar samt att jag kunde ju ringa dig när Koala var hittad, om det kan du säga vad du vill men jag kommer aldrig att glömma de orden. Det krävdes en del övertalning för att få dig att förstå varför DU skulle vara på platsen.
Jag fick heller inte en krona för den tid jag la ner, för de efterlysningslappar jag skrev ut, de samtal jag ringde till boende i området eller för de mil jag körde och det fick inte de andra som var ute och letade heller. Nej köparen var kanske inte seriös men det var inte heller säljaren i mina ögon.
Bra av dig att hjälpa till men de du främst ska skylla på är köparen och hämtarna. Det var deras skyldighet att leta efter valpen. Inte din, Astrids eller någon annans skyldighet.
Visst ska man hjälpa till om man kan men vi vet inte varför Astrid inte kunde/ville leta i det läget. Sen att hon, enligt dig, sa hårda ord är inte något du ska ta så personligt. Vi kan alla bli arga.
Ssk blir atminstone jag upphetsad nar jag ocksa blir orolig om nagot sant har intraffar.
Det blev nog ett missförstånd eftersom det var köparens åsikt att inte hjälpa till. Jag har hjälpt till att leta hundar många gånger men aldrig förstått att man skall ta betalt för det. Trodde att man hjälpte varandra när det behövdes. Man lär sig ständigt.