Lotta älskade livet, djuren och blommorna

10 Feb

Det här är den sorgliga berättelsen om hur rättsväsendet inte bara misslyckades med att skydda ett brottsoffer, utan också om hur myndigheter och bedragare tvärt om plundrade henne in på bara kroppen. Det är också berättelsen om en kvinna som mot alla odds kämpade på och alltid hade ett uppmuntrade ord över till andra, men också berättelsen om hur männen i myndigheternas topp blir förlåtna och anser sig ha rätt att döma andra.

Lotta arbetade natt som väktare. Hon tvingades sluta pga en arbetsskada och ägnade sig sedan åt sina älskade djur, framförallt var hästar en stor del av hennes liv. 2006 gifte sig Lotta med JB som var utställningsdomare för kaniner.

De köpte en jordbruksfastighet i Dyrån tillsammans för att föda upp hästar. Det blev snart så att Lotta både fick sköta arbetet med djuren och betala uppehället för dem alla. JB var arbetslös. Runt 2009-10 skulle han ut och fälla träd på fastigheten, något som han inte hade kunskap om. När han inte kom hem blev Lotta orolig och gav sig ut att söka. JB hade då fällt fast flera träd i varandra och det bar sig inte bättre än att ett lossnade och träffade Lotta. Hon skadade ryggen svårt och blev sängliggande och kunde inte sköta djuren. Då började misshandeln. JB slog henne dagligen, ofta där hon redan var skadad. När hon kunde ta sig ut och sköta djuren igen, blev hon så slagen när hon fodrade dem att hon smög upp och ut på nätterna för att kunna sköta dem i fred.

Folk såg Lottas blåmärken och slog larm. En polispatrull dök upp på gården 12 mars 2011, en manlig och en kvinnlig polis. Kvinnan stannar med Lotta och pratar med henne i köket medan den manlige polisen går ut med JB. Under det samtalet berättar JB att Lotta missköter djuren och att det skall ligga någon död kanin i en bur. Det gör det också. Det är vinter och kallt och kaninen är djupfryst i väntan på begravning. JB berättar att han tänkt anmäla Lotta för misskötsel av djuren. Det resulterar i att polisen gör en anmälan på Lotta.

Lotta anmäler JB för misshandel och JB tas in för förhör. Lotta fruktar dock för sitt liv och tar tillbaka sin anmälan. Hon kalkylerar att det tar 40 min för polisen att komma och på den tiden hinner JB strypa henne.

Polisens anmälan resulterar i att Jenny Lind från länsstyrelsen kommer oanmäld för en kontroll av djuren. Hästarna är fina i hull men vindskydd har blåst sönder i hagen. Hon anmärker på hästarnas hovar. Lotta får skulden trots sin sönderslagna kropp och tidigare skador. Mannen vägrar hjälpa till fast hästarna var ett gemensamt projekt. Kaninerna som han har haft med sig skyller han Lotta för. Den 13 april 2011 görs en uppföljande kontroll. Då är kaninerna avlivade.

Både Lotta och JB blir åtalade för brott mot djurskyddslagen, åklagaren är Sebastian Flodström, och de döms båda till böter den 8 mars 2012. Lotta ges den största skulden. Vid den tiden är de skilda och JB flyttade 2011 och tog med sig fem av hästarna. Han stallar upp dem vid travet i Sundsvall. Snart börjar folk höra av sig till Lotta och säger att de fem hästarna inte sköts och att de är magra. JB låter avliva hästarna som skall ha varit av en värdefull travstam.

i-skogenLotta är väldigt glad för hundarna som hon har på foder från sin vän Karin Nakken som arbetar i Norge och lägger ner mycket tid på att låta dem vara hundar och alla uppskattar långa skogspromenader.

hundens-dagMen det är fina utställningshundar också. Här är fyra av Karins vinnande golvmoppar på hundens dag i Hudiksvall 2 juni 2012. Regnet öser ner men Lotta till höger är strålande glad. Sängen utbytt mot trimbordet en hel natt gav resultat! Bea, Pronto, Proppen och Pila.

glad-killeSå här ser en glad kille ut i svampskogen.

glad-kille2Samme kille efter en omgång på trimbordet!

Den 7/12 2012 skickar Lottas vän Karin Nakken pengar till henne för att köpa två tikar från en person i Östersund. Den ena är Karins uppfödning. Den andra är Once Again’s be my Love ”Isa”. De hämtas i januari med Karin på köpeavtalet. Den 15/1 2013 upprättar Lotta och Karin ett foderavtal sinsemellan för Karins hundar som vistas hos Lotta. Lotta får ärva sin mormor och börjar investera i gården. Men ekonomin skall ändå gå överstyr.

ch-spovens-prince-naluI slutet av augusti-början av september låter Lotta para Isa med Ch Spovens Prince Nalu ”Nalle”.

Den 6 september 2013 kommer länsstyrelsen igen. Man anmärker på att hästarna saknar ”torra och rena liggytor”. Boxarna har torv som strö vilket gör att de är mörka. Lottas perserkatter är utlånade vid det tillfället. Lotta har en gammal schäfer och en pudel 13 år  av egen uppfödning som hon håller på att klippa. Hon har också Karins åtta shih tzuhundar och några fåglar. Lotta får inget föreläggande.

Redan här börjar troligen planeringen för att ta alla djuren. Lotta blir några veckor senare kontaktad av en Birgitta Hagelin som visar intresse för den väntade kullen. Intet ont anande ger Lotta henne Isas registreringsnummer i SKK. Vad Lotta inte vet är att uppgiften används för att föra över ägarskapet för Isa. Uppenbarligen har personen insiderinformation om att djuren skall omhändertas. Den 9 november är ägarskapet ändrat: ”Gul Anka Kan du inte sätta ut bild på föräldrarna också. Skulle vara jättekul att få se min goa fina Isadora den 9 november 2013 kl 15:17”. Hon får bild och namn på pappan samma dag och har därmed alla uppgifter som krävs.

valpar-25vDen 31/10 2013 föder Isa tre fina tikvalpar. Ovan är de 2½ vecka gamla den 18 november. Ett par dagar tidigare den 16 meddelar Lotta att hon planerar att flytta till en annan gård. När JB flyttade från gården tog han med sig en hästtransport värderad till ca 90.000:- som Lotta och han leasade. Det var en skuld kvar på 13.000:- som han åtog sig att lösa. Men det gjorde han inte så företaget tog tillbaka transporten och krävde Lotta på skulden. Kronofogden gör en värdering på gården och vips är skulden uppe i 80.000:- som hon inte klarar av att betala och gården säljs till underpris. Lotta gör en deal med Kronofogden men däremellan kommer länsstyrelsen igen.

Nu är det bråttom. Djuren måste tas innan Lotta hunnit registrera valparna. Gör hon det kommer det påbörjade bedrägeriet att avslöjas. Lotta tänkte också lämna tiken med valparna till en vän medan hon flyttade men hann inte det heller.

knotteman-2013Ovan: Knotteman sommaren 2013.

Den 26 november kommer länsstyrelsen och har distriktsveterinär Anna-Carin Sjöberg med sig. En timme lägger hon på att besiktiga och skriva ner 40-talet djur. Hon beskriver nästan samtliga hästar som magra och två, Örängs Elin och hingsten Knotteman får 0,5 på en femgradig skala, dvs utmärglade och katter och hundar beskrivs som toviga. Länsstyrelsen skriver att Lotta inte har tillräckligt med foder och strö hemtaget (märk att hon håller på att flytta), perserkatterna har hon fått hem toviga och har planerat in klippning. Hundarna har varit i skogen. Veterinärens utlåtande tycks vara en beställning för att motivera ett akut omhändertagande av samtliga djur.

saaf-bondesonBeslutet har undertecknats av enhetschef Lars Bondesson och handläggaren Anna Sääf. Bondeson skriver om Lotta på följande sätt: ”Det är länsstyrelsens bedömning att djurhållaren saknar insikt i att djuren har ett bristfälligt hull och att djuren i vissa fall hålls i oacceptabla miljöer. Förmåga att åtgärda bristerna bedöms även saknas. Det är länsstyrelsens bedömning att djurhållningen är utom kontroll och att djurhållningen har försämrats sedan länsstyrelsens kontroll i september. Med bakgrund av detta görs bedömningen att samtliga djur och djurslag ska omfattas av omhändertagandet.” Lotta vet ingenting om beslutet eftersom man inte kommunicerar det.

Den 28 november kommer polis med länsstyrelsen. Med sig har man beslutet om omedelbart omhändertagande. Lotta blir frihetsberövad och körs av polisen till psyket där hon hålls inspärrad i ett dygn medan alla djur förs från gården.

hagelin-var-dar

Hagelin och Lindberg (ägaren till Nalle, far till valparna) kommer lägligt och kräver ut hundar när Lotta är bortförd och polisen håller på att plocka djur och kräver ut tiken med valparna. Det bevisar att 1. Hagelin fick förhandsinformation från någon på länsstyrelsen ATT samt NÄR djuren skulle tas från Lotta. 2. Länsstyrelsen visste före den 10/12 vem som ägde hundarna. 3. Att polisen lämnade ut tiken med tre valpar på ”ägarbevis från SKK”. 4. Länsstyrelsen visste tidigt om att Karin Nakken ägde hundarna, innan polisen sålde dem. Lotta förlade stamtavlan på tiken och hittade den senare i en bil. Av en slump skickade hon in ägarändring till SKK samma dag som Hagelin. Av någon anledning valde SKK att tro på Hagelin. Det finns inget krav på att man skall anmäla ägarskap till SKK.

skk1

När Lotta släpps ut nästa dag har köparen till gården bytt lås och all hästutrustning är stulen. Hon har bara kläderna hon går i och får sova hos en vän och tar sedan in på vandrarhem. Lottas tillhörigheter hyrs in i en container som hon måste betala för att få tillgång till. Uthyrningsföretaget försöker skörta upp henne. Hyreskostnaden landar till slut på 20.000:-. Då är Lottas saker redan förstörda eftersom de möglat i den läckande containern.

dsc06651hukkbedomningDet är Örängs Elin på bilden ovan. Länsstyrelsens bild. Första veterinärintyget.

Samma dag som djuren omhändertas görs en ny veterinärbesiktning av hästarna som hemlighålls för Lotta. Resultatet är nämligen ett helt annat. Åsa Miller håller inte med om den tidigare hullbedömningen och plötsligt är både Elin och Knotteman, som ansågs utmärglade två dagar tidigare, tvåor dvs lindrigt under normalhull! Hundarna som har bedömts som ”toviga” klipps snabbt ner och säljs på Blocket. Länsstyrelsen skall tre år senare erkänna att det fanns inga lidande djur.

vetintyg2a

shvHästarna skänker polisen, efter att ha tagit ut nya pass, till Svenska Hästars Värn som har ett avtal med distriktsveterinärerna. Arabstoet är dräktigt. Alla bedöms som friska. Den första veterinären får alltså tio nya kunder. Några hästar som varit på foder återlämnas till sina ägare. Trots att polisen nu vet att Karin äger hundarna lämnar polisen den 12 december ut tiken med valparna till Birgitta Hagelin/Tiihonen som flera veckor innan alltså skrivit sig som ägare hos SKK. Med hjälp av en tredje person som skriver på som hanhundsägare lyckas hon också få valparna registrerade med sig själv som uppfödare.

en-av-karins-valparDe kommer senare att även att säljas och ställas ut med henne som uppfödare. Ovan en av Karins valpar april 2015.pippiEn av tikvalparna behölls.

valpannonsHon kommer även att ta en kull till på tiken. Länsstyrelsen skickar omhändertagandebeslutet till SKK som utesluter Lotta. Karin får inte tillbaka en enda av sina hundar trots polisanmälan.

lottas-schaferLottas älskade 7-åriga schäfertik Zenta ovan. Hon räddades i sista minuten från pensionatet som tänkte avliva henne. Hon lever än och är 10 år. Den gamla pudeln avlivades troligen. Stackars hundar som på sin ålders höst berövades det enda hem de känt.

 

Sorgen och oron över djuren och de efterföljande lönlösa rättsprocesserna tar ut sin tribut på Lottas redan sargade kropp. I slutet av november 2014 drabbas Lotta av en stroke som gör henne delvis förlamad på vänster sida. Armen förmår ingenting längre och hon får, när hon kommer från sjukhuset strax före jul några timmars hemtjänst.

För hästarna går det illa. De döps om och lämnas till okunniga personer och sådana som vill göra ett snabbt klipp. Inom två år var åtminstone två döda. Plutten och hingsten Knotteman, en av Norges högst bedömda kallblodstravare. Obs Plutten bedöms som hull två redan första gången. Oklart vad som hänt honom. Någon läsare vet kanske?

putten

palle

knotteman-2Länsstyrelsens bild ovan där Knotteman bedöms som utmärglad. Då har han redan i augusti fått tänderna raspade och mer kraftfoder samt avmaskning.

knotteman3Efter omhändertagandet. Något hände sen och han avlivades. Han kan ha skadats i en dörr.

elinElin blev vandringspokal.

vagen-tillbakaEfter stroken kämpade Lotta för att komma tillbaka. Ridträning var en viktig bit för att få kroppen att lyda. Lotta fick inte någon räkning från polisen och hon fick inte heller något djurförbud. Hon skaffade en ny hund och katt och ägnade sig åt sina älskade pelargoner.

Lotta anmälde veterinär Anna-Carin Sjöberg till veterinära ansvarsnämnden. I januari 2017 kommer utslaget och veterinären fälls för försumlighet. Omhändertagandet har skett på falska grunder. Tyvärr får inte Lotta vara med om denna upprättelse. Den 12 november 2016 hittar en vän Lotta avliden i sitt hem. Hon dog av en massiv hjärnblödning.

lotta

Svensk kultur

30 Jan

Kultur betyder odling. Kultur är sedvänjor och kunskap som utvecklats på en geografisk plats för att en folkgrupp skall överleva och fortleva inom de ramar som naturen och klimatet ger och går i arv mellan generationer. Ett gemensamt språk och ritualer blir det sammanhållande kittet. Ett folk som förflyttas från sitt ursprungsområde kan inte behålla sin kultur. Deras barn får höra berättelserna från det forna hemlandet och sättet att leva där, men kommer inte att ha egna upplevelser av det. Någon generation senare är också de berättade minnena borta liksom färdigheterna som behövdes för att överleva. En kultur kan utplånas om barnen kidnappas och uppfostras i en annan kultur. Eller om folket förbjuds att använda sitt språk.

korI kalla Norden var vi beroende av våra husdjur som omvandlade gräs och löv till mjölk och kött. Många härdiga raser utvecklades som klarade ett magert bete och var goda födosökare. Kor, får och getter vallades sommartid till fäbodarna. Vintrarna var långa och kalla och det var livsnödvändigt att skörda tillräckligt med foder på ängarna för att kreaturen skulle överleva vintern. Djuren gav gödsel till åkrarna, som i sin tur gav spannmål, lin och rovor. Kretsloppet var en självklarhet och inget modeord. Sopor var inte uppfunnet och det led vi inte av. Ängarna bjöd på ett överflöd av blommor och barnen plockade stora famnar till midsommarstången. Nu finns inga blommor kvar. De och bina försvann med betesdjuren. Midsommar firas ännu men blommorna får vi köpa på ICA. Då stiger BNP.

hassjaHela familjen deltog i skördearbetet. Självförsörjning gav trygghet och höll svälten på avstånd. När man fick råd att köpa en häst förenklades arbetet och vi visste ingenting om billig olja och gym.

krukorKor och getter gav mjölk, smör, ost och skinn. Får gav ull och skinn till kläder.

garnRedskapen och husgeråden köptes inte från Kina utan tillverkades av trä vart och ett av det lämpligaste träslaget, vårdades ömt och höll i generationer. Kunskapen både att konstruera och att bruka lärdes från far till son, från mor till dotter. Barnen lärde sig rutinerna tidigt och döden var en naturlig del av livet. Det var en högtid när grisen slaktades till jul för då fick man äntligen färsk mat i stället för den ständigt saltade födan.

timmerSkogen gav oss timmer och inkomster.

flottaTimret fördes med ren naturkraft utan avgaser till sågarna nedströms.

husVi byggde hus av alla de slag, tillverkade hållbara tak av spån och inhägnader till djuren av ene och granslanor.

brunnVi byggde också fiffiga anordningar för att få upp vatten till folk och fä.

vattenVi byggde t o m vattenledningar som transporterade vatten oberoende av olja och elektricitet.

fiskFisk gav oss värdefullt tillskott till matsedeln och kunde förvaras både torkad, saltad, jäst och rökt. Surströmming är en svensk tradition som uppskattas även numera.

torvTorv skördades och torkades på myren. Skog och myrar skördades på lingon, blåbär och hjortron. Svenskar älskar fortfarande sin natur. Även stadsborna söker sina förlorade rötter genom en stuga på landet. Skogarna dignar fortfarande av bär men husbehovsplockandet har ersatts av kommersiella företag som flyger hit fattiga människor från andra länder för att plocka för en låg lön, men det mesta ruttnar bort. Vi köper sylten i affären med massor av socker, färgämnen och konserveringsmedel, blandat med äppelmos till ”pannkakssylt”. Det kallas produktutveckling. Det som förr var gratis i naturen säljs tillbaka till oss nu bit för bit.

transportTransporterna skötte vi miljövänligt och bullerfritt tillsammans med en duktig dragare.

drakterNär arbetet var över gjorde vi musik och byggde fioler och nyckelharpor. Byarna hade inte bara sina språkliga dialekter utan även sina musikaliska dito. Vi var stolta över vår hembygd och på klädseln kunde vårt ursprung direkt utläsas.

brollopDet var ingen brist på arbete men det fanns också tid till dans i närmaste vägskäl på lördagskvällen. Där knöts många band som blev till bröllopståg i lövade skrindor.

brudparByns kyrka lånade ut brudens krona som bars med stolthet i generation efter generation. Bröllopsresor till främmande länder var ett okänt påfund. Människorna kände varandra från både arbete och högtider. Man kunde fortfarande gå hem till och språka med sina tjänstemän och folkvalda, man kände deras föräldrar och de hade en naturlig förankring i bygden. Försök nu tala med en tjänsteman och du hamnar i en hårt bevakad bunker som skall skydda makten mot folket.

Låt oss vara stolta över vår svenska kultur och särart och bevara språk, nedärvd kunskap och lantraser. Förr än vi tror kan vi behöva använda allt igen för vår överlevnad! Låt oss inte vara globalisterna till lags genom att låta oss övertalas till att glömma vårt ursprung och enbart bli lydiga konsumenter.

Bilderna är från filmen Härjedalen på 40-talet av Lars-Erik och Margareta Larsson.

 

Alla gamla sanningar är slut

7 Jan

barnVad vill du ha för ålder idag, lille vän?

Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut, som Anders Fugelstad sjöng för ett antal år sedan. Det är tiden när vi införde ett könlöst kön, en hen som kan gå på valfri toalett beroende på dagsformen. Förut var vi mest missnöjda med det utseende naturen försett oss med och de vita kämpade med solresor och krämer för att bli brunare och de naturligt bruna ville bli vitare. Det visade att man var rik och inte behövde arbeta på fälten i stekande sol utan kunde visa upp en blek hy som tecken på förnäm sysslolöshet och att någon annan tog hand om ens försörjning.

Nu har de medicinska landvinningarna gjort att alltfler som är missnöjda med den uppsättning kromosomer de begåvats med, faktiskt kan göra något åt det. Aldrig förr har så många män velat bli kvinnor och så många kvinnor bli män. Det är väldigt inne nu att spränga de biologiska gränserna. Andra känner sig som en katt i mänsklig kropp. Operationen där blir väl än så länge något komplicerad. Men vem vet vad framtida kirurgi kommer att kunna åstadkomma. Vi går till svanskirurgen och väljer ut en lämplig look.

Vi har i Sverige en av världens  äldsta och noggrannaste folkbokföringar. På 1600-talet gällde det för kyrkan att ha koll på att församlingsborna tillägnat sig salighetsläran. Det handlade om register över dop och vigslar, vem som dött och flyttat. Födslar var från början inte lika intressanta att registrera, antagligen för att spädbarnsdödligheten var hög.

I mantalskommissarieinstruktionen av år 1693 stadgades att kyrkoherden skulle ”hafwa med sig Kyrkio-Boken, hwaruti hwars och ens Födelse i Församlingen bör wara anteknad, så at, i fall något twifwelsmål om Åldern på de unge sig skulle yppas, han det då af samma Bok må kunna uppwisa.” 1749 startades Tabellverket och därmed fick Sverige sin första ordnade befolkningsstatistik, världens första. Sveriges befolkning hade åderlåtits genom det stora nordiska kriget i början av seklet och ett misslyckat krig mot Ryssland. Sjukdom, emigration och missväxt decimerade också befolkningen och landsbygden blev allt tommare precis som nu. All statistik var hemlig eftersom man fruktade att fienden kunde få vetskap om Sveriges katastrofala läge. En mer än 250-årig tillförlitlig svensk tradition har nu hastigt och lustigt gått i graven.

Det senaste är att folk inte bara kan byta kön utan också ålder och födelseland litet som det passar. Eller åtminstone försöker. Talesättet att ”bli som barn på nytt” har som bekant fått en helt ny innebörd när en brottsling numera kan välja att göra sig yngre, än vad folkbokföringen anger, för att slippa straff, ja helt enkelt bli barn på nytt. En liten fiffig bieffekt av globalisering och öppna gränser.

Josef Y. kom till Sverige 1978 och var då 20 år och uppgav sig komma från Gaza. På de uppgifterna fick han uppehållstillstånd och folkbokfördes. 1985 fick han svenskt medborgarskap på samma uppgifter. 1989 bytte han namn till Afif A. efter ansökan till patent- och registreringsverket. Samma år säger han att de uppgifter han angav 1978 är falska och vill få sina födelsedata ändrade i folkbokföringen till födelseår 1957 och födelseland till Syrien. Nu var det alltså upp till Josef alias Afif att bevisa att de nya uppgifterna stämde. Afif hade dessutom inte kommit från Gaza utan från Libyen. Afifs bröder har fixat ett personbevis till honom. Ett foto har han skickat per post. Ett av Afif åberopade vittnen säger att: ”Vid ett besök i somras i en by i Syrien träffade han en kvinna som måste ha varit Afif A.s mor och en ung man som måste ha varit hans bror. Kammarrätten konstaterar lakoniskt att även om modern bor i Syrien nu visar inte det att Afif är född där och än mindre när han är född. Afifs folkbokföringsuppgifter ändrades inte.

Kaiser K. ville 2014 bli 10 år yngre hos Skatteverket och få födelseåret ändrat från 1959 till 1969. Han ville också få namnet ändrat till Qaisar A. Inte nog med det. Han ville också ändra födelseland från Afghanistan till Pakistan. Anledningen var att han det blev så besvärligt för honom att ansöka om visa varje gång han ville besöka Pakistan. Han ansökte om uppehållstillstånd 1989 med ett afghanskt medborgarskapsbevis. Han folkbokfördes samma år och beviljades svenskt medborgarskap 2000. Skatteverket avslog ansökan och Kaiser överklagade till FR som gav honom rätt varpå Skatteverket överklagade till KR som fastställde Skatteverkets beslut

Kaiser har åberopat ett ID-kort utfärdat 2006 dvs sex år efter det att han blivit svensk medborgare. Kaisers pakistanska passhandling utfärdades 2013 dvs 25 år efter folkbokföringen i Sverige. Passet saknar namnteckning. Kaiser åberopade också en vigselhandling. Enligt den skulle han ha gift sig med Uzlifat 26, 1997 men äktenskapet registrerades 2013, 16 år efter att de gift sig. Enligt folkbokföringen ingicks äktenskapet med Uzlifat 1987 då hon var ca 21 år. Hur kunde Kaiser redan då han invandrade till Sverige känna till ett äktenskap som, enligt den handling han nu åberopar när han vill ha folkbokföringen ändrad, ingicks åtta år senare dvs 1997? Det åberopade födelsebeviset är utfärdat 2013 och inte i samband med födelsen. Försöka duger!

Vad är väl en doktorsexamen mot en anställning på länsstyrelsen?

2 Jan

Jag fick precis veta att polismyndigheten inte tycker att jag är ”LÄMPLIG” att köpa tillbaka en hund jag fött upp och som sålts vidare och hamnat hos en person med djurförbud.

juniorHunden hade hamnat i Halland och efter anmälan av en granne har länsstyrelsen där hämtat alla hundar. Djurskyddshandläggare Carina Bengtsson i Halland hade inga invändningar utan tyckte att min uppfödning var synnerligen trevlig med bra psyke. Att jag var hundens uppfödare ansåg hon vara tungt vägande. Det ändrades när polisen skickade en förfrågan till länsstyrelsen i Skåne.

brister2I förfrågan stod det varken att jag var hundens uppfödare eller att de bedömde hunden som både trevlig och stabil. Länsstyrelsen i Skåne svarade.

bristerLänsstyrelsen i Skåne ”glömde” lite information. Bl a att jag fått rätt två gånger i förvaltningsrätten 2009 och 2010 och att det finns ett underskrivet avtal från 2015 att alla mellanhavanden mellan mig och länsstyrelsen är avslutade. 2014 ”upptäckte” de min stora gruppbox i ladan och undrade om ”den alltid funnits” vilket jag bekräftade. ”Bristen” skulle vara att hästarna kunde fastna mellan plankor, som jag satt upp för att skydda ytterväggen,  och ytterväggen. Jag påpekade att det var en fysisk omöjlighet för största hov var mindre än mellanrummet och satt dessutom för högt upp. Men jag satte ändå en till planka ovanför och skickade bilder på det. Det gör mig förstås OLÄMPLIG:

2003 fick jag besök av Hörby kommuns nye djurskyddsinspektör Sverker Olsson. Till den tjänsten hade han halkat in på ett bananskal. Han hade sökt en tjänst som Mattias Gårdlund fick och snabbt lämnade för en liknande tjänst i Östra Göinge. Sen blev Sverker erbjuden tjänsten. Utan betyg eller meriter what so ever. Även utan utbildning var han LÄMPLIG.

sverker-olsson6En man jag avvisat och som trott att jag anmält honom fann i Sverker en likasinnad. Sverker poppade som nyanställd upp här en tidig morgon 2003. Det var början på 1½ års terror.

Någon av de första gångerna (det skulle bli nio gånger på ett och ett halvt år då han dök upp var och varannan vecka, han tyckte det var jättekul) undrade han om jag hade ”plats för en karl i sängen”. Det var ingen tvekan om att han avsåg sig själv.
Trots sexistiska uttalanden han gjorde i tjänsten  ansågs han LÄMPLIG. Hans chef tyckte det var humor. Sen släpade Sverker hit en veterinär till en 17-årig hund. Veterinären konstaterade att hunden var gammal. När inte Sverker fick stöd för avlivning tog han upp den ena efter den andra av mina hundar och tyckte att veterinären skulle avliva någon annan. Han uttalade sedan att han ansåg att ”man borde få avliva gamla människor också”. Trots detta rent fascistiska uttalande i tjänsten ansågs han LÄMPLIG.

Sen JO-anmälde jag både honom och kommunen och vann. Det gjorde Sverker kränkt. Men fortfarande LÄMPLIG.

Sverker tog en gruvlig hämnd på mig och gjorde en ”anonym” anmälan mot mig det första han gjorde på det nya jobbet efter sk ”arbetsövergång” då han inte behövde uppvisa betyg, till länsstyrelsen 2009. Där var man inte så nogräknad om personalen hade kompetens. Makt och kåranda var däremot vägledande och Sverker ansågs vara den ”informelle chefen”. Ingen kommun ville anställa Sverker så han tackade sin lyckliga stjärna för erbjudandet. LÄMPLIG var ordet.

Anmälan, signerad SO, avsåg att det fanns 10-15 hästar som hade varken mat eller vatten. När det inte stämde gav man sig först på ett importerat föl som avvants för tidigt (inte av mig utan av uppfödaren i Tyskland) och var pigg och frisk men tunn. Jag vann i förvaltningsrätten.

Ovan syns det av länsstyrelsen förhatliga vindskyddet efter att det byggts ut, utbyggnaden till höger. Hur mycket det kom att kosta skattebetalarna vet jag inte. Det syns tydligt att det är fullkomligt livsfarligt för hästarna och gör mig OLÄMPLIG i högsta grad.

Då gav de sig på ett provisoriskt vindskydd i hagen med måttband. Det visade sig att det var två m2 för litet för fyra hästar. Två m2 under det utskjutande taket fick inte räknas. Man kan omöjligt bygga till två kvadratmeter så jag byggde till 12 dvs 3×4 meter. Sen fick jag muntligt besked att det var fint och bra. Därefter fick jag skriftligt på att det var litet lågt men fullt tillräckligt för de hästar jag hade. I juni 2009 kom två nya stjärnor, trevliga och hjälpsamma. De fick inte vara kvar. Enligt avdelningschefen Ola Svensson dög de ingenting till när de inte hittade fel. De var inte LÄMPLIGA. Nästa år 2010 tog man tillbaka godkännandet och skyllde på att jordbruksverket ville det. Veterinär Per Michanek intygade att min hästar hade det bättre än de flesta och jag fick rätt i förvaltningsrätten 2010. Länsstyrelsen överklagade och fick som alltid prövningstillstånd och därmed rätt. Då rev jag vindskyddet som egentligen inte behövdes. Efter det hotade länsstyrelsen med 12.000:- i vite för att jag byggt ett tillåtet vindskydd för fyra hästar (nu är det tio hästar som gäller) utan att begära förprövning. Det backade man på eftersom det var rivet! För erkänna att man krävt vite för något som var tillåtet kunde man inte! Men jag blev OLÄMPLIG för tid och evighet!

2015 fick jag ett skriftligt avtal att alla våra mellanhavande är uppklarade. Men nu har de brutit avtalet och fortsätter att förtala mig.

Länsstyrelsen är en medeltida maktinstitution som är satt att terrorisera och kontrollera medborgarna samt implementera politikernas agenda. Där väger medborgarnas utbildning, kunskap, erfarenhet och entreprenörsanda lätt mot tjänstemännens maktgalenskap.

Jag har doktorerat vid Sveriges lantbruksuniversitet, jag har lärar- och journalistexamen. Jag har fött upp hundar framgångsrikt sedan 1983. Men det duger inte. Utbildning och decenniers erfarenhet är ingen merit i Sverige. Det gör mig inte LÄMPLIG.

Mycket mer vägande är att man ”förekommer” i länsstyrelsens register. Vilket alla hunduppfödare i Skåne torde göra och därmed anses vi ”OLÄMPLIGA” att köpa tillbaka våra egna uppfödningar.

Länsveterinär Felton är dömd pedofil men anses ändå LÄMPLIG. JAG har inte antastat barn, inte brutit mig in hos folk, inte förespråkat avlivning av gamla människor, inte avlat på nakna, tandlösa hundar osv. men anses OLÄMPLIG att köpa tillbaka en hund jag själv fött upp. Jag skriver den här bloggen och det är lika politiskt inkorrekt att förespråka rättssäkerhet för djurägare, som att förespråka åldersbestämning av utländska våldtäktsmän. Det gäller helt uppenbart olika skalor för olika människor. Så var det med människors lika värde!

We´re coming to take you away ha ha, hi hi, ho ho to the funny farm…

22 Dec

 

astrids_julblogg-1

Vargen raskar över isen,

inspektören överraskar grisen

Får jag lov, får jag lov

att sjunga länsstyrelsens visa.

Så här gör … osv. (Valfria rörelser! Klicka för större bild!)

