Riskbedömning 1

13 Jul

ola

Publicerat torsdag 23 juni 2011 08:47

Tisdagen den 12 april hade jag djurenhetens chef Ola Svensson hemma hos mig hela dagen. Mötet blev också filmat av dokumentärfilmaren Peter Gerdehag inför den tredje delen om hästmannen, ”Hästmannens sista strid”, som handlar om den lilla människans kamp mot ett känslokallt myndighetsmaskineri.

Vi diskuterade bl a riskbedömning. Djurinspektörerna arbetar förebyggande påstår Ola Svensson. Och säger att ”vi lägger ihop små risker” som då, enligt honom, sammantaget skulle bli en stor risk. Jag försökte då föra ett rent matematiskt resonemang (jag har faktiskt läst matematik på högskolenivå). Jag sa att om man har en risk som är stor och med all sannolikhet kommer att medföra en skada, så ligger risken nära 1. Vi kan säga att det betyder att en häst kommer att skadas av detta på ett år.

Om vi har en bedömd risk på 0,1 så kommer hästen att skada sig en gång på 10 år. Antag att vi sedan har tre risker som bedöms till 0, 001 och vi lägger ihop riskerna så blir summan av riskerna alltså 0,1003 dvs den faktiska risken är fortfarande att hästen skadar sig en gång på 10 år.

Och vad räknas då som risk. Jag framhärdar i åsikten att de absolut största riskerna när det gäller hästar finns i själva användandet dvs när man lastar, lastar av och transporterar, när man rider, kör och tränar och inte minst vid tävlingar. Om djurägare för dyra avgifter skall tvingas ta bort fiktiva risker som en sned skiva i ett stalltak så skulle i konsekvensens namn all användning och hantering av hästar förbjudas mot skyhöga viten. Hela trav- och galoppsporten skulle tvingas slå igen för att inte tala om den riskabla terrängritten där både människor och hästar ovedersägligen bryter nacken stup i kvarten.

Nja, säger Ola Svensson, det tillhör ju inte länsstyrelsens bord att bedöma risker på tävlingar. Alltså blundar man för de verkliga riskerna och söker istället de mindre, för att inte säga obetydliga eller rent av obefintliga riskerna i en hage.

Rosita2

 

2010 ansåg Rosita Hagström, tidigare byråkrat på jordbruksverket, den hundraåriga stenmuren längs ena sidan av min hage vara en ”risk” för de betande hästarna. Hur stor är risken att någon häst plötsligt får för sig att klänga upp på och sedan ramla ner från muren? Obefintlig skulle jag säga. När vi rider i skogen går vi ofta över stenmurar. Är det då förbjudet? Skall Emma Hansson ”riskexperten” (väl upplärd av kollegan Sverker Olsson som inte bara saknar utbildning utan också kan hitta brister som inte finns) springa efter oss för att kontrollera att inte hästen ramlar ner från en mur eller går under en gren som är lägre än 2,20 m? Hur många mil stenmurar finns det i Skåne? Ska vi ta bort alla där det går hästar och vad händer då med Landsbygdsprogrammet?

”Stöd för restaurering och återskapande av stenmurar. 320 kr/meter i en fast ersättning. Lägsta stödbelopp skall i normalfallet vara 8 000 kr.” Det kan man läsa på Kronobergs länsstyrelses hemsida. Tänk så kul! En avdelning river ned och den andra ger bidrag för att bygga upp…

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: