Katthem tvingas till nedläggning

23 Nov

Tassebo

Den ideella föreningen som driver Tassebo katthem som tar om hand hemlösa katter har fått sitt §16-tillstånd indraget. Som i så många andra fall så stod inspektörerna utanför på morgonen innan personalen kommit dit för att städa. Så det blev anmärkning på att det var ostädat. Dessutom hade man överbeläggning med tre katter dvs 28 istället för de tillåtna 25. Personerna som sköter katthemmet anses på de grunderna inte lämpliga att driva verksamheten.

Joanna Traneheim känner sig motarbetad av myndigheten och anser att vad hon än gör, så räcker det inte.

– Vi har lagt ner över 150 000 kronor på lokalen, och 100 000 på veterinärvård bara i fjol. Vi sköter djuren, länsstyrelsen har aldrig någonsin påpekat något om katternas status, för de mår bra.

Beslutet är överklagat.

Tassebo öppnade 2010 för Kristanstads hemlösa katter som fått mat, tillsyn och veterinärvård. Den 18 oktober startåret gick Rebecca Westberg och Joanna Traneheim ut och vädjade i Kristanstadsbladet om ekonomisk hjälp från kommunen då man inte hade några statliga anslag.

”Hos oss ska katterna få en andra chans, ett tillfälligt hem, mat, veterinärhjälp och kärlek innan de sedan kommer att omplaceras i ett nytt permanent hem”, skrev de och  konstaterade att efter två dagar var Tassebo fullbelagt trots att de inte ens annonserat.

övergivna katter2011 kämpade Joanna Traneheim med sina övergivna katter i en ganska kall lokal med kallt och hårt golv.

”Trots omständigheterna ser katterna ut att ha det riktigt bra hos Joanna. Rummet är inrett med mjuka soffor och fåtöljer och det finns gott om krypin i form av kojor och korgar när man vill dra sig undan de andra katterna eller tränga ihop sig med dem. Om katterna så vill, kan de promenera uppför en ramp och ta sig ut genom en lucka till en inburad utegård. Inför julen har till och med Joanna julpyntat för katterna,” skrev tidningen den 6 december. Katthemmet drivs då av frivilliga och donationer.

Tvingas stänga

Ett drygt halvår senare i juli 2012 hotar Linnea Stålhandske från länsstyrelsen Katthemmet med stängning. Bl a så måste ventilation och golv åtgärdas. Allt kostar pengar.

”Vi har försökt bygga upp en buffert, men en enda sjuk katt kan kosta många tusen i veterinärräkning och då försvinner bufferten snabbt”, förklarar Joanna Traneheim.

Linnea Stålhandske säger att ”det finns ett välspritt rykte om att när myndigheter blandas in så avlivas djuren” och det vill hon dementera.

”Vi försöker i allra största möjliga mån att omplacera djuren”, säger hon. Vilka ”vi” avser specificerar  hon inte.

”När ett djur omhändertas av polisen så hamnar det på något av de djurpensionat som polisen anlitar. Därefter fortsätter placeringen genom polismyndigheten istället för genom föreningar.”

Från 2011 så placerade polisen omhändertagna djur hos Djurambulansen i Skåne AB som i motsats till Tassebo drivs av vinstintresse.  I avtal med polisen garanteras företaget 200:- (+moms) för varje katt och dygn. Det är säkra pengar eftersom staten förskotterar betalningen. I stället för att ”gå på knäna” som Tassebos oavlönade personal blir det pengar över, närmare bestämt ca 1 miljon kronor i vinst 2012 och 2013. (Observera att vinst ibland förväxlas med ”lön”. Lön, foder, lokal etc. är emellertid kostnader. När alla kostnader har dragits från intäkterna återstår vinsten.) Eventuella veterinärräkningar belastar inte heller företagets verksamhet utan betalas separat av polisen. Det skall jämföras med att det ideella katthemmet måste förlita sig på gåvor för inköp av kattsand, foder etc.  Pengar över till dyra renoveringar är otänkbart.

Överlevnaden för katter hos Djurambulansen i Skåne har inte varit så stor som Linnea Stålhandske ville påskina. Under 2011 avlivades faktiskt 90% av alla katter där.

snedvrids

Reaktionen lät inte vänta på sig. Nu misstänktes katthemmet för misskötsel av katterna och hjälpen uteblev.

”Konsekvenserna är förödande. Folk slutar att stödja oss. Klander känns också tungt eftersom man lägger hela sin fritid på verksamheten”, säger Joanna Traneheim. ”Djurskyddsinspektören uttryckte tydligt att hon tyckte att katterna var välmående”.

”Hon vill gärna lyfta fram de kriterier som hemmet visade sig uppfylla. Såsom tillräcklig tillsyn, utrymme för katt enligt föreskrifter, godkänt foder för näringsriktig kost och att sjuka och skadade ges nödvändig vård.”