Polisen vet vi inget gör

om inte sköldpaddan hotar dö,

Får jag lov, får jag lov

att sjunga polisernas visa.

Förvaltningsrätten skriver att

du är för dum för att ha katt

Får jag lov, får jag lov

att sjunga domstolens visa.

Djurambulansen kommer strax

om du hittat en vilsen tax

Får jag lov, får jag lov

att sjunga djurräddarnas visa.

Inbrott får du om din granne tror

att du i hemmet hyser kor

Får jag lov, får jag lov

att sjunga angivarnas visa.

Djurförbudet får du med i graven

På han som gav det ställs ej samma kraven

Får jag lov, får jag lov

att sjunga tjänstemannens visa

I Sverige är vi bäst på djurvälfärden

Tomma gapar alla gärden

Får jag lov, får jag lov

att sjunga lagstiftarens visa.

Hundra tusen kostar skatten

när svenska staten räddar katten

Får jag lov, får jag lov

att sjunga skattmasens visa.

Enda farmen som blir kvar

blir den som tar dig i förvar

Får jag lov, får jag lov

att sjunga rättshaveristens visa.

God Jul!

Tyvärr avlivades fel djur

9 Dec

Den 9 november gör Anna Sondell och Elina Sjölander en oanmäld kontroll hos en mjölkbonde i Lövånger i Västerbotten med 36 fjällkor, tjur och rekrytering. Sedan ansluter distriktsveterinär Helena Törnelius från Skellefteå. Ett 60-tal ungdjur hålls ute utan ligghall och veterinären bedömde ca 47 st som magra. Något omhändertagande antyds inte.

Dagen efter ringer Fredrik Nilsson på länsstyrelsen upp polisen och säger att det är ett omhändertagande på gång och att ”ett beslut är på väg”. Han säger att det gäller 15-20 ungdjur som skall placeras på lämplig gård i avvaktan på beslut.

Länsstyrelsen, genom länsveterinär Annelie Grip Hansson och Anna Sondell, skriver i ett beslut samma dag enligt §32 djurskyddslagen att 39 ungdjur (nummer anges) skall omhändertas för att de ”varit utsatta för ett långvarigt och betydande lidande bl. a. genom underutfodring, bristfällig vattentillgång och avsaknad av ren och torr liggplats” samt att djurhållaren varit föremål för tre förelägganden. Som vanligt är det utsiktslöst att felet blir avhjälpt. Ligghall är på gång men inte klar. Att skicka dit arbetshjälp på djurhållarens bekostnad räcker fantasin inte till för. Beslutet kommuniceras inte för att det då kan antas att det blir svårare att verkställa.

Föremålet för denna ”omsorg” är en lantbrukare som med familj flyttat från Mellansverige och köpt en gård 2012 , och startat mjölkproduktion. Hustrun, som skötte pappersarbetet, knäcktes av fallande priser och lämnade gården för något år sedan.

Gården levererar ekologisk mjölk med ett pristillägg på ca 18 000 per månad, men i och med omhändertagandet av ungdjuren skickade länsstyrelsen  en rapport till Krav så det tillägget drogs in med motivering att han är ”under utredning för brott mot djurskyddslagen”.  En missad rapportering till CDB-registret i somras innebar att djurbidragsutbetalningen försenades med tre procents avdrag och nu kan frysa inne helt även det.

Bonden strödde upp inne på en loge och fick in ett antal djur i avvaktan på att få maskinhallen färdig som ligghall när länsstyrelsen på morgonen kom ut med beslutet om omhändertagande av de djur som ännu inte var under tak.

Med sig ut hade nu handläggarna även chefen Fredrik Nilsson, som frångick det beslut som förelåg och beordrade att alla ungdjur skulle omhändertas, även de under tak. Djurägaren, och ytterligare någon som var på plats, protesterade och sa, men det har ni ju inget beslut på. ”Inga problem”, sa Fredrik Nilsson, ”det fixar jag efteråt”.

Vid 18.30 tiden ringer Fredrik Nilsson upp polisen igen och säger att det efter ”litet mer analyserande” är 38 ungdjur som skall omhändertas. Verkställandet planerades till kl 9.30 den 11 november. Kl 7.30 fanns det två beslut om omhändertagande. Kl 9.22 rullar man in på gården och delger bonden beslutet. Polisen tycker att han verkar lite för lugn så för säkerhets skull omhändertar polisen nyckeln till vapenskåpet.

Först lastade polisen de 21 ungdjuren som tagits in i ladan och därefter de som gick i hagen. Totalt lastades 43 ungdjur dvs ytterligare fem med hänvisning till ”kompletterande beslut” av länsstyrelsen. Sen fick djurägaren tillbaka nyckeln till vapenskåpet.

Den 18 november beslöt länsstyrelsen att 19 ungdjur skulle avlivas och 24 säljas. Den 21 november verkställdes avlivningen. Först avlivas fem djur på den första gården när man upptäcker att ett inte skulle ha avlivats. Sedan avlivar man det ”rätta” djuret och tycker det är tur att det är en stut som har mindre värde. Alltså avlivades 20 djur, två skickades på obduktion och resten av kropparna skickades till Karlskoga för att eldas upp. Resterande 23 djur köptes av en köpare (den andra förvararen) och priset blev 2.000 kr för sex kvigor, 1.200 kr för 12 kvigor samt 650 kr styck för fem stutar.