Privatpersoner vädjade för katthemmet. Lena Ohlsson, Kattkomando Syd var djupt kritisk mot länsstyrelsens sätt att sköta djurskyddet:

”De brister som finns på Hildas Tassebo är överkomliga att fixa. Djuren vanvårdas inte och får en chans till överlevnad i stället för att dö av kyla och svält eller avlivning för att någon kattägare tröttnat och struntar i sin så kallade älskade katt.

Trots det hotar Stålhandske med att polisen ska ta katterna samtidigt som hon försöker slå i huvudet på läsarna av Kristianstadsbladet att man såklart försöker omplacera katterna då polisen omhändertagit dem.

När sanningen är att katterna då hamnar på ett av polisens pensionat. Där får de bo cirka 5-14 dagar. Den tiden betalar polisen pensionatet. Därefter, om inga hem hittats, så dör katterna, för det är oftast avtalet mellan pensionat och polisen.”

Linnea Stålhandske och Lotta Berg replikerade: ”Gällande Tassebo katthem finns fortfarande möjligheten att skyndsamt rätta till bristerna vad gäller lokal och rutiner, samt brist på kunskap hos sökande.

Då blir ett avslag av tillståndsansökan inte nödvändigt. Ett ”hot” om omhändertagande finns inte, dock informerar Länsstyrelsen alltid om vad följderna kan bli om åtgärder inte görs.”

Lena Ohlsson blev inte svaret skyldig:

”Nu kanske vi ska prata klartext så att ni inte helt tappar förtroendet i vad som kallas ärlighet och rak kommunikation hos folket i Kristianstad. Ni vill kalla det information när det är ett hot om att omhänderta Tassebos katter.”

”Hjälp Tassebo i stället för att stjälpa. Lär dem i stället för att säga att det finns okunskap, så kanske folk börjar tro att ni har intresse för djur. Det borde vara ert jobb.”

Den 9 januari 2013 skriver Irene Ludvigsson: ”De flesta av de katter som inte har turen att komma till katthemmet utan lämnas till polisen avlivas efter i snitt knappt åtta dagar. Var och en av dessa katter kostar staten i genomsnitt 2 884 kronor. I denna summa finns ingen som helst behandling, utan de förvaras, dödas och kremeras. Tänk vilka underverk katthemmet hade kunnat göra om det fått motsvarande pengar av det allmänna!”

utökat tillstånd

Så sent som i juni 2014 fick Djurambulansen i Skåne AB ett rejält utökat tillstånd för att ”förvara” katter. Kanske behövs alla katter där?

 

14 svar to “Katthem tvingas till nedläggning”

  1. ledsen 25 december, 2014 den 12:37 #

    VARNING
    ”Alla våra katter förutom Nova är nu bokade och det gör oss så överlyckliga att få se dom flytta innan jul!” 2014-12-04, 22:65

    Snuten brukar få in beställning från hälaren i Vallentuna efter jul och det är då de brukar åka ut på rånarrunda och stjäla andras katter. Har du katter, speciellt kattungar, så se upp! Snuten kommer göra allt i sin makt för att ta dem. Räkna med saltad faktura.

    Gick in på:

    https://www.facebook.com/pages/Solgl%C3%A4ntans-Kattpensionat/357665093286

    Där har Lena Engen mage att påstå ”Här på Solgläntans katthem går katternas hälsa i första hand, fastän ekonomin inte är på topp.” 2014-12-15 13:52

    Den lilla kattungen ”Midnight” på aktuell bild avlivade de 2014-12-23, klockan 08:00. Funderar på om det verkligen inte kunde göras något åt kattungens ben eller om det i själva verket handlade om för höga kostnader. Skulle de avlivat henne om hon hade varit ett människobarn. Nej!

    Notera att Solgläntan samarbetar med Hundstallet. Midnight fick dia en chihuahua, antagligen stulen från en privatperson. Det aktuella hundstallet samarbetar med snuten. Sammanträffande? Nej!

    Sen har Lena Engen fräckheten att mala på om hemlösa katter när hon främst tar emot stulna katter. Hon plockar minimum 5000 kronor per katt/kattunge för en månads husering i liten bur. Kattstallet Lena Engen äger har finansierats av skattebetalarna med 840 000 kronor. Engens dotter Caroline är med största sannolikhet vän med Madeleine Keife som arbetat på Hundstallet, numera anställd på Länsstyrelsens djurenhet i Stockholm. Caroline Engen och Madeleine Keife har båda bott i samma område i Bromma.

  2. Anonym 24 november, 2014 den 01:31 #

    Det är dags för media att syna Linnea Stålhandskes påståenden. De kan börja med att redovisa hur många katter som överlever när de hamnar i statens händer.

    • Fridsam 25 november, 2014 den 02:48 #

      Med den ivern Linnea Stålhandske omhändertar fullt friska djur finns ju misstanke om hon tjänar extra pengar på detta. Tips till annan myndighet kunde ju vara på sin plats.

      • nimby 25 augusti, 2016 den 01:29 #

        Läste att Linnea Stålhandske är gift med en polis! Handräckning är alltså inga problem för henne. Sen snackar de jämt om att det handlar om tjänstemän och att dessa inte agerar personligt. Jag vet, av egen erfarenhet, att de visst agerar personligt.

        • yorkielove 25 augusti, 2016 den 01:44 #

          Det är så mycket jäv och annat elände i denna länsstyrelse och andra, så hur ska man kunna ta deras beslut på allvar och sen rätta sig efter dem?
          Psykopater, pedofiler bestämmer hur djurskyddslagen enligt dem ska tolkas, om hundens klor är för långa eller inte.

  3. Anonym 24 november, 2014 den 01:29 #

    Dags för media att syna Linnea Stålhandskes påståenden. De kan börja med att redovisa hur många katter som överlever när de hamnar i statens händer.

  4. Malin Olofzon 24 november, 2014 den 08:21 #

    Kanske e dags att skriva en protestlista… Så fruktansvärt tråkigt när folk ljuger å säger att katterna kommer få det bättre när de istället kommer avlivas.

    Speciellt då alternativet är att förbli välmående i ett katthem som bryr sig om dem, kelar med dem å försöker hitta nya hem…

    • yorkielove 24 november, 2014 den 08:52 #

      Jag kan inte lata bli att fundera over hur dessa manniskor tanker. Om de nagonsin kant empati, maste de ha skalat bort den helt och ersatt med REGLER. Mycket lattare for den har typen av manniskor att forsta sig pa takhojder m.m.
      Vilket inskrankt liv! Att kanna nagon yrkesstolthet kan ju dessa manniskor enbart gora infor varandra – och infor manniskor, som inte genomskadat deras bluffar.
      Det ar synd om dem!

  5. Anette H 23 november, 2014 den 11:11 #

    länsstyrelsen gillar att köra brottsliga åk, ,vem hämtar den här gången då när djurambulansen blivit ertappad haft affärer med länsstyrelsen utan trafiktillstånd, eller är det inspektörerna själva som kör nu ,, de är väl kanske i maskopi med varandra allihop de där, stål handske lägger vantarna på katterna och sen tjänar någon i närheten pengar på katterna, stackars människor på katthemmet nu ska de betala tjuvarna för att de stjäl katterna

  6. Ann 23 november, 2014 den 11:07 #

    Tur att användande av Djurskyddslagen och §16 är strikt skadeståndsgrundande – hoppas pengarna dras direkt från Stålhandskes sparkonto!! – och förstås framtida lön….

    Så här skriver Kommissionen: ”Kommissionen vill rikta uppmärksamhet mot domen av den 30 april 1996 i fallet ”CIA Security” (fall
    C-194/94 – REG1996 s. I-2201), i vilket domstolen fastslår att artiklarna 8 och 9 i direktiv 98/34/EG(f.d.
    83/189/EEG) skall tolkas på så sätt att medborgare kan förlita sig på dem inför nationell rätt, och att den
    nationella domstolen måste avstå från att använda en teknisk föreskrift som inte har anmälts i enlighet
    med direktivet.
    Denna dom är en bekräftelse av kommissionens meddelande av den 1 oktober 1986 (EGT C 245,
    1.10.1986, s. 4).
    Bristande kunskap om anmälningsskyldigheten medför således att berörda tekniska föreskrifter inte kan
    tillämpas, och de kan därför inte anföras mot enskilda personer.”

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2002/105/02&qid=1416780086061&from=SV

    • Miranda 24 november, 2014 den 09:22 #

      Ann, menar du att föreskrifterna för hållande av hund och katt, där §16 regleras, inte har anmälts till EU? Har du mer info kring det i så fall?

  7. Anette H 23 november, 2014 den 11:00 #

    Förstår man väl att det är brottsliga länsstyrelsen som är i farten igen,, , de vill ha mer klirr i kassan

  8. yorkielove 23 november, 2014 den 10:01 #

    Usch,sa dystert, nar manniskor utgar fran ”regler”, som de tolkar pa sina egna satt.
    De behover inte tanka och saknar forstas allt kanslomassigt engagemang.
    Dessa manniskor dras sa ofta till myndighetssysselsattningar, myndighetsarbete anser jag vara en for pretantios beskrivning.
    Tror de skalva att de pa nagot satt gor nagon nytta? Ja, i sa fall for dem sjalva.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Rika katter och fattiga | Astrids miljö- och samhällsblogg - 8 februari, 2015

    […] Joanna Traneheim har kämpat i motvind i flera år för att hjälpa hemlösa katter genom katthemmet Tassebo, dvs de katter som verkligen far illa. De saknar fakturaadress och är därför ointressanta för staten och djurräddare som Djurambulansen i Skåne AB som får 250:- (inkl. moms) garanterat utbetalt per katt och dag. De katterna som ”räddas” där är dessutom sällan hemlösa utan görs hemlösa. […]

Lämna ett svar till Malin Olofzon Avbryt svar