Flertalet av ungdjuren hade varit inhysta hos en annan bonde vintern innan och var inte i så bra skick när kom tillbaka. De släpptes på mjölkkobetet för att få en chans. Den andre bonden blev också ansatt av länsstyrelsen och sköt nyligen samtliga sina 17 djur.

Alla bilder är tagna efter omhändertagandet. Fodret i foderhäcken är misstänkt likt havrehalm. Men varför kosta på djur foder när de ändå skall avlivas…

Respekten som försvann

7 Dec

Sverige är numera ett respektlöst land. Respekten för de äldre, respekten att inte slänga mat, respekten för äganderätten, respekten för hemfriden, respekten för tidigare generationers strävan att odla upp ett kargt och kallt land för att överleva, allt är borta. Här följer akt två i dramat ”tre utegångsfår döms till döden för att ha gått ute”. Kan bara hända i Sverige! (LS=länsstyrelsen, KB=Kristanstadsbladet)

Tragedi i tre akter: Akt två. Av C. G. Liungman, 78, i Huaröd.

Akt tre slutade med att min lilla fårfamilj bortfördes på natten av polis och länsstyrelsens djurinspektörer till ett förintelseläger på grund av påstådd vanvård och påhittat djurplågeri.

Akt två, sex dagar senare, börjar med följande:

(LS 28/11 -16) Länsstyrelsen beslutar att de tre får som omhändertogs tillhörande dig Carl Gustav Liungman… ska avlivas.”

De tre fåren var mamma får, syster får, båda tre år gamla, och sonen lillbagge, nio månader gammal. Alla tre djuren var vid utmärkt hälsa och hull. Lillbaggens päls var normal men mamman och mostern hade inte klippts under sommaren för att fårklipparen hade flyttat. Jag talade om för djurskyddarna att de skulle klippas så snart vinterns kallaste del var över.

baggen2Lillbaggen var så söt i sin ljust gulvita päls och sina två utåtriktade horn. En riktig julebock.

Varför döda tre unga och friska får utan att det behövs för att ge föda åt akut svältande människor? Det finns husdjur som nyttjas till annat än till charkuterier, och kan vara nog så värdefulla som levande. Vad får länsstyrelsen att tycka det är så viktigt att fåren ska avlivas? Förmodligen att ”djuren var omärkta” (LS 30/11).

Och vad hände med de mördade fårens kroppar? Var det någon som tog om hand det utsökta ekologiska fårköttet, eller brände man helt enkelt  upp liken?

juhaAvlivningsbeslutet var bestämt av en byråkrat Juha Toropainen, möjligtvis en gång i tiden veterinärutbildad.

(LS 30/11) ”Fåren var långpälsade och stod ute utan skydd för väder och vind.” Som icke veterinärutbildad frågar man sig varför utegångsfår inte skulle stå ute i väder och vind. Det var fem grader varmt och ingen snö.

(LS 30/11) ”Fåren hade inget foder och bristfälligt med vatten.”

Fåren betade gräs i ett fårhägn. Gräset var nyutväxt och friskt. Vatten dricker inte får när de äter färskt gräs, men det fanns likväl en spann full av vatten i hägnet. Vad var ”bristfälligt” med det vattnet? Att det flöt några höstfallna lönnlöv ovanpå, som man kunde se på djurinspektrisens foto av bristfälligheten???

Detta maktmissbruk är oförnuftigt i kvadrat. Vad det är frågan om här är politiskt korrekt socialfascism:  Alla ska lyda byråkratin. Några linderödsgrisar får inte förekomma.  Andra djur, än EU-märkta får i jättehjordar, svin i jättesvinerier och höns i  tiotusental i kyckling- och äggfabriker, ska inte finnas. Särskilt ska ekologiska och hållbara smålantbruk motarbetas och tvingas försvinna.

(KB 2/12) ”… 2 500 slaktsvin vadade i urin….djuren utsatts för lidanden på grund av ammoniakångor… Grisproducenten fick en genomgång av miljöskyddsinspektörerna…”

Varför fick inte min lilla fårfamilj någon ”genomgång” av djurskyddsinspektörerna innan de bortfördes till förintelselägret???

Kanske är det inte frågan om ren socialfascism. Kanske finns det ekonomiska motiv bakom länsstyrelsens så kallade djurskydd: korruption. De djur som inte avlivas kanske via bekanta till länsstyrelsens byråkrater, som exporterar djur till Ryssland och andra länder, kan säljas för stora pengar som då delvis går tillbaka till länsstyrelsen och kompletterar vad länet får från staten i form av skattemedel. De kompletterar  då de stora summor som länsstyrelsen kassar in  via groteska penninguttag enligt paragraf 35 djurskyddslagen från varje småbonde dess djurskyddsinspektörer lyckas ”komma på”.

Det förefaller, som en engelsman skulle säga, vara ”a fucking dirty business”.

Hursomhelst var det min lille julebock som bortrövades mitt i midvinternatten  och mördades tillsammans med sin mor och moster. Förmodligen tillvaratogs inte ens deras fina ekologiska kött. Det troliga är att det brändes upp som avfall.

rositaMin varmaste julhälsning till den lilla djurskyddande länsstyrelseinspektrisen Rosita och hennes långa blonda assistent, samt de poliser som jobbade övertid för att beskydda  dem mot en sannolikt farlig djurägare. Jag hoppas de spänner brösten av stolthet över sin insats i djurskyddets tjänst.

%d bloggare gillar detta